Inte så svårt att spara 10 procent el

Ofta glömmer tidningarna och energirådgivarna biobränsle. I väldigt många småhus finns möjlighet att elda med ved i braskaminer, kakelugnar eller vedspisar för att dra ner på elförbrukningen till uppvärmning.

Faktum är att den inhemska elanvändningen redan ligger fyra procent under användningen för ett år sedan – ja faktiskt fem procent under om man gör en temperaturkorrigering. Det är i första hand en effekt av det höga priset. Det lönar sig att hushålla med elen när priset är högt.

Vi har klarat detta förr. Jag tänker på den energisparkampanj som drogs ingång efter den första oljekrisen 1973.

Enkla tips för energibesparing

När Ukrainakriget startade i vintras skrev jag en blogg med några enkla råd till européerna för att spara gasvärme: ”Sänk från 22 grader till 17 grader och ta på en tröja. Stäng av onödiga rum och träng ihop er, för Ukrainas skull.” De råden gäller fortfarande, idag också för alla svenska hushåll med elvärme i södra och mellersta Sverige.

Den majoritet av svenskar som bor i hus med fjärrvärme, där bränslet är biobränslen eller avfall, och de norrlänningar som fortfarande har billig el, behöver naturligtvis inte dra åt svångremmen på samma sätt.

Förutom att sänkta inomhustemperaturen och minska den uppvärmda boytan kan man minska användningen av varmvatten, till exempel genom att duscha halva tiden mot vad man brukar. Det ges många andra goda råd i medier om hur man kan dra ner på elförbrukningen i hemmet. Många bäckar små. Men många av de föreslagna åtgärderna ger liten effekt jämfört med att dra ner på värme- och varmvattenförbrukningen.

Glömmer bort biobränsle

Ofta glömmer tidningarna och energirådgivarna biobränsle. I väldigt många småhus finns möjlighet att elda med ved i braskaminer, kakelugnar eller vedspisar för att dra ner på elförbrukningen till uppvärmning.

Att investera i solceller, värmepumpar och pelletskaminer kan också ersätta direktverkande elvärme, men ny utrustning kan ta tid att få på plats och solcellerna ger inget eller mycket begränsat tillskott den mörka årstiden. Säkrare med lagrad solenergi i form av ved.

Håll koll på energimarknaden

Det höga priset är ett bra styrmedel i sig. På Energiföretagens hemsida kan man följa elmarknaden vecka för vecka. Veckorapporten heter Kraftläget och kommer ut varje onsdag eftermiddag. Den senaste rapporten visar att det nu finns en tydlig tendens till lägre elanvändning.

Elanvändningen hittills i år ligger fyra procent under elanvändningen för ett år sedan, och om man tar hänsyn till temperaturskillnaderna så är trenden minus fem procent. Hittills är det framför allt industrisektorn som minskat förbrukningen, mer än hushåll och service. Eftersom elproduktionen ligger långt över förra årets produktion innebär den lägre elförbrukningen också rekordhög elexport.

Det är alltså ingen brist på el. Men elen är dyr och därför är det klokt och nödvändigt för hushåll och företag att minska elförbrukningen. Mindre efterfrågan sänker förstås också priset, precis som Markus Wråke säger.

Tidigare sparkampanjer

Sverige har genomfört sparkampanjer förr. Efter den första oljekrisen 1973 var en av åtgärderna att inrätta den statliga energisparkommittén. Den bestod som mest av ”nio handläggare och fem biträden” samt en chef, som man konstaterar i en utvärdering som gjordes efter att kommittén avvecklats 1982.

Energisparkommittén utformade råd och bedrev informationskampanjer med annonsering och trycksaker. Totalt spenderades över 100 miljoner kronor på verksamheten under åren 1974 – 1982. Det kunde handla om allt från att släcka lampor i tomma rum till mer omfattande åtgärder som tilläggsisolering och fönsterbyten.

Under oljekriserna 1973 och 1979, då priset på oljan steg mycket snabbt och hotade samhällsekonomin, handlade det precis som i år om att genomföra akuta åtgärder för att undvika ransonering. Oljan användes då till stor del för uppvärmning både i en miljon villapannor och i nästan alla värmeverk. Också då handlade det till viss del om elsparande eftersom oljan också eldades i oljekondenskraftverk.

Energieffektivisering och energisparande

Efter några år började man prata mer om energieffektivisering än om energisparande. Det växte fram en insikt i hela samhället om att energi ska användas effektivt och inte är en billig och ”fri” nyttighet.

Efter att energianvändningen ökat med flera procent varje år under hela efterkrigstiden fram till 1970-talets början ledde effektiviseringstänkandet till ett trendbrott. Faktum är att den svenska energianvändningen inte ökat sedan 1970! Den låg då på omkring 370 TWh om året, och den ligger också i dag kring 370 TWh, trots att befolkningen ökat med tre miljoner och BNP ökat två, tre gånger om.

Före 1970 fanns elprognoser som visade på sjuprocentigt ökat elbehov varje år. Men det blev inte så. Också elanvändningen kulminerade vid mitten av 1980-talet, och är idag till och med något lägre än 1986. Sedan toppåret 2001 har elanvändningen minskat med 15 TWh.

Elanvändningen minskar i industrin

På senare år har elanvändningen framför allt minskat i industrin, främst genom ett kraftigt minskat elbehov i skogsindustrin.

Idag behövs knappast någon ny Energisparkommitté. Det höga elpriset gör att det finns stark motivation utan särskilda annonskampanjer. Dessutom har Energimyndigheten en fast organisation för energihushållning, och det finns pengar till energirådgivning i kommuner och regioner. Regeringen har sagt åt sina myndigheter att spara el.

Under energisparkommitténs tid tillsattes energisparledare och energispargrupper i statliga myndigheter. Det kanske inte behövs i dag. Men det skulle behövas ett större medvetande om att inte göra sig onödigt elberoende också i staten. Ett par exempel är Vasakronan och Akademiska hus som satsat ensidigt på elbaserad uppvärmning med värmepumpar i städer där det finns väl utbyggd och trygg fjärrvärme som oftast försörjs med lokala biobränslen.

// Kjell Andersson

Läs tidigare bloggar här.