Hur länge påverkar Rupert Murdochs media-imperium världsutvecklingen?
Brexit, Donald Trump och klimatpopulism. Harry och Meghan lämnar det brittiska kungahuset. Det händer mycket i världen som vi kan tycka går i fel riktning. Bakom de här fenomenen finns en gemensam nämnare som inte så ofta lyfts fram i debatten: Rupert Murdoch. En tysk politisk kommentator kallade honom i förra veckan ”världens farligaste man”.
Vi har fått ett antal politiska ledare som bygger sin politik på förenklade argument, som letar syndabockar och som spelar på väljarnas sämsta instinkter. Inte minst utnyttjar de folks rädsla för förändringar. Att ifrågasätta sambanden mellan mänskligt orsakade koldioxidutsläpp och klimatförändring är en viktig del av den här populismen. Donald Trump är inte ensam. I Brasilien finns Jair Bolsonaro och i Australien Scott Morrison, som fortfarande efter veckor av förödande skogsbränder vägrar att se kopplingen till klimatförändring och likaså vägrar att korrigera landets energi- och klimatpolitik. Vladimir Putin ler i mjugg; Ryssland är ju en av de stora exportörerna av fossila bränslen.
Att det är möjligt för politiker som Donald Trump och Scott Morrison att bli valda i normalt stabila progressiva demokratier och för engelsmännen att rösta för brexit beror delvis på samhällsförändringar och misstro mot det politiska systemet. Men det är inte hela förklaringen. Bakom framgången för populism, växande nationalism och ”klimatförnekelse” finns också mediernas beteende, och det jag skulle vilja beteckna som dysfunktionella media. Bakom många av dessa dysfunktionella media finns Rupert Murdoch.
Den tyska kommentaren fanns i det ledande tyska veckomagasinet der Spiegel. Skribenten heter Christian Stöcker. Krönikan inleds med en bild av Robert Murdoch tillsammans med Vladimir Putin och ett par amerikanska miljardärer, bland annat Robert Kraft. Denne låter Putin prova en värdefull Super Bowl-ring med diamanter. Det leder till att Putin helt fräckt stoppar ringen i egen ficka. Kraft har aldrig fått tillbaka ringen.
Poängen med bilden är att den visar några mycket mäktiga och samtidigt fräcka män. Murdoch är vän både med Putin och med Trump. Men har var också vän med Tony Blair, när det passade hans syften.
Både Murdoch och Putin agerade aktivt för att placera Donald Trump i Vita huset. Putin genom att använda hackare och sprida ”fake news” via nätet. Murdoch via sin kabelTV-kanal Fox News.
Rupert Murdoch är australiensaren som steg för steg byggt upp ett globalt nätverk av nyhetsmedia, främst i de engelskspråkiga länderna. Han började med att lägga under sig en stor del av Australiens tidningar – idag sägs han kontrollera omkring 70 procent av nyhetsförmedlingen där. Han drog sedan till Storbritannien och köpte upp bland annat anrika the Times i London och tabloiden the Sun. Den senare förvandlades till en extrem sensationstidning, ett hopkok av kändisskvaller, toplessmodeller och populistisk politik. The Sun är idag världens största engelskspråkiga tidning med 3,2 miljoner i upplaga. Han startade TV-kanalen Sky. Därefter tog han sig an USA, där han bland annat tog över den ansedda finanstidningen Wall Street Journal, men också dagstidningen New York Post, som han lät göra om till en sensationstabloid enligt modell av the Sun. Kabelkanalen Fox News blev redskapet för en starkt konservativt vinklad ”nyhetsförmedling”, som idag kan betecknas som en ensidig propagandamaskin för den amerikanska högern. Murdochs imperium styrs via hans bolag News Corp.
Murdochs propagandamaskin är en avgörande förklaring till brexit. Under många år bedrev hans tidningar en mycket ensidig rapportering om EU. Den bild som målades upp handlade om ett totalt inkompetent Bryssel som inför en massa byråkrati som gör livet surt för engelsmännen i vardagen, och som slukar pengar, som skulle kunna användas på hemmaplan till landets egen sjukvård och andra nödvändiga saker. Den nidbilden blev grunden för Nigel Farages UKIP-parti och är idag också klangbotten för Boris Johnsons retorik kring EU.
På liknande sätt har de brittiska tabloiderna drivit kampanjen mot Meghan Markle. Någon som slutar med att Harry och Meghan flyr fältet.
Idag spelar Murdochs media en aktiv roll i att motarbeta klimatpolitiken. Det är främst av den anledningen som Christian Stöcker betecknar honom som världens farligaste man. Murdochs media kan medverka till att fördröja nödvändiga åtgärder i många år genom sitt oproportionerliga inflytande, främst i USA och Australien.
I Australien har Murdochs massmedier tonat ner sambanden mellan klimatförändringarna och de omfattande skogsbränderna. Det har varit särskilt tydligt för tidningen the Australien.
I USA driver Trump sin linje att dels förneka sambanden mellan utsläpp och klimat, dels på alla upptänkliga sätt gynna fossilindustrin. Fox News gör det möjligt att driva ensidig politik eftersom kanalen har nära halva befolkningen som trogna tittare och inte släpper fram företrädare för en motsatt ståndpunkt. 40 procent av Trumps anhängare hämtar all sin information från Fox. 78 procent av Fox-republikarnerna är övertygade om att Donald Trump är den bästa president USA någonsin haft. De litar på Trump när han säger att klimatlarmen är bluff.
Murdoch agerar främst för att tjäna pengar. Det han erbjuder säljer bland breda lager. Politiken och det egna vinstintresset samverkar, precis som tidigare för Silvio Berlusconi i Italien. Murdochs och Berlusconis personligt-politiskt styrda media har helt och hållet övergett den journalistiska principen att rapportera om verkligheten på ett sakligt och opartiskt sätt.
Kanske kan man hoppas att skogsbränderna i Australien ändå blir en vändpunkt för Murdochs imperium. Rupert Murdochs son James och sonhustru Kathryn gjorde för någon vecka sedan ett uttalande om att de kände frustration över den verklighetsbeskrivning som News Corps medier och Fox News står för när det gäller klimatfrågan, och det läcker uttalanden från medarbetare inom Murdochmedierna till stöd för James.
Kanske får vi se en förändrad syn på klimatrapporteringen. Men vi kan utgå från att Trump får fortsatt fullt stöd från Fox, och indirekt stöd från Putin. När det gäller brexit är det redan för sent att rätta till det som förstörts, till skada för europeisk samverkan under årtionden framöver.
De övergripande frågorna om ensidiga massmedia, om ”fake news” där man förnekar vetenskap och fakta, om monopoliserat ägande av massmedia och om journalistkårens yrkesmoral i demokratierna finns kvar. Megan och Harry kunde fly fältet. De flesta har inte den möjligheten.
/Kjell Andersson