Norges regering: Utveckla – inte avveckla oljan och gasen

Under onsdagen, 13 oktober, publicerades två intressanta dokument som illustrerar frågan.

I Bryssel presenterade EU-kommissionen och ”unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik” Josep Borell med stöd av miljökommissionären Virginijus Sinkevicius en så kallad kommunikation med titeln A stronger EU engagement for a peaceful, sustainable and prosperous Arctic.

I Oslo presenterades samtidigt den nya regeringens program för de kommande fyra åren Hurdalsplattformen, där koalitionsparterna Arbeiderpartiet och Senterpartiet lägger fast sin gemensamma politik.

EU kommissionens Arktisstrategi

I EU kommissionens Arktisstrategi finns bland annat nedan formuleringar.

”EU är en stor importör av olja och gas som utvinns i Arktis, och är förpliktat att uppnå målen i Parisavtalet genom Europas gröna giv. Grundat på det partiella moratoriet för utvinning av kolväteletning i Arktis, är EU inriktat på att försäkra att olja, kol och gas blir kvar i berggrunden, inklusive i Arktisregionerna. I det här sammanhanget måsta viktiga hänsyn tas, på grund av de rådande väderleksförhållandena, när det gäller sanering om det skulle inträffa industriella och marina olyckor. Mot den här bakgrunden kommer Kommissionen att arbeta med samarbetsparter för att utarbeta multilaterala lagliga förpliktelser att inte tillåta ytterligare utvinning av kolvätetillgångar i Arktis eller angränsande regioner, och inte heller köpa sådana kolväten om de skulle produceras.”

EU negativ till olja

Det är hårda bandage. EU-kommissionens tycker inte att man ska utvidga produktionen av olja och naturgas i Arktis och angränsande områden, och hotar att inte heller köpa denna olja och gas, om den skulle produceras.

Hänvisningen till ”det partiella moratoriet” handlar om att Biden-administrationen har stoppat nya projekt i Alaska, att Kanada gjort liknande förpliktelser och att Grönland också satt stopp.

Dessutom har Danmark meddelat att man inte kommer att ge några nya koncessioner i Nordsjön utöver de som redan beviljats.

Vad säger då den nya norska regeringen?

Hurdalsplattformen, det nya regeringsprogrammet, heter så eftersom förhandlingarna skett på Hurdalsjöen Hotel & Spa en bit nordöst om Oslo. Härute i det fridfulla skogslandskapet har planerna lagts upp för de kommande fyra åren. Plattformen är på 83 sidor.

Avsnittet om olja och energi har huvudrubriken ”Utvikle våre energiressurser” och underrubriken ”utvikle, ikke avvikle petroleumssektoren”.

Ingen ambition att dra ner på produktionen av olja

Här finns alltså ingen ambition att dra ner på produktionen av olja och gas eller begränsa utbyggnaden och investeringarna. Tvärtom. Man vill ha en stabil aktivitetetsnivå på norsk sockel med olje- och gasverksamhet och skriver om tilldelning av nya koncessioner.

Däremot finns en del begränsningar, som har att göra med hänsyn till fisket. Och inga begränsningar för oljeverksamheten längst i norr. Det ska också i fortsättningen ges tillåtelse att leta efter olja och gas i nya områden.

Minskade utsläpp

En hel del skrivs om hur utvinningen och driften av oljeplattformarna ska reduceras. Utsläppen ska minskas med 50 procent till 2030 och till noll 2050, bland annat genom elektrifiering från land och med vindkraft. Men det här handlar alltså bara om hur man tar upp oljan och gasen, inte om vilka klimateffekter användningen av oljan och gasen har.

En överslagsberäkning visar att den norska oljan och gasen ger utsläpp omkring 350 miljoner ton koldioxid om året hos köparna och användarna av oljan. Det är sju gånger de svenska växthusgasutsläppen. Om denna effekt sägs inget i Hurdalsplattformen.

Saknas koppling till norsk olja

Det klimatpolitiska avsnittet handlar inte alls om denna övergripande och enorma klimateffekt utan om utsläppen i den norska nationella ekonomin. Den nya regeringen att Norge ska vara ”en pådrivare för en mer ambitiös internationell klimatpolitik”, för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Men någon koppling till hur denna temperaturökning påverkas av den norska oljan och gasen görs inte. På hemmaplan vill man dock gå i takt med EU och minska utsläppen med 55 procent till 2030 jämfört med 1990.

Mer vidareförädling av skog

Bland andra förslag finns att ”utarbeta ett nationellt mål och strategi för att öka den naturliga kolinlagringen i norsk natur”.

Det ska ske samtidigt som man vill säkra resurstillgången för norsk skogsindustri och ha mer vidareförädling av skogen. Det går inte riktigt ihop. Norge har redan idag en mycket lägre avverkning än Sverige i förhållande till tillväxten, vilket leder till att skogen åldras och upptaget av koldioxid stagnerar.

Norge vill ha världens högsta koldioxidskatt

I övrigt handlar det mycket om vätgas och elektrifiering.

Ett mycket positivt klimatförslag är att den norska koldioxidskatten, som idag ligger på 591 kronor per ton koldioxid och som Solbergregeringen ville öka till 766 kr per ton nästa år, ska höjas gradvis upp mot 2000 kronor  per ton 2030, vilket skulle bli världens högsta koldioxidskatt..

Konsumenterna först

Energipolitiken har en klart nationell profil. Norge och norska konsumenter först. Man säger därför nej till nya elkablar till kontinenten eller Storbritannien.

I år har två sådana kablar tagits i drift, men i Hurdalsplattformen står det: ”Inte godkänna nya mellanlandsförbindelser till utlandet under denna stortingsperiod”. Som det är skrivet gäller det också nya kraftledningar till Sverige.

Hoppade av regeringsförhandlingarna

Den tredje tilltänkta regeringspartnern, Socialistisk Venstre, lämnade Hurdalsjöens hotell och hoppade av regeringsförhandlingarna, bland annat med hänvisning till klimatpolitiken.

Jag vet inte om det handlade om oljan och gasen i första hand. Och de gröna, som drev frågan om att trappa ner oljeproduktionen, kom inte över spärren i valet.

Det finns en betydande enighet mellan de stora politiska partierna om att fortsätta pumpa upp fossila bränslen, och att fortsätta exploateringen i Barents hav i norr, allt närmre Nordpolen. Det är svårt att avstå från det pengaflöde som betalar för allt det som partierna gärna lovar väljarna.

EU har fått nog

EU har nu tydligt markerat att exploateringen i Arktis inte är acceptabel. Markeringen gäller både Norge och Ryssland.

Men också EU lever med en institutionaliserad dubbelmoral, precis som Norge. EU håller på att göra sig ännu mer beroende av rysk gas med Nordstream 2, och en del av den gasen kommer från den arktiska regionen.

Men EU-kommissionen ska hedras för att man gör en tydlig markering för att få stopp på fortsatt olje- och gasletning i norr. I stark kontrast mot svenska politiker som inte agerar i frågan, vare sig i Nordiska rådet, i Nordiska ministerrådet eller i Arktiska rådet.

// Kjell Andersson