Fossil och radioaktiv taxonomi utan trovärdighet

Foto: Pixabay

Nu har kommissionen bitit huvudet av skammen och lägger ett förslag som definitivt skjuter taxonomins trovärdighet i sank. Man föreslår att fossil gas och kärnkraft ska inkluderas i taxonomin som hållbara alternativ. Och beslutet ska tas med minsta möjlighet för påverkan.

Ingen bred konsultation med olika aktörer. Extremt kort tid för EU-ländernas regeringar att reagera och komma med invändningar. I praktiken handlar det om att Frankrike och Tyskland tillsammans med kommissionen gjort upp över huvudet på alla andra, som sedan ska köras över genom en snabb och i grunden odemokratisk beslutsprocess.

Sverige spelar med

Det är förvånande att den svenska regeringen spelar med i detta. Också den svenska regeringens ställningstagande präglas av toppstyre och total avsaknad av debatt och förankring i det svenska samhället.

Men kanske är det hela bra. Nu demonstreras att taxonomin saknar all grundläggande trovärdighet och inte är förankrad i vetenskap och fakta utan att den är en politisk kompromiss, där det handlar om makt och pengar, inte om miljö och klimat.

Olyckligt för miljörörelsen också
Miljörörelsen har skjutit sig i foten genom att lägga sin mesta energi på att motarbeta bioenergin. I slutändan får man då istället fossil gas och nya kärnkraftverk. Jag är inte säker på att alla deras medlemmar är nöjda med den strategin.

Tyskland och Frankrike styr riktningen

Vad är motiven för detta? Både Tyskland och Frankrike vill försäkra sig om att få en tillräcklig andel av de hundratals miljarder som nu ska fördelas mellan EU-länderna. Tyskland har gjort sig beroende av naturgas för lång tid framöver genom att snabbavveckla både kärnkraft och kolkraft, och genom en mycket snål inställning till biobränslen. Frankrike har högre andel kärnkraft än något annat europeiskt land, och vill gärna nyinvestera i kärnkraften.

Det finns också en rad EU-länder som är beredda att stödja Tyskland och Frankrike. Länder som är starkt beroende av naturgas respektive länder som vill investera i kärnkraft med subventioner eller lån från EU. De här länderna finns särskilt i central- och Östeuropa.

Alla EU-länder kommer nu att få klimatpolitiska beting, med krav på sänkta utsläpp. Så var det inte med klimatmålen 2020. Men för att klara målet till 2030 måste alla bidra. Och då är det lätt att söka sig till gamla kända lösningar.

Två skäl att vara upprörd över EU-kommissionens nya taxonomiförslag:

• Den odemokratiska beslutsprocessen
• Greenwashingen av fossil gas och kärnkraft

Låt mig börja med den odemokratiska processen.

• På nyårsafton presenterade EU-kommissionen sitt kompromissförslag som släpper fram både kärnkraft och fossil gas i taxonomin. Detta efter att det pågått påtryckningar och lobbykampanjer i frågan under hela hösten.
• EU-kommissionen gav EU:s medlemsländer extremt kort tid att reagera på förslaget. Bara knappt två veckor till 12 januari. Men eftersom det blev så mycket kritik valde kommissionen att förlänga tidsfristen till 21 januari.
•  Förslaget har inte publicerats för allmänhet och medier, utan har bara delgetts regeringarna. På så sätt kan man undvika kritisk debatt, exempelvis om motiven för förslaget. Men genom den svenska offentlighetsprincipen är det möjligt att begära handlingen från Finansdepartementets registrator.
• Istället har man presenterat förslaget med ett enkelt pressmeddelande.
• Förslaget kommer inte att ”remissbehandlas” på samma sätt som de tidigare förslagen om taxonomin. Det blir ingen konsultation på EU-kommissionens hemsida den här gången.
• Förslaget har inte beretts i den tekniska arbetsgruppen, den expertgrupp som tagit fram alla tidigare förslag. Vi har från Svebios sida varit kritiska till att denna arbetsgrupp har en alltför snäv sammansättning, men arbetet har trots allt inneburit att man måste ta fram vetenskapliga referenser och underlag för sina förslag.
• Genom de omröstningsregler som finns för den här typen av förslag (delegerade akter) är det i praktiken omöjligt att få till stånd förändringar eller stoppa förslagen.
• Följden av beslutsordningen är att förslaget inte kommer att utsättas för en offentlig kritisk granskning och debatt, och att ett beslut därför kommer att tas om att kanalisera stora penningflöden till kärnkraft och fossil gas, eftersom dessa kommer att betraktas som ”hållbara investeringar”.

