Tillbaka

Forskarna hittade 467 miljoner hektar hittills okänd skog

Det finns 467 miljoner hektar mer skog i världen än man tidigare vetat om. Det betyder att den globala skogsarealen är 11 procent större än man hittills trott!

Den skog det handlar om är visserligen gles skog i torra områden. Men det är en viktig ny kunskap, som bland annat kan hjälpa oss förstå det som kallas ”landsänkan” – den inbindning av kol (koldioxid) som hela tiden fortgår, och tar hand om en stor del av den koldioxid som skapas vid förbränning av fossila bränslen.

Nyheten fanns i en vetenskaplig artikel i Science den 12 maj, men har fått ganska lite uppmärksamhet. Professor Pekka Kauppi från Helsingfors universitet, en av Nordens ledande experter på världens skogar, tog upp nyheten i sin presentation vid ett seminarium på den stora europeiska bioenergikonferens som gått av stapeln nu i veckan i Stockholm (EUBCE 2017). Hans slutsats var att positiva miljönyheter har svårt att slå igenom. I debatten om miljö och klimat talar ju alla om avskogning. Då passar inte nyheten om mer och okänd skog inte så bra in i mönstret.

Men vetenskapsradion och sajten Forskning.se på SLU hade uppmärksammat nyheten, och där kan man hitta korta sammanfattningar och intervjuer med en av medförfattarna, Lars Laestadius vid SLU i Umeå.

Arbetet har letts av FAO i Rom, som är FN:s organ för jord- och skogsbruk. Jean-Francois Bastin heter den FAO-forskare som hållit samman projektet.

Vad man gjort är att studera Google Earth-bilder med mycket god upplösning (VHR-bilder, very high spacial resolution), ner till 1 meters upplösning. Det finns nu sådant underlag för i stort sett all landyta globalt.

Man engagerade grupper av kunniga personer, mest studenter, som samlades till ”mapathons” (kart-marathon) på två veckor på femton olika platser, och detaljstuderade sammanlagt 213 795 slumpvis utvalda bilder av en halv hektars yta, utspridda över de 41,5 procent av jordens landyta som utgörs av torra områden. Man räknade träd och skiljde ut träd från buskar och kategoriserade alla områden.

Bilderna från Google Earth får användas utan kostnad, och arbetet kan göras på en vanlig dator. Fördelen med metoden är att bilderna tolkas av människor med kännedom om naturen i de olika regionerna och kan avgöra vad som är träd.

Lars Laestadius organiserade själv mapathon i Addis Abeba.

De tidigare uppskattningar som gjorts av skogsarealen har endera utgått från klassificering av marker från länder och myndigheter, eller från satellitanalyser som gjorts med olika metoder för tolkning, t ex med ljus av olika våglängder. Här har man istället använt det mänskliga ögat.

Resultatet är ganska förbluffande. Totalt kunde man konstatera att 1 327 miljoner hektar inom de torra områdena, som totalt omfattar drygt 6 miljarder hektar, är trädbevuxna med en krontäckning på mer än 10 procent, av vilka 1 079 miljoner hektar uppfyller FAO:s officiella definition på skog. Det betyder att det finns 40 – 47 procent mer skog i de här områdena än man tidigare trott.

Vad handlar det om för områden?

En stor del ligger i Afrika. Dels i Sahel, övergångsregionen mellan Sahara och de tropiska regnskogsområdena runt ekvatorn, från Senegal i väster till Somalia i öster. Dels i södra Afrika i länder som Namibia, Botswana, Mocambique och Angola. Andra områden är nordöstra Brasilien, Argentina och Bolivia, norra Venezuela, Mexiko, västra USA, delar av Kanada, Mellanöstern, delar av Indien, Centralasien och Australien.

Vad har upptäckten av de okända skogarna för betydelse för klimatpolitiken?

Det har länge pågått en diskussion inom vetenskapen om det som kallas ”landsänkan”, och nya uppgifterna om skogen kan hjälpa till att reda ut frågetecknen kring den. Utsläppen av koldioxid från förbränning av kol, olja och fossil gas är omkring 34 miljarder ton CO2/år. Till det kommer cirka 3,5 miljarder ton från avskogning, alltså 91 procent från fossila bränslen och 9 procent från avskogning.

Av den koldioxid som släpps ut genom mänsklig verksamhet hamnar 26 procent i havet, som ger försurning och skador på korallreven. 44 procent hamnar i atmosfären, och är den stora orsaken till växthuseffekten. Men vad händer med se återstående 30 procenten? Jo, de tas upp på land av växtligheten, och det brukar man kalla landsänkan. I all huvudsak handlar det om tillväxt i skogar. Landsänkan är alltså mer än tre gånger så stor som avskogningen. Man talar ibland också om en fortgående ”förgröning”.

När man studerar de historiska diagrammen från Global Carbon Project (bild 38) ser man att landsänkan uppstått parallellt med den ökade användningen av fossila bränslen, från tiden omkring andra världskriget. Därefter har den förstärkts, men varierar rätt kraftigt från år till år, bland annat påverkad av väderfenomenet el Nino.

Jag skrev för ett par år sedan om forskning från Australien som visade på att det sker en kraftig tillväxt av biomassa i skogar utanför de tropiska regionerna. De australiska forskarna pekade bland annat på ökad tillväxt i savannskogar i södra Afrika och halvtorra områden i Australien. Det är precis de typer av områden som omfattas av den nu aktuella studien.

Kommer den här tillväxten att kunna fortsätta?

Kommer inte klimatförändringen att leda till mer torka och sjunkande tillväxt? Det kan säkert bli så i många områden. Men ökad temperatur leder också till ökad avdunstning och mer nederbörd i andra regioner. Och framför allt kan vi utveckla strategier för att använda skogsresurserna bättre också i halvtorra områden. Lars Laestadius skrev om detta i ett inlägg för ett par år sedan. Många av de halvtorra regionerna är fattiga och befolkningen är beroende av att använda ved och träkol som energikälla. Med rätt skötsel av träden kan man fortsätta att använda biomassan och se till att man får en ökad och långsiktig tillväxt. Men för det behövs ökad kunskap och riktiga villkor, exempelvis kring markägandet.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer