Grön, grönare, grönast, men inte alltid sannast i politiken

Svebio lägger sig inte i partipolitiken. Vi är partipolitiskt neutrala. Men vi granskar förstås vad partierna gör och säger när det gäller politisk som berör bioenergibranschen. Vi har gjort en jämförelse mellan de olika valmanifesten som finns på en annan plats på vår hemsida.
Det finns två partier som betraktar sig som gröna i svensk politik, och de sena opinionsmätningarna pekar på att båda partierna kan komma att göra ett bra val.

De här två partierna ligger varandra ganska nära i många frågor som handlar om energi och miljö, men i valrörelsen ägnar de sig åt att puckla på varandra och betona skillnaderna. Det är naturligt, för de konkurrerar delvis om samma väljare. Men det är inte alltid så upplyftande. Konflikter kan klarlägga skiljelinjer, men de kan också dölja skiljelinjer och likheter. Och ofta ger man en osann eller obalanserad bild av verkligheten.

Några exempel:
Miljöpartiet ägnar en hel del möda åt att framställa de gångna åtta åren med Alliansregering och centerpartistiska miljö- och energiministrar som ”förlorade år” för den svenska klimatpolitiken. Den bild som målas upp i debattartiklar och insändare från Miljöpartiet är att mycket gjordes fram till 2006, och att det sedan rått stiltje i åtta år. Och, underförstått, nu gäller det att komma tillbaka till en mer aktivistisk energi- och miljöpolitik som ger snabbare resultat.

Den här beskrivningen av verkligheten är inte sann. Det räcker att gå till statistiken över klimatgasutsläpp, andel förnybar energi, användningen av oljeprodukter, etc, för att se att vi haft en minst lika snabbt positiv utveckling efter 2006 som vi hade före 2006. I flera avseenden har den positiva utvecklingen varit snabbare under Alliansens år än under åren dessförinnan, och centerpartisterna har i sina debattinlägg pekat på det: snabb minskning av klimatgasutsläppen och snabb ökning av den förnybara energin under de senaste åren.

Men också centerpartisternas beskrivning haltar. De låtsas gärna att de positiva resultaten bara beror på åtgärder av Alliansen efter 2006. Så är det förstås inte. Vad vi ser är en långsiktig trend som beror dels på de höga oljepriserna sedan 2007, dels på de långsiktiga styrmedel som ofta beslutades långt innan 2006, med stöd av olika regeringar och partier: koldioxidskatten från 1991 och framåt, elcertifikatsystemet från 2003 och framåt, skattebefrielsen för biodrivmedel.

Alliansen har gjort en hel del som förstärkt och skyndat på omställningen: miljöbilspremier, höjd koldioxidskatt i stora delar av näringslivet, höjd ambition i elcertifikatsystemet och samarbete med Norge om detta, osv. De här positiva åtgärderna nämns förstås aldrig av de gröna till vänster.

Centerpartiet ägnar sig å andra sidan åt att framställa Miljöpartiet som landsbygdens dödgrävare eftersom de vill höja skatten på bensin och diesel och införa kilometerskatt för tunga fordon. Och Centern låtsas som om förslaget om bonus/malus för nya bilar kombinerat med stöd till elbilar löser alla problem, samtidigt som det inte ska kosta mer än en struntsumma för dem som har stora törstiga bilar. Här ägnar sig Centern dels åt skrämselpropaganda när det gäller bensinpriset, dels åt skönmålning av den egna politiken. Sanningen är ju att Centerpartiet inte fått igenom stora delar av sin egen klimatpolitik för trafiken i sina förhandlingar inom Alliansen. Alla vet dessutom att en bilist med en modern, effektiv bil betalar mycket mindre skatt till staten än en genomsnittlig bilist gjorde för tio år sedan. Effektiviteten för nya bilar har ökat med 4 procent per år de senaste sex åren, och om man räknar skatten per kilometer istället för per liter så har den sjunkit kraftigt.

Det finns många fler skillnader mellan de båda gröna partierna. Men också likheter. Bägge pratar idag hellre om elbilar än om biodrivmedel. Bägge älskar biogasen, men talar mycket litet om annan bioenergi, som står för merparten av den gröna energin. Bägge partierna har avstått från att lyfta upp behovet av att producera inhemska avancerade biodrivmedel från våra skogar och åkrar. Och bägge avstod från att ge stöd till Stefan Löfven när har tog upp den frågan i valkampanjen och blev angripen i TV för att inte ha räknat rätt.

/Kjell