Tillbaka

Fjärrvärmeverken måste sluta elda flis – eller?

Det var nog en och annan värmeverkschef och pannskötare som undrade vad som är på gång när hen lyssnade på Rapports morgonsändning den 22 september. Ett av de tvärsäkra påståendena i nyhetsinslaget var att ”fjärrvärmeverken måste sluta elda flis, och gå över till bergvärme och spillvärme”.

Nyhetsinslaget handlade om en biostrategi som tagits fram av Fossilfritt Sverige och som överlämnades till ministrarna Bolund och Baylan senare samma dag och presenterades vid ett presseminarium samma eftermiddag.

Tyvärr kunde man då inte kolla fakta i målet eftersom strategin inte fanns tillgänglig på Fossilfritt Sveriges hemsida. Men nu finns den där, och man kan läsa vad som står i dokumentet.

Lite bakgrundsfakta.

Det finns idag omkring 560 värmeverk i Sverige, som eldar med någon typ av biobränsle (varav 90 är kraftvärmeverk som också producerar el). Vi har då också inkluderat anläggningar som eldar avfall, som ju till mer än halva energiinnehållet består av biogent material – mest papper och kartong, men också en del biobaserad plast och biogena textilier. Dessutom finns det en hel del spillvärmeanvändning från biobaserad industri, främst massabruk.

Men de flesta värmeverk ”eldar flis” – som i praktiken både kan vara bränslen direkt från skogen som grot och rötskadad ved, biprodukter från skogsindustrier (bark, spån mm) och träavfall: returträflis.

Nu måste dessa värmeverk, som försörjer en mycket stor del av den svenska tätortsbefolkningen med värme, alltså sluta elda flis, enligt Rapport.

Flishög Igelsta kraftvärmeverk.jpeg

Igelsta kraftvärmeverk. Foto: Söderenergi

Föreslår verkligen Fossilfritt Sverige detta?
Och hur tänker man i så fall?

Det finns i strategin en inriktning mot att inte använda biobränslen till sådan ”lågvärdig” användning som värmeproduktion. Den här inställningen bygger dels på en vilja att styra användningen av biomassa till förädlade bränslen, som flygbränsle och andra transportbränslen, dels på en föreställning om att biobränslen kommer att bli allt dyrare, eftersom tillgången anses vara begränsad och att det uppstår alltmer knapphet.

Om biobränslena blir dyrare, så blir andra alternativ mer konkurrenskraftiga, som djupgeotermi och spillvärme. Då kan biomassa frigöras för att användas som råvara för mer högvärdiga behov. Det är en huvudtanke i Fossilfritt Sveriges strategi.

För att antagandena ska stämma måste man också räkna med att resursen är begränsad i förhållande till de förväntade behoven. Strategin gör också relativt försiktiga (konservativa) antaganden om den svenska potentialen av biomassa från skog, åker och avfallsflöden. Man räknar med begränsad odling av energigrödor, räknar inte med att stubbar kan skördas och utgår från ganska låga värden för skogsbränslen, trots att man räknar med höga priser som borde göra att de högsta potentialerna blir lönsamma.

Men hur blir det då för värmeverken?
Kommer de inte att kunna elda flis?

Strategins prognos är långtifrån så dramatisk som Rapportinslaget ger vid handen. På sidan 36 i rapporten finns en tabell där man kan se att el- och värmesektorn (kraftvärmeverk, värmeverk och mindre pannor) kommer att minska sin användning med knappt tio procent till 2030 och med ungefär lika mycket till 2045. I texten på sidan 48 kan man läsa att ungefär en tredjedel av denna minskning till 2030 beror på att en stor del av ved- och pelletsanvändningen i småhus ersätts med värmepumpar. Så kan det möjligen bli, men Fossilfritt Sverige anger inget underlag för detta antagande. Ytterligare en tredjedel av minskningen beror på minskat värmebehov på grund av effektivisering och den sista tredjedelen utgörs av geotermi och spillvärme. Från 2030 till 2045 blir det lite mer geotermi och spillvärme, men fortfarande står biobränslen för den helt dominerande delen av bränsleförsörjningen för fjärrvärmen.

Vi kommer 2045 att till allra största delen ”elda flis” i våra värmeverk, också enligt Fossilfritt Sveriges biostrategi.

Så var det alltså med den Rapportnyheten.

Även om Rapport gav en missvisande bild av den framtida användningen av biobränslen i fjärrvärmen, så återspeglade inslaget ändå ett tillkortakommande i Fossilfritt Sveriges biostrategi. När vi från Svebios sida kommenterade strategin i ett pressmeddelande fokuserade vi på kraftvärmeverkens roll, som vi tycker att strategin underskattar. Om vi använder kraftvärmeverken på ett smart sätt kan de ge viktiga bidrag till ett tryggt och balanserat energisystem.

Universiteten i Lund och Karlstad och Kraftringen i Lund har presenterat en vision som visar att man genom att använda pyrolys vid våra kraftvärmeverk skulle kunna producera över 20 TWh flytande bränsle som kan förädlas till drivmedel. Bakom tekniken står forskaren Christer Gustavsson och hans bolag BioShare. Tekniken gör att kraftvärmeverken får en tredje produkt; utöver el och fjärrvärme också bioolja. Det kommer att kräva mer biomassa, och energieffektiviteten blir hög.

En lång rad kraftvärmeföretag tittar nu på möjligheten att avskilja koldioxid ur rökgaserna för långtidslagring i berggrunden (bio-CCS). Det ger så kallade negativa utsläpp. Inte nog med att man med biobränslet ersatt olja och kol och då minskat utsläppet av fossil koldioxid. Med bio-CCS kan man dessutom minska halten koldioxid i atmosfären. Den koldioxid som träden tagit upp hamnar i berggrunden. Och bio-CCS förutsätter användning av mycket biobränsle i stora anläggningar.

Med kombinationen pyrolys och bio-CCS kan fjärrvärmeföretagen erbjuda energi (värme, el och drivmedel) som har bättre klimatprestanda än några andra energialternativ. Det är väl om något ett högvärdigt sätt att använda biomassa?

En tredje positiv roll för kraftvärmeverken är att öka elproduktionen kraftigt. Den aspekten finns med i strategin, men utan att lyftas fram tydligt, och det återspeglas inte i prognoserna. Biokraften är planerbar kraft som kan användas som balanskraft i ett hundra procent förnybart elsystem, som kan tillföra effekt när det är kallt och mörkt och inte blåser, och som kan garantera elkapacitet i städer och tätorter nära elkunderna.

Om man lyft fram den här typen av möjligheter med bioenergi i strategin hade Rapport också kunnat förmedla ett annat och mer optimistiskt budskap än man nu gjorde.

/Kjell Andersson


Vi använder oss av cookies.Läs mer