Tillbaka

Nyheten som tidningarna missat: Vattenfall investerar miljarder i fossilt kraftverk i Berlin!

Det tog en stund också för mig att inse att formuleringarna i Vattenfalls pressmeddelande om satsningen på ett nytt kraftvärmeverk i Berlin i verkligheten handlar om att vårt statliga energibolag ska göra en storsatsning på att bygga en ny energianläggning för fossil gas. Ingen av journalisterna på de stora tidningarna tycks ha fattat detta. Det får väl i första hand ses som en framgång för kommunikatörerna på Vattenfall, men knappast som en seger för journalistiken.

Man undrar vad som hände med tidigare planer på att satsa på biobränslen i Berlin, och om man inte drog några som helst positiva slutsatser av försöken med att elda torrefierad pellets.

Så här inleds pressmeddelandet:

”Vattenfall har tagit det slutgiltiga investeringsbeslutet om ett modernt kombinerat kraftvärmeverk i Berlin-distriktet Marzahn-Hellersdorf. Med det nya kraftvärmeverket stödjer Vattenfall Berlins ambition att ligga i framkant vad gäller klimatskyddet och energiövergången.

Vattenfall skriver vidare: ”Med byggandet av detta kraftvärmeverk kommer vi att uppfylla ytterligare en punkt i klimatskyddsavtalet med Berlins senat som vi undertecknade i oktober 2009. Vi är på god väg att halvera våra utsläpp jämfört med 1990, säger Tuomo Hatakka, som representerar Vattenfall i Tyskland.”

”Beslutet banar väg för en investering om 325 MEUR i en tillgång som kommer att spela en viktig roll för att uppnå klimatneutralitet i Berlin.”

Därefter får man veta att verket ska ge en ”klimateffektiv och tillförlitlig värmeförsörjning”, med 90% bränsleverkningsgrad, med en kapacitet på 260 MW el och 230 MW värme. Så, i sista stycket i pressmeddelandet, får man veta att Siemens ska ”leverera gasturbinen”. Där kom det. Det handlar alltså om en investering i ett naturgaseldat nytt kraftvärmeverk för 3 miljarder svenska kronor.

De stora tidningarna har inte uppmärksammat nyheten om gaskraftverket i Berlin, utan koncentrerat sig på Vattenfalls bokslut, som ju visade på ett underskott med drygt två miljarder, utöver de ytterligare knappa 24 miljarder som är nedskrivning i den avyttrade brunkolsverksamheten. Det gäller både DN och SvD, och jag gissar även alla andra tidningar. Det är nämligen inte så lätt att förstå att formuleringarna om ett klimateffektivt kraftvärmeverk i Berlin i verkligheten handlar om ett stort fossilbränsleeldat kraftverk.

DN:s artikel om Vattenfalls bokslut har rubriken ”Kraftverken ska byggas efter Vattenfalls seger mot Trump”. Den handlar till stor del om att Vattenfall nu satsar på vindkraft i Skottland, efter att planstriden med Donald Trump avgjorts till bolagets fördel. Artikeln handlar också om hur Vattenfall satsar på elbilar.

Svenska Dagbladets artikel har rubriken ”26 miljarder back – men Vattenfall ser ljuset”. I artikeln nämns att det statliga bolaget nu satsar på främst nyinvesteringar i vindkraft, men att ”fossila bränslen fortfarande står för 6 miljarder i investeringsbudgeten”, tillsammans med 3 miljarder på kärnkraft, lika mycket på vattenkraft, 2 miljarder på solkraft och 1 miljard på biomassa. Det nya fossila kraftverket i Berlin nämns inte.

Min kollega Anders Haaker, redaktör på tidningen Bioenergi, läste också Vattenfalls pressmeddelande och insåg snabbt att det handlar om ett nytt stort fossilgaseldat kraftvärmeverk. Så han twittrade: https://twitter.com/Tidn_Bioenergi

Vattenfall gör ny stor investering i fossil energi i Tyskland. Är detta en klok investering för framtiden?

Tidningen Bioenergi lade också ut en kort artikel om saken, citerade huvuddelen av Vattenfalls pressmeddelande, men lade till att Vattenfall tidigare testat att elda torrefierad pellets i det stora koleldade kraftvärmeverket Reuter West i Berlin.

Anders tweet fick svar, där Nils Lannefors från GE Power undrar om det finns politisk vilja och logistik för att försörja Berlin med 40 000 kubikmeter flis om dagen för att bli fossiloberoende. Anders svarade att man med torrefierat kommer undan med 8 000 kubik. En kommentar är också att det är de tyska myndigheterna som ger de politiska ramarna genom att man numera bara ger ekonomiskt stöd till mindre biobränsleanläggningar och inte till storskalig bioenergi.

Bioenergi har nästan blivit ett fult ord i Tyskland. Det är i första hand den tyska regeringen som har ansvar för att man nu investerar stort i fossila bränslen i Berlin, inte Vattenfall.

Det kan låta omöjligt att försörja en storstad som Berlin med biobränslen. Men Köpenhamn och också Stockholm är exempel på att det går utmärkt, om viljan finns. Köpenhamn bygger nu världens största fliseldade kraftvärmeverk centralt i staden, till och med större än Fortums nya anläggning i Värtan. Man har redan ersatt mycket stora mängder kol med pellets i Avedöreverket i närheten av Kastrup.

Köpenhamn har, liksom Stockholm, fördel av att ligga vid havet. Det underlättar och förbilligar försörjningen med bränsle. Men med pelletering och kanske också torrefiering får man ett mer kompakt och lagringsbart bränsle som förenklar logistiken. Storberlin med 4,4 miljoner invånare är trots allt inte mer än dubbelt så stort som Storköpenhamn, som har 2 miljoner. Det finns dessutom mer skogsbränslen inom närområdet till Berlin än kring Köpenhamn, och det är inte långt mellan Östersjökustens hamnar och den tyska huvudstaden.

De nordiska länderna har gått före. I Danmark satsar Dong och kommunala Hofor i Köpenhamn mycket stort på att gå från kol till biobränslen, både flis och pellets. Fortum gör stora insatser i samma riktning både i Stockholm, i Finland och i Baltikum.

Man kunde önska att Tyskland hade mer intresse för gröna biobränslen än för rysk fossil gas. Vattenfall borde hjälpa ledningarna både i regeringskansliet och i senaten och borgmästarkontoret i Berlin att se fördelarna med flis och pellets. Då skulle man kunna nå den ”klimatneutralitet i Berlin” som man nu med den missvisande formuleringen i pressmeddelandet påstår sig nå med fossil gas.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer