Ystad väljer elbuss framför biogas, precis som EU-kommissionen vill
”Bussnätet i Ystad ska bli elektriskt” var rubriken i Ystads Allehanda den 4 januari.
I texten får vi veta att Ystads bussar idag går på biogas, men att kommunen, Skånetrafiken och Bergkvarabuss nu är överens om att ”ta ytterligare ett steg” och elektrifiera busstrafiken i kommunen. Idén sägs komma från Landskrona, där man satsar på elbussar mellan den nya stationen och centrum. I Landskrona ska man ha trådbuss, men i Ystad ska det bli ”en kraftfull station där batterierna ska laddas” och dessutom måste man förstås köpa nya bussar.Ännu finns ingen prislapp och inte heller någon uppgift om vad kommunen får betala. Men att det ska göras verkar alla vara överens om. Och kommunalrådet Kent Mårtensson (S) säger att ”elbussar skulle helt klart passa bra in i Ystads kommuns satsning på att bli fossilfritt till 2020”.
Man vet alltså inte vad det kommer att kosta, och det framgår inte vad det är för fel på den nuvarande lösningen med biogasbussar. Och på vilket sätt elbussarna är mer fossilfria än biogasbussarna är inte heller klarlagt? Den första punkten, kostnaden, kommer man att få hjälp av staten med, som ger en generös elbusspremie, som just gjort ännu generösare. Någon premie för att behålla biogasbussar ges förstås inte.
I Göteborg gör man på samma sätt. I SvT Nyheter 20 december var rubriken ”Elbussarna rullar in i Göteborg med ökad fart”. Också här har kommunen, trafikhuvudmannen (Västtrafik) och regionen kommit överens om att öka takten i övergång till elbussar. Argumenten är delvis andra än i Ystad. Här skriver man bland annat om att ljudnivån i bussarna bli lägre så att ”resenärerna blir lugnare när det kommer fram till skolan eller jobbet”. Lokala utsläpp och bullernivå är huvudargument; man låtsas åtminstone inte att man gör en klimatvinst, som i Ystad.
Både Skåneregionen och Västra Götaland har satsat stort på biogas genom åren, med stark politik uppbackning över hela det politiska fältet. Nu låter man den satsningen undermineras av en brådstörtad satsning på elbussar. Oklart med vilka motiv. Klimat (knappast), ekonomi (oklart), lokal miljö (tveksamt). Jag tror att det handlar om något så enkelt som det återkommande fenomenet att alla springer åt samma håll. Utan att tänka efter.
Om vi inte använder den biogas som vi subventionerat fram till bussar och andra lokala fordonsflottor, var ska vi då använda den? Snart sagt varenda kommun och region satsar på att få hushållen att separera och samla in matavfall för att göra biogas. Via Klimatklivet sprids hundratals miljoner till nya biogasanläggningar och uppgraderingsanläggningar. Ska vi samtidigt ta bort marknaden för samma biogas?
De svenska elbussentusiasterna i regeringen och riksdagen, i regionerna och vissa trafikhuvudmän, får nu aktivt stöd från EU-kommissionen med att slå undan benen för biogasen och andra biodrivmedel, för att istället ensidigt gynna elbussar och andra elfordon i offentliga upphandlingar.
Ett förslag till en ny förordning om detta har nyligen tagits fram av EU-kommissionen och förslaget är ute på remiss i Sverige just nu. Svar ska vara inne hos Näringsdepartementet på onsdag, sista januari. Remissen skickades ut till elfordonsbranschen (Power Circle), vätgasbranschen och gasföretagen, men inte till oss i Svebio, som representerar biodrivmedelsföretagen. Men vi ska svara ändå.
Förslaget går ut på att styra de offentliga upphandlarna till att köpa upp allt större andel ”rena fordon”. Ett annat förslag, som också är ute på remiss, handlar om att biltillverkarna ska stimulera till att producera allt fler ”noll- och låg-utsläppsfordon”. Definitionerna av ”rena fordon” och ”noll- och låg-utsläppsfordon” är så utformade att de inkluderar elfordon och vätgasfordon men exkluderar fordon som drivs med biodrivmedel. Det går till så att man räknar utsläppen från avgasröret, utan att ta hänsyn till om koldioxiden kommer från ett fossilt eller ett förnybart bränsle. Utsläpp i hela livscykeln bryr man sig inte om, t ex utsläpp från batteritillverkning och kolkraftverk.
Reglerna är utformade så att vissa laddhybrider slinker igenom, oberoende av hur man tanker dem förstås, medan bilar som drivs med etanol, ren biodiesel eller biogas inte klarar sig.
När det gäller den offentliga upphandlingen ställs krav som innebär att 35 procent av alla bilar i praktiken ska vara elbilar 2025, 10 procent av alla lastbilar ska vara eldrivna, liksom hela 50 procent av alla bussar 2025 och 75 procent av alla bussar 2030.
I definitionen av ”alternativa bränslen” räknar man upp: elektricitet, väte, naturgas inklusive biometan i gasform (CNG och LNG)”, inte biodrivmedel.
Politiken är konsekvent och stämmer överens med de förslag som finns i förslaget till nytt Förnybartdirektiv om att steg för steg fasa ut biodrivmedel. I det direktivet vill man dock gynna så kallade andra generationens biodrivmedel, från oätbara produkter som cellulosa och avfall, men av denna välvilja finns inga spår i direktiven om ”rena fordon”.
Förslagen om upphandling av ”rena fordon” underminerar förstås alla de satsningar som gjorts i Sverige på att byta drivmedel i kollektivtrafiken. Förra året, 2017, drevs 86 procent av de svenska bussarna i kollektivtrafik med förnybara bränslen: biodiesel (HVO 44,5%, RME 18,7%), biogas (19,6%) och etanol (ED95 3%), samt 0,2% el. Bara 12 procent rapporterade fossilt drivmedel, och ett par procent utan uppgift. Allt enligt svensk Kollektivtrafiks databas FRIDA.
Flera län och regioner hade ställt om nästan hela sin busspark, bland dem Blekinge, Södermanland, Stockholms län och Västra Götaland. I Skåne gick över två tredjedelar på förnybara drivmedel och över hälften av alla bussar på biogas. Bara Västmanland hade högre andel biogas.
Politikerna i länen och regionerna, liksom trafikhuvudmännen, måste nu ställa sig två frågor:
- Ska vi låta EU bestämma vilken teknik vi ska använda för att minska kollektivtrafikens klimatpåverkan? Eller ska vi själva få avgöra om vi vill minska koldioxidutsläppen med biodrivmedel eller el?
- Ska vi tillåta att staten subventionerar elbussarna och därmed slå undan benen för våra satsningar på biogas?
För egen del tycker jag slutsatsen borde vara entydig. Vi har redan ställt om vår kollektivtrafik till förnybara drivmedel med låga utsläpp av koldioxid. Ur klimatsynpunkt bör vi ägna oss åt att ta bort förbränningen av fossila bränslen i andra fordon och i andra samhällssektorer. Och om vi ska producera biogas från matavfall och gödsel måste vi ha en marknad för denna biogas.
/Kjell