Norden visar vägen för klok klimatpolitik

Det har Nordiska ministerrådet gjort med hjälp av det finska forskningsinstitutet Sitra, som tagit fram den 70-sidiga rapporten. Inte minst lyfter man fram fjärrvärmen och biobränslen som en förebild för andra. Tyvärr är den svenska framgångssagan för bioenergi inte så tydligt presenterad. Men det kan bero på att man vill balansera mellan alla nordiska länder.

När Nordiska Ministerrådet presenterade nordisk energi i Marrakech var det mycket vind, sol och vatten i modern tappning…

… men bioenergin hamnade i hörnet bakom TV-skärmen i form av en gammaldags vedstapel.

Syftet med rapporten är att visa hur mycket det skulle gå att reducera de globala utsläppen av växthusgaser om andra länder följde Nordens exempel och genomförde liknande åtgärder till 2030. Observera att det handlar om beprövad och tillämpad teknik med kända kostnader (och intäkter). Man har tittar på 15 olika lösningar som används i stor skala i Norden och anger både reduktion av växthusgaser och kostnad för åtgärden om ett antal relevanta länder och regioner genomför samma åtgärd. Den totala reduktionen av växthusgasutsläpp blir 4,1 Gigaton CO2 (årlig reduktion av utsläpp 2030). Det kan jämföras med de totala globala utsläppen, som idag ligger kring 49 Gigaton. Kostnaden anges till 12,6 miljarder dollar. Det handlar om den årliga extra kostnaden 2030 jämfört med ”business as usual”. För vissa av åtgärderna är kostnaden negativ, dvs man sparar pengar förutom att man reducerar utsläppen.

Detta gäller exempelvis den åtgärd som ger allra störst utsläppsreduktion: kraftvärme, eller som det heter på engelska, CHP – combined heat and power. Att använda fjärrvärme med kraftvärme i städer i OECD-länder med behov av värme/kyla skulle minska utsläppen med 1,2 miljarder ton CO2. Det motsvarar alla växthusgasutsläpp i Japan. I siffran ingår också en konsekvent användning av kraftvärmeteknik i pappers- och massaindustrin, i den kemiska industrin och i livsmedelsindustrin för att samproducera el och processvärme. Vad skulle denna åtgärd kosta? Sitras slutsats är att det skulle vara lönsamt och ge en årlig besparing på 7,7 miljarder dollar 2030.

De nordiska exemplen för fjärrvärme och kraftvärme är Finland och Danmark, inte Sverige! Dessutom glömmer man att nämna att kraftvärmen till största delen drivs med biobränslen. Orsaken till att Sverige inte lyfts fram är att vi producerar el på en mycket lägre andel av värmeunderlaget än Finland och Danmark, där 70 – 80 procent av värmeunderlagt idag utnyttjas. I Sverige ligger vi fortfarande under 50 procent.

Om all den fjärrvärme och kraftvärme som borde byggas också eldas med biobränslen skulle växthusgasreduktionen givetvis bli ännu mycket större.

De åtgärder som därnäst har störst potential för växthusgasreduktion är i tur och ordning: Landbaserad vindkraft (Danmark, Sverige), gödselhantering/biogas (Danmark), energieffektiva bostäder (Sverige), biodrivmedel (Finland, Sverige), reduktion av metanutsläpp i olje- och gasutvinning (Norge) och biobränslen för uppvärmning (Finland). Den senare punkten är rätt egendomlig. Bara Finland lyfts fram, och Sitra tänker sig bara en spridning till Ryssland, Kanada och Mongoliet.

Vart har all pelletsuppvärmning i resten av Europa, i USA och i andra OECD-länder, tagit vägen? Här, som på flera ställen i rapporten, kan man spåra en nedtoning av bioenergin, som är svår att förstå. Norden har trots allt visat att det går att producera och använda mycket stora volymer biomassa för uppvärmning.

Vad kosta mest – totalt och per enhet minskade utsläpp? Den särklassigt dyraste åtgärden är elfordon, som är ett av de norska bidragen. Kostnaden 2030 ligger kring 125 dollar per ton CO2. Det motsvarar drygt 1 krona per kg CO2 i utsläppsminskning, ungefär i nivå med den svenska koldioxidskatten. Kostnaden för biodrivmedel ligger mycket lägre, kring noll 2030, alltså på samma nivå som om man skulle fortsätta med fossila bränslen.

Bioenergi för uppvärmning ligger på andra plats i kostnad. Det är svårt att förstå. Skulle det verkligen uppstå en stor kostnad om man i Ryssland och Kanada bättre tog vara på biomassan i sina vidsträckta skogar för modern och effektiv uppvärmning?

Flera åtgärder är lönsamma och kostnaden per kg CO2 ligger då under noll 2030. Det hör förutom fjärrvärme också reduktion av metanutsläpp i oljeindustrin (Norge), cykling i städer (Danmark), energieffektivisering av byggnader (Sverige) och värmepumpar i bostäder (Sverige). Island har två bidrag, som innebär betydande investeringar men ger relativt låg kostnad på sikt, geotermisk energi och återbeskogning av avskogad mark.

Till slut: det finns en del luckor och skönhetsfläckar i Nordiska Ministerrådets klimatbudskap. Man beskriver reduktionen av metanutsläpp från olje- och gasutvinningen som en norsk global förebild, men ”glömmer” att lyfta fram den stora negativa klimatpåverkan från de fossila bränslen som utvinns. Om Norge föregick med gott exempel och avbröt sin nyprospektering efter olja och gas allt längre norrut i Arktis skulle den positiva klimateffekten bli mycket stor – och större än någon av de andra nordiska åtgärderna om fler länder då skulle följa Norges exempel.

Nordiska Ministerrådet anordnade en serie seminarier i Marrakech och lyfte fram klimatutvecklingen i Arktis, som är mycket oroande. Inte heller då nämnde man med ett ord oljeprospekteringen i Barents hav.

Om man ska skryta om det man är bra på bör man också säga något om det man inte är lika bra på.

/Kjell