Låt Europas bönder odla förnybara bränslen

Foto: Pixabay

Att EU:s jordbrukspolitik under lång tid mer inriktats på icke-odling istället för odling har smittat av sig även på energipolitiken. EU-kommissionens och EU-parlamentet linje under många år varit att införa tak och helst utfasning av energigrödor som man rubricerat som ”food and feed”. Det är dags att lägga om denna restriktiva politik mot energigrödor och istället låta Europas bönder bidra till klimatomställningen och låta dem fritt odla grödor som kan bli etanol, biodiesel och flygbränsle.

När EU-kommissionen häromdagen presenterade sitt förslag till klimatmål för 2040 var bioenergin i stort sett borttrollad i texterna, precis som fallet varit i många förslag och dokument under senare år. I de uppräkningar som görs i det 29-sidiga dokumentet nämns ingenstans konventionella biodrivmedel eller biobränslen, bara ”hållbar biogas och biometan från avfall” och ”avancerade biodrivmedel” och e-bränslen. Det är naturligtvis bra att EU satsar på nya förnybara drivmedel, men de alternativen är för överskådlig tid dyrare och svårare att ta fram i stora volymer än en satsning på konventionella biodrivmedel från odlade grödor.

Stora mängder outnyttjad åkermark     

Politiken bygger på en föreställning om att biodrivmedel konkurrerar med livsmedelsförsörjningen och att ett högproduktivt jordbruk automatiskt leder till negativ miljöpåverkan. Bägge antagandena är fel.

I grunden finns också antaganden om att man inte kan använda mark för energiproduktion. Man ser allt mer jordbruksmarken som en möjlighet att lagra in biogent kol för att kompensera för utsläpp i andra sektorer. Det gäller både skogsmark och jordbruksmark. Fokus borde istället ligga på att använda markresurserna och inbindningen av koldioxid från atmosfären för att producera material och energi som kan ersätta fossila material och fossila bränslen. Bönderna vill odla och producera förnybara nyttigheter, inte enbart ägna sig åt passiv kolinlagring. Det kan ge inkomster på kort sikt, men det ger inte jobb.

Det här synsättet återspeglas i den rapport som i januari kom från EU:s vetenskapliga klimatråd. Där skriver man bland annat att ”EU:s policy fortsätter att ge stöd till specifika biodrivmedel som ökar efterfrågan på mark”, som om detta skulle vara ett problem, när vi vet att tiotals miljoner hektar åkermark ligger oanvänd eller dåligt utnyttjad, både i EU-ländernas och i våra östra grannländer som Ukraina och Moldavien. Också i Sverige har vi stora arealer dåligt utnyttjad åkermark eller mark i träda som skulle kunna odlas.

Jag har skrivit om detta upprepade gånger här i bloggen.

Många viktiga fördelar med biodrivmedlen

I denna tunga rapport beklagar man också att EU inte fullföljt den totala utfasning av grödebaserade biodrivmedel som föreslogs av EU-kommissionen vid revideringen av förnybartdirektivet. Dagens mycket begränsade användning, med ett tak på 7 procent för enskilda medlemsländer, framställs som ett miljöproblem.

Man vänder sig till och med mot användningen av mellangrödor som råvara för biodrivmedel, dvs grödor som kan odlas mellan huvudgrödorna, och som bland annat minskar problemen med näringsläckage. Och som ju inte heller kräver mer mark.

Varken vetenskapsmännen eller EU-kommissionen nämner en viktig fördel med de konventionella biodrivmedlen: proteinproduktion. Både vid tillverkningen av rapsdiesel och spannmålsetanol produceras lika stora volymer protein som drivmedel. Detta protein kan ersätta importerat sojamjöl från Latinamerika eller förädlas till humanföda. Det är ett bra bevis för att det inte finns någon motsättning mellan mat/foder och energi.

Den europeiska etanolorganisationen ePure redovisar följande aktuella fakta om den europeiska etanolen i ett manifest inför EU-parlamentsvalet:

• Etanolen gav 2022 en reduktion av växthusgasutsläppen med 78 procent jämfört med bensin.
• EU:s etanolfabriker producerade 5,9 miljoner ton protein. Faktiskt mer protein än etanol.
• Etanolfabrikerna producerade också 1,1 miljoner ton biogen koldioxid, som kan användas i livsmedelsindustrin och annan industri istället för fossilt framställd, alternativt samlas in för lagring (bio-CCS).

”Låt bönderna ta aktiv roll i klimatomställning”

Liknande siffror kan tas fram för biodiesel från grödor.

Att släppa på restriktionerna för odling av energigrödor skulle kunna vara en av nycklarna till att få Europas bönder med i den radikala omställningen av EU:s energisystem. Bönderna skulle då också själva kunna använda eget klimatsmart drivmedel till sin a traktorer och tröskor, liksom till transporterna av till gårdarna med förnödenheter och från gårdarna med skördeprodukter.

Låt bönderna ta aktiv roll i klimatomställning. Odling är att ta vara på solenergi med hjälp av fotosyntesen. Det är ett kostnadseffektivt sätt att producera energi, som också ger jobb och framtidstro på landsbygden runtom i EU.

Det kommande EU-valet och inrättandet av en ny EU-kommissionen måste leda till att EU omprövar sin politik kring energigrödor från jordbruket. Det kan bidra till att bönderna använder sina traktorer hemma på gårdarna istället för till protester och demonstrationer.

Frågor måste nu också ställas till de svenska EU-kandidaterna:

• Är ni beredda att ta bort restriktionerna mot biodrivmedel från vanliga jordbruksgrödor? Exempelvis ta bort 7-procenttaket i förnybartdirektivet och ändra reglerna för förnybara fartygs- och flygbränslen så att biobränslen från jordbruksgrödor blir tillåtna.
• Är ni beredda att riva upp beslutet om att fasa ut alla bilar med förbränningsmotor från 2035, ett beslut som innebär slutet för alla bilar som drivs med biodrivmedel?
• Kommer ni att verka för att EU:s bönder ska få bidra till klimatomställningen genom att producera biobränslen både från åkermark och skog?

//Kjell Andersson