Greenwashing på högsta nivå

Det är högst anmärkningsvärt att man skapar en gräddfil för investeringar i naturgas, som är fossil energi som ger fortsatta utsläpp av fossil koldioxid. Argumentet för naturgas är att den ger lägre koldioxidutsläpp än kol och olja per energienhet.

Det är sant, men det är bara en gradskillnad. Man måste också inkludera de utsläpp av metan som sker både vid utvinning och vid distribution och användning. Naturgasen kommer dessutom i allt högre andel från länder utanför EU, särskilt från Ryssland. Den europeiska gasproduktionen sjunker och ligger dessutom till största delen utanför EU, i Storbritannien och Norge.

Att gynna investeringar i naturgasförsörjning låser in resurser i långsiktigt ohållbar energiförsörjning, resurser som skulle kunna användas för verkligt hållbara lösningar, i förnybar energi och energieffektivisering. Naturgasbranschen bör få klara sig på marknadsmässiga villkor baserat på generella styrmedel som belastar växthusgasutsläppen.

Tjernobyl och Fukushima – risker med kärnkraft

Kärnkraften sägs ha låg klimatpåverkan och dessutom inte skada de andra miljömålen som angetts i förordningen om hållbar finansiering, som ligger till grund för taxonomin, som biodiversitet, rent vatten och ren luft. Argumentet om låg klimatpåverkan går det att argumentera för, även om en livscykelanalys visar att också kärnkraftens försörjningskedja ger växthusgasutsläpp. Argumentet om begränsade andra miljöeffekter gäller så länge kärnkraften fungerar klanderfritt och om uranförsörjningen sker utan stora miljöskador.

Vid en svår olycka kan effekterna på miljön dock bli stora, som vi sett kring Tjernobyl och Fukushima, med obeboeliga radioaktivt kontaminerade zoner för lång framtid. De långsiktiga effekterna av radioaktivt avfall går kanske att hantera, men det är ett faktum att det allra mesta av det högaktiva avfall som bildats i världen till dags dato fortfarande ligger i tillfälliga lager i väntan på politiska beslut.

Dyrt och tidsödande

Kärnkraftens akilleshäl är emellertid inte klimatet, utan kostnaden och de långa byggtiderna. Och just därför är det anmärkningsvärt att man för in kärnkraften i taxonomin, för att göra det lättare att få låna till de i grunden olönsamma projekten. På grund av de höga kostnaderna för kärnkraft pågår det bara en handfull byggen av nya reaktorer i Europa.

Det är nästan omöjligt att bygga kärnkraft utan subventioner eller statlig medverkan. Den nya finska reaktorn, Olkiluoto 3, tas snart i drift 13 år försenad jämfört med ursprunglig plan och 3 – 4 gånger så dyr som den ursprungliga kalkylen. För att kunna bygga den nya superreaktorn vid Hinckley Point i England tvingades den brittiska regeringen ge en elprisgaranti som låg mer än dubbelt så högt som det dåvarande elpriset under 40 år. EU-kommissionen gav sitt bidrag genom att bevilja ett undantag från statsstödseglerna.

Precis som med naturgasen kommer inkluderingen av kärnkraften i taxonomin att innebära att mindre resurser kan avdelas till verkligt hållbara investeringar, som dessutom mestadels är lönsamma med rätt klimatstyrmedel, som utsläppsrätter och koldioxidskatter.

// Kjell Andersson

Läs EU-kommissionens kompromissförslag här.