Lokal biokraft till Pågens limpor

”Strömbrist är något man hör talas om i u-länder”, säger Pågens vd Anders Carlsson Jerndal.

Skälet till att det hotar elbrist i Malmö är att Eon inte kan driva sitt fossilgaseldade kraftvärmeverk vidare när koldioxidskatten höjs kraftigt efter sommaren. Det är bra för klimatet, men besvärligt för Malmö, på kort sikt.

Det finns ett självklart och enkelt svar på frågan hur Pågens ska kunna få el till sina brödbak i framtiden utan att belasta klimatet: lokalt producerad kraftvärme med förnybart bränsle.

Att bygga ny miljövänlig kraftvärme tar några år, men det går säkert snabbare än att bygga nya kraftledningar in till Malmö. Det löser inte det kortsiktiga problemet. Men Pågens investeringar tar väl också viss tid.

Diskussionen kring Pågens elförsörjning i Malmö och kapacitetsbrist i Stockholm sätter fokus på behovet av utbyggd kraftvärme och bättre villkor för kraftvärmen. Sverige har en unik tillgång i våra fjärrvärmenät, men de utnyttjas idag inte alls till sin fulla kapacitet för elproduktion. Det har tvärtom på senare år blivit svårare att genomföra investeringar i kraftvärme.

Det finns fjärrvärmenät i 520 städer och tätorter i Sverige. Nästan alla flerfamiljshus och kontorsbyggnader, och en stor del av industrilokaler och hundratusentals villor har idag fjärrvärme. Det ger miljövänlig och rationell uppvärmning med mycket låga utsläpp av föroreningar och låg klimatpåverkan, eftersom nästan alla värmeverk använder biobränslen eller avfall. Ett fåtal, främst i storstäderna, har fortfarande eldat fossil gas eller kol, men måste nu byta bränsle.

När man producerar värme kan man också göra el i kraftvärmeverk. Men den möjligheten utnyttjas inte fullt ut idag. Vi kan jämföra med Danmark. Där används 80 procent av fjärrvärmeproduktionen för att göra el. I Sverige ligger den siffran under 50 procent. Särskilt i storstäderna finns det utrymme att bygga mer kraftvärme. Det är också i storstäderna som det idag finns kapacitets- och effektbrist.

I Stockholm har Fortum, numera Stockholm Exergi, byggt en hel del biobaserad kraftvärme under de senaste åren. Bland annat invigdes det nya Värtanverket 2016, och det är ett av världens största kraftvärmeverk för biobränsle. Det finns planer på nya anläggningar, bland annat i Lövsta i västra Stockholm. I Göteborg och Malmö har det inte gjorts lika stora satsningar på biokraftvärme. Ett av skälen är de stora gaseldade anläggningarna. Dessa byggdes för drygt tio år sedan och gavs i början förmånliga skattevillkor. En avgörande orsak till att de byggdes var att kompensera för bortfallet av regional elproduktion när man avvecklade kärnkraften i Barsebäck.

En utbyggd av biobaserad kraftvärme har flera fördelar:

• Den ger ökad lokal elförsörjning och löser en stor del av kapacitetsproblemet i de större städerna.
• Den minskar behovet av att bygga nya kraftledningar in mot storstäderna. Att bygga ut näten tar lång tid och är dyrt.
• Den ger elproduktion främst under vinterhalvåret då elbehovet är som störst.
• Den bidrar till att balansera det nationella elsystemet när vi nu bygger ut allt mer variabel elproduktion, vind- och solenergi.
• Den ger styrbar och planerbar elproduktion.
• Den har en inbyggd energilagring i form av bränsle.
• Den ger städerna ett större oberoende i energiförsörjningen – energitrygghet vid kriser.

En rapport från Energimyndigheten, ”100 procent förnybar el”, bekräftar fördelarna med ett förnybart elsystem med stor andel kraftvärme. Ett sådant elsystem ger färre timmar med risk för elbrist och färre timmar med nollpris på el – bägge mått på obalans i elförsörjningen. Slutsatsen borde vara självklar: vi ska använda vår fjärrvärme för att skapa ett balanserat förnybart elproduktionssystem för framtiden, där biokraft ger tryggare elförsörjning året runt tillsammans med sol, vind och vatten.

Faktum är att de partier som gjorde energiöverenskommelsen 2016 tycks ha insett det här. Det finns bra formuleringar om att garantera tillgång till effekt och inte enbart belöna elproduktion. Det finns också formuleringar om att gynna fjärrvärmen och dra ner på direktverkande elvärme. Problemet är att politikerna bakom energiöverenskommelsen inte har följt upp med konkreta förslag. Ingenting har gjorts. Istället har man kommit med förslag som kortsiktigt drabbar kraftvärmen.

Vad behöver nu göras? Vi i Svebio funderar på bland annat detta:

• Det krävs någon typ av incitament för att få till stånd investeringar i förnybar kraftvärme. Elcertifikatsystemet har spelat ut sin roll, och gav dessutom ensidigt stöd till produktion, inte till garanterad effekt. En idé kan vara ett investeringsstöd för elproduktion i ny kraftvärme. Ett sådant stöd fanns innan elcertifikaten infördes.
• För att jämna ut elbehovet över året och kapa effekttopparna behövs styrmedel som motverkar ökat effektuttag. Ett sätt skulle kunna vara att differentiera elskatten mellan sommar och vinter. Ett annat kan vara någon typ av effektskatt. Det här skulle också stimulera villaägare att ersätta direktverkande el med annan uppvärmning eller komplettera med pelletskaminer eller andra åtgärder som minskar effektbehovet när det är som kallast. Elen behövs bättre till annat än uppvärmning.
• På samma sätt som man stimulerar småskalig produktion av sol-el borde man kunna ge stöd till småskalig biokraft, exempelvis upp till en megawatts effekt. Det skulle ge ökad lokal elförsörjning särskilt vintertid.
• Man måste utveckla teknik för högre elutbyte i kraftvärmen, så att man får ut mer el per mängd insatt bränsle. Det kan ske genom utnyttjande av förgasningsteknik. Här måste staten öronmärka pengar för demonstrations- och fullskaleprojekt. Ett bra exempel på sådan här ny teknik är Phoenix Biopowers lösning.

De här förslagen löser inte problemen i Malmö eller Stockholm den kommande vintern. Men de kan ge en bättre situation om några år. Genomförandetiden för nya kraftvärmeverk är några få år om man kan bygga på redan tillgängliga värmeverkstomter. Det går i alla händelser mycket snabbare än att bygga nya kraftledningar för att mata in el från andra delar av landet.

PS. Mer sol- och vindkraft eller kärnkraft löser inte de lokala kapacitetsproblemen i storstäderna.

/Kjell

Den 12 juni kl 17.30-18.30 arrangerar Svebio en paneldiskussion under Järvaveckan, Elbrist hotar Mälardalen – Kraftvärme ger lokal el – Hoppas att vi ses där!