Tillbaka

Någon räknar fel om de globala skogarnas kol – troligen FAO

”Avskogningen hotar hela vår överlevnad, säger en expert”.

Så står det i en TT-text, som finns återgiven i många tidningar. Texten handlar om FAO:s rapport Global Forest Resources Assessment 2015, som kom ut häromdagen. Läser man rapporten noga ser man dock att avskogningen minskat mycket kraftigt under de senaste 25 åren.

På 90-talet var ”kolförlusten” i världens skogar 1,2 miljarder ton per år, mellan 2000 och 2010 var den 0,4 miljarder ton per år, och mellan 2010 och 2015 har den gått ner till 0,2 miljarder ton per år. Det totala kolförrådet i världens skogar är 296 miljarder ton kol, så förlusten är, enligt FAO:s siffror, mindre än en promille per år. Det känns knappast som ett hot mot vår överlevnad.

Men frågan är om FAO:s siffra över huvud taget kan vara rätt. Andra räknar på andra sätt, och siffrorna från olika källor överensstämmer inte. Global Carbon Project brukar betraktas som den mest tillförlitliga källan för kolbalans och koldioxidströmmar på global nivå. I projektet ingår en lång rad av de ledande klimatforskarna, och deras siffror utgör en central del av klimatpanelen IPCC:s material.

Enligt Global Carbon Project har vi en kolförlust på i genomsnitt 0,8 miljarder ton kol (Gt) genom avskogning. Men vi har också en kolvinst på land varje år på 2,6 miljarder ton, dvs ett överskott på 1,8 Gt. Den här kolvinsten består av inlagring av kol i biomassa, och tar hand om ungefär en fjärdedel av alla av människan orsakade koldioxidutsläpp. Vid sidan av denna ”landsänka” finns en sänka i havet, som tar hand om ungefär lika mycket koldioxid. Hälften av koldioxutsläppen, som idag är cirka 10 miljarder ton om året, hamnar i atmosfären och är huvudorsaken till den globala uppvärmningen.

Man kan utgå från att landsänkan i stort sett består av skogstillväxt. Det som fångar upp kol på land är växternas tillväxt, och de växter som lagrar upp kol år för år är de vedartade växterna. Lite upplagring kan också ske i rotsystem i gräsmarker och i upplagring av torv, men det handlar säkert om relativs små mängder jämfört med skogarna.

Det är något som inte stämmer. FAO talar om en förlust i skogarna på 0,2 miljarder ton kol per år. Global Carbon Project anger en vinst (inlagring) av kol i skogarna på 2,6 miljarder ton, minus avskogningen på 0,8 miljarder ton, dvs netto 1,8 miljarder ton. Inte nog med att siffrorna är i helt olika storleksordning. De har dessutom olika tecken; den ena plus, den andra minus. TT och andra massmedia skriver helst om de siffror som har minustecken.

Vad kan förklara skillnaden mellan FAO och Global Carbon Project? Kanske finns svaret i den forskning som gjorts av en grupp australiska forskare, som vi redovisade i Svebiobloggen 9 april. FAO mäter bara det som definieras som ”skog”, trädbeväxta områden med viss täthet. Men man mäter inte träd som växer på alla andra platser, inte minst de glesa trädbestånd som finns på savanner, och där har de australiensiska forskarna hittat en oväntad ökad tillväxt. En annan förklaring kan vara att FAO utgår från officiell statistik som lämnas in av medlemsländerna, och alla vet att det finns stora osäkerheter där. Många länder har usel kvalitet på sin statistik och det kan ske en eftersläpning i redovisningen, så att man missar förändringar som sker.

En sak har FAO dock fångat in – den snabba förbättringen när det gäller avskogning, särskilt i Sydamerika.

Finns det mycket skog eller lite skog i världen, och hur hotad är skogen? Ytterligare en färsk forskningsrapport har illustrerat frågan, publicerad i senaste numret av tidskriften Nature. Författarna till artikeln i Nature har gjort en beräkning av antalet träd på jorden, och kommit fram till att det finns 3,04 biljoner träd (med engelskt språkbruk ”3,04 trillions”) på jorden. Med ett träd menar de en vedartad växt där stammen är mer än 10 cm i diameter i brösthöjd.

Det har tidigare funnits en etablerad sanning om att det finns 400 miljarder träd i världen, eller 61 träd på varje invånare på jorden. Men nu har alltså forskarna räknat mer noggrant och kommit fram till att det finns 7,5 gånger så många träd, eller 422 träd per jordinnevånare. Det känns betydligt bättre.

Forskarna har också gjort en uppskattning av hur mycket träd som försvunnit genom historien genom mänsklig påverkan, och de menar att antalet träd har minskat med 45,8 procent sedan förhistorisk tid. De ger också en siffra på hur många träd som varje år försvinner genom ”avskogning, skogsbruksbruk, störningar och förändrad markanvändning”. De säger att det handlar om 15,3 miljarder brutto per år, en halv procent av beståndet. Här är det svårt att följa resonemanget. Det sker ju också en ökning av skogsarealen i de flesta rikare länder, och särskilt i före detta Sovjetunionen och i Kina. De här forskarna tycks leva i tron att vi får allt mindre skogsbiomassa, tvärtemot vad man kan mäta upp med mätningarna av koldioxidhalter i Global Carbon Project. Men att mäta de senaste åren förändring har inte varit trädräknarnas primära uppgift.

Supermiljöbloggen, som refererar forskningsrapporten i Nature, har valt den negativa vinkeln i sin rubrik: ”Nästan hälften av världens träd har försvunnit”. Precis med samma logik som när TT skrev om FAO-rapporten. Man hade lika gärna kunnat göra rubrik på det positiva budskapet att det finns 7 – 8 gånger så många träd i världen som man tidigare trott.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer