Förslagen fler än semlorna när Isabella Lövin bjöd på fettisdagen

Man kan inte beskylla Miljöpartiet för att ignorera klimathotet. Men partiet skulle behöva lite fokusering i politiken istället för att kasta in nästan ett gross (ett dussin dussin,144 stycken) förslag i debatten.

Under valåret 2018 kommer vi att få se många utspel kring klimatet. Vi lovar att granska förslagen, och börjar här med Miljöpartiet.

Som företrädare för bioenergibranschen slås man av hur sällan miljöpartisterna använder ord och uttryck om bioenergi och biobränslen. Orden biodiesel och etanol nämndes inte alls på seminariet. Däremot talade Karin Svensson-Smith, trafikutskottets ordförande, väl om biogasen. När en miljöpartist pratar om bränslebytet handlar det mer abstrakt om att byta till ”förnybart”. Och när förnybara bränslen berörs lägger man gärna till några formuleringar om att det måste finnas hållbar råvara.

Bland de 142 förslagen är det nästan inga som handlar om bioenergi, Sveriges största och fortfarande underutnyttjade energikälla. Under rubriken ”Fossilfria transporter” finns en punkt som säger att ”målet är att Sverige i högre grad ska bli självförsörjande på biodrivmedel”, dock utan att förklara hur det ska gå till. Det finns också en punkt om att ”odla mer bioenergigrödor som kan ersätta fossila råvaror”, också utan förslag om styrmedel, eller omnämnande av den aktuella kritiska debatten kring energigrödor på Europanivå.

Det huvudsakliga styrmedlet för omställningen i transportsektorn är kvotplikten som ska gynna biodrivmedel, och den vill Miljöpartiet komplettera med ett stopp för all försäljning av fossila drivmedel 2030.

”Förslag till mer än 100 procent förnybar energi”

Under rubriken ”Förslag till mer än 100 procent förnybar energi” handlar tre punkter om solenergi, två om vindkraft och ingen om bioenergi. Under rubriken ”Förslag till energieffektivisering och byggande” finns tolv förslag. Inget handlar om bioenergi. Däremot vill man ha ett mål om att hälften av alla flerbostadshus ska byggas med trästomme – redan 2025. Man ställer sig bakom principen om att byggreglerna ska utgå från använd energi, inte inköpt energi. Positivt.

Försiktigheten när det gäller bioenergi är ett av huvuddragen i Miljöpartiets klimatfärdplan. Den försiktigheten kan illustreras med en formulering på sidan 26, i det 76-sidiga dokumentet:

”Det är viktigt att inse att produktionspotentialen av biodrivmedel från skog, jordbruk och restprodukter är begränsad.” Begränsningen betonas gång på gång, snarare än möjligheterna.

Annat som präglar Miljöpartiets klimatpolitik:

• Väldigt många mål, utan att alltid ange vilka medel som ska användas för att nå målen. Ett sådant är ”ett nationellt delmål att andelen transporter med cykel i stadsmiljö ska fördubblas till 2025”. Ett annat ”målet att fördubbla kollektivtrafikens andel av trafikarbetet till 2030”. Ett tredje ”ett etappmål för minskning av konsumtionens klimatpåverkan”. Plus det ovan nämnda målet om trähusbyggande.
• Där man inte föreslår ett mål kan man alltid föreslå en strategi, exempelvis för att utveckla solenergin eller en nationell godsstrategi.
• Om man inte lyckas bli av med det man tycker illa om på annat sätt, kan man införa ett förbud. Stoppet för fossila drivmedel från 2030 är ett exempel, även om man inte preciserar hur förbudet ska utformas. Förbud mot plastpåsar tillverkade av fossil råvara är ett annat exempel. Förbud mot att använda stubbar som energiråvara hör till den här kategorin.

Den här linjen stämmer väl överens med ett beslut om 14 klimatprinciper som Miljöpartiet tog 2012, som också finns citerade i slutet av Klimatfärdplanen. Punkt 7 handlar om att ekonomiska styrmedel, som skatter och investeringsstöd, i större utsträckning än hittills ska kombineras med juridiska styrmedel i form av regler och samhällsplanering. I klartext: politikerna ska reglera istället för att marknaden ska lösa problemen utifrån generella styrmedel.

Det kanske är en hårdragen tolkning. Men problemet med detaljreglering och 142 punkter modell Miljöpartiet är att det lätt blir konflikt mellan olika åtgärder. Jag ska ge ett par exempel:

• Miljöpartiet noterar att merparten (70 procent) av klimatutsläppen från den svenska matkonsumtionen sker utomlands. Man vill ha en bred översyn av skattesystemet inom livsmedelskedjan för att minska matens klimatpåverkan, och föreslår ”en utredning”. Samtidigt föreslår man återinförande av skatten på handelsgödsel, som försämrar det svenska jordbrukets konkurrenskraft gentemot import. Resultatet lär bli att klimatpåverkan från vår livsmedelsanvändning ökar.
• Miljöpartiet vill slopa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft, och stimulera utbyggnaden genom statlig upphandling, vid sidan av elcertifikatsystemet får vi förmoda. Dessutom vill man ha en uppgradering av kraftöverföringsnätet och nya utlandsförbindelser. Summan av detta blir ökade fasta kostnader i elförsörjningen, som obönhörligen leder till högre fasta avgifter, som måste bäras av alla konsumenter. Samtidigt föreslår man i en annan punkt att det ska bli mindre fast och ökad rörlig del på elräkningen.
• Miljöpartiet skriver mycket positivt om biogas, och nämner till och med i sin klimatfilm att många län nu har fossilfri kollektivtrafik. Men samtidigt skryter man om sin elbusspremie som slår undan marknaden för biogas till bussar.

Klimatfärdplanen finns på Miljöpartiets hemsida. Vi ser fram emot att få kritisera också de andra partiernas klimatförslag inför valet.

Och tack för semlan! Den var god.

/Kjell