När Norden bjuder på mat på COP23 blir det insekter och sjögräs!

Nu ska jag inte vara orättvis. Man ägnade en dag även åt bioekonomi, men den tycks ha varit i stort sett fri från kopplingar till energiproduktion och energianvändning. Och i det material som delas ut om den svenska skogens klimatnytta nämns inte biobränslen från skogen alls! *

De nordiska länderna har vid klimatkonferenserna en gemensam ”paviljong” – en utställningsyta vid sidan av alla andra större nationer och organisationer (EU har exempelvis också en, liksom Tyskland, Frankrike osv). Där visar man upp vad man har att erbjuda och ordnar seminarier och presentationer av olika slag. Den nordiska paviljongen administreras av Nordiska ministerrådet, ett organ där regeringarna samarbetar. Kansliet finns i Köpenhamn.

Ministerrådet ordnar sammanlagt tio temadagar under COP23. En hel dag ägnades alltså åt vad vi äter, ”Nordic Food Day” den 9 november. Själv var jag med på ett seminarium med titeln ”New normal: kale, insects, seaweed …?” Den framtida normalmaten förutses alltså vara grönkål, insekter och sjögräs, underförstått för att minska klimatpåverkan från vår livsmedelskonsumtion. En rad experter på denna nya mat samtalade under ledning av en matjournalist från BBC. Alla i panelen var förstås överens om att den nuvarande livsmedelsproduktionen och konsumtionen är ohållbar. Ingen med avvikande uppfattning hade bjudits in. Framför allt sköt man in sig på köttet, men också det ”industriella jordbruket” generellt. Vi fick smaka på alger och insekter som skickades runt i små korgar.

Jag har inget emot att man ifrågasätter etablerade sanningar och strukturer. Jag är också beredd att hålla med om att övergång till en mer vegetarisk kost skulle frigöra odlingsmark som idag används för fodergrödor. Men i så fall borde den marken användas för energigrödor som ersätter fossila bränslen.

Men den konsekvensen var det ingen som nämnde. Nej, istället håller man på att etablera nya sanningar om att insekter, alger och vissa grönsaker automatiskt är mer klimatvänliga än dagens livsmedel, utan att presentera några faktaunderlag, och utan att berätta om vad som är basen för dessa livsmedel.

Alla livsmedel bygger på fotosyntesen, naturens förmåga att med solens hjälp bygga upp näringsrika kolväten som vi kan förbränna i våra celler. Det mesta kan vi tillgodogöra oss som kolhydrater, men vi behöver också högvärdiga proteiner. Cellulosa kan vi inte själva tillgodogöra oss, men det kan kor och en del andra djur. Insekter är också djur, och de måste ha någon typ av foder, precis som kor, grisar och höns. Kanske är de något effektivare som omvandlare, men i gengäld är de mindre smakliga.

Jordbruket har sedan århundraden utvecklat odlings- och brukningssystem som ger oss stora mängder livsmedel med allt högre utbyte. Omvandlingen från solenergi till nyttig mat sker allt mer effektivt. Det är förklaringen till att jordens befolkning på 7 miljarder har tillräckligt med mat, om den bara kunde fördelas rättvist. En del är fattiga och har inte råd att köpa tillräckligt med mat. Andra lever i områden där livsmedelsförsörjningen störs av krig och konflikter (Jemen, Syd-Sudan, Syrien). Fler äter däremot för mycket. De överviktiga i världen är idag fler än de undernärda.

Är livsmedelsförsörjningen det stora klimathotet? Nej, inte enligt min uppfattning. Men jordbruket och livsmedelsindustrin är, liksom alla andra samhällssektorer, beroende av fossila drivmedel och fossila transporter. Och gödselmedlen tillverkas med hjälp av fossil energi.

Här finns det mycket att göra, och det finns en del spännande initiativ i Norden, som Nordiska ministerrådet kunde lyfta fram. Här är ett förslag till ett seminarium vid COP24 i Katowice nästa år. Jag bjuder på upplägget av detta seminarium som kunde kallas ”Fossilfria livsmedel enligt nordisk modell”:

• Fossilfritt lantbruk – det är möjligt med dagens teknik. Lantbrukare från Östergötland i Sverige berättar om hur de ställt om från fossila bränslen till förnybara, för traktorer, maskiner, torkning, transporter.
• Optimerad gödsling med sensorer – modern teknik minskar användningen av handelsgödsel och reducerar kväveläckaget från odling, liksom lustgasutsläpp.
• Man kan tillverka kvävegödsel med förnybar energi. Men vad kostar det och vilken forskning finns idag?
• Etanolproduktion med 95-procentig klimatnytta, Agroetanol i Norrköping visar vägen.
• Livsmedelsindustri utan fossila bränslen: svenska bryggerier, mejerier, slakterier ställer om sedan koldioxidskatten höjts.
• Växthusen har bytt från olja och naturgas till flis och biobaserad spillvärme.
• Mejeriföretaget Arla använder biodiesel och etanol för att hämta mjölken på gårdarna.

Till sist kan alla föredragshållarna diskutera om det är möjligt att klara en helt fossilfri produktionskedja inom fem år, vilka styrmedel som behövs, och vilken fördel detta kan skapa för nordiskt jordbruk och nordisk livsmedelsindustri.

Med det här upplägget kan Norden vara en förebild för andra, med i stort sett bibehållen matkultur. Det hindrar inte att man kan äta mer grönsaker, gärna grönkål om man tycker om den.

Men man behöver inte gå ut i skogen och leta granskott och rödmyror och återgå till samlarstadiet, som föreslogs på Nordiska ministerrådets seminarium.

Och de nordiska bönderna, vars skatter bland annat också går till att finansiera Nordiska ministerrådet, kan känna att någon jobbar för dem och deras näring.

Till sist: ett erkännande till Fossilfritt Sverige som ordnar ett seminarium med både Agroetanol och Sunpine, två av våra flaggskepp inom biodrivmedel. Men det sker i EU-paviljongen.

/Kjell

* Trycksaken om den nordiska skogens klimatnytta nämner faktiskt substitution av fossil energi en gång, och ”biofuels” en gång. I bildtexten om andelen förnybar energi i de nordiska länderna nämns också bioenergi. Rätt ska vara rätt.