Tillbaka

Expressen och Chalmers får en grön groda inför Bonn

Jag är på plats i Bonn, vid klimatmöte COP23, som en av flera representanter för World Bioenergy Association. Vi är här för att också på global nivå skapa insikt om att bioenergin är en viktig och nödvändig del av lösningen på klimatfrågan. På hemmaplan borde det inte vara så stort behov av den upplysningen – vi har ju trots allt nått 36 procent bioenergi och minskat våra utsläpp med 25 procent sedan 1990, samtidigt som BNP växt mer än 60 procent. Men kanske ändå.

På flyget ner till Bonn läste jag söndagens Expressen, och blev ganska förskräckt.

Inte så mycket av huvudartikeln om Cementa och deras utsläpp av koldioxid. Även om rubrik är fördummande – ”Fabrikens utsläpp: som 200 000 Thailandsresor tur och retur”. Vi behöver inte ställa olika koldioxidutsläpp mot varandra; alla måste minskas parallellt. Texten är bättre, och den ger en bra bild av hur ett stort ambitiöst företag jobbar med att få ner sina utsläpp. Mitt förslag till alternativ rubrik: ”Fabriken vill minska sina utsläpp motsvarande 200 000 Thailandresor”. Det är faktiskt artikelns budskap.

Riktigt förskräckt blev jag dock när jag läste den lilla rutan i hörnet under rubriken ”Detta krävs för att Sverige ska kunna nå utsläppsmålen”. I nätupplagan är rubriken ”3 utmaningar som måste lösas”. Expressen har talat med en forskare på Chalmers, David Bryngelsson, för att få veta vad som krävs på tre områden: industrin, transporterna och maten.

De svar Bryngelsson ger förtjänar att vi ger Expressen och honom en grön groda, eller tre, för att de totalt dissar bioenergilösningar.

Industrin

När det gäller industrins utsläpp lyfter Expressen och Bryngelsson fram koldioxidinfångning – CCS. Alla som studerat frågan vet att det är en mycket dyr väg, och att det finns mängder av andra åtgärder som är billigare. Inte minst att byta bränsle från fossila bränslen till förnybara, dvs biobränslen. Ibland kan man också gå över till el, vilket är en bra lösning förutsatt att elen kan produceras fossilfritt. Just nu pågår en massa projekt i svenskt näringsliv där man byter bränsle. Koldioxidskatten höjs för företagen utanför utsläppshandeln vid årsskiftet, och sedan får de betala full skatt på sina koldioxidutsläpp. Företagen kan också söka pengar från Klimatklivet för att byta bort sina fossila bränslen.

Svårare är det för de stora utsläpparna inom utsläppshandeln. För dem lönar det sig sämre eftersom styrmedlet är så svagt. Utsläppsrätterna kostar bara omkring fem procent av koldioxidskatten! Att satsa på koldioxidinfångning som är minst lika dyr som vår högra koldioxidskatt är förstås ingen lösning, förrän på mycket lång sikt.

Transport

Här påstås att ”det i princip krävs att alla nya bilar är elbilar om några år”, att det ”är ännu svårare” för tung trafik, och att det inte finns några lösningar i sikte för flyget. Sedan fortsätter texten:

Här kan de argumentera att bioenergi kan lösa problemet, och bioenergi räknas som, i princip, klimatneutralt inom EU. Dock är klimatnyttan av bioenergi tveksam i de flesta fall, restflöden undantaget.

Jag vet inte vilka ”de” är som argumenterar. Men jag trodde att i stort sett alla i Sverige var överens om att vi bara kan klara transportsektorns omställning med en kombination av effektivisering, elektrifiering och biodrivmedel. Och att biodrivmedel är det som ger snabbast effekt eftersom de kan användas i alla fordon som redan rullar på vägarna. Det är sant att EU anser att biodrivmedel, liksom all bioenergi, ska räknas som klimatneutralt vid förbränningen. Självklart. Men de utsläpp som sker vid odling, produktion och förändrad markanvändning redovisas där de olika utsläppen sker. Och enligt hållbarhetskriterierna ska hela livscykeln redovisas, i detalj. Inga andra verksamheter har så hårda klimatkrav som biodrivmedlen. Allra minst de fossila bränslen som gynnas av att biodrivmedlen hålls tillbaka.

Mat

De vanliga argumenten om att vi gör en stor insats för klimatet om vi slutar äta nötkött, och att vi helst alla bör bli veganer. Men också här ser Bryngelsson begränsade möjligheter att minska utsläppen.

Av ett cirkeldiagram på sidan ser man att inrikes och utrikes transporter idag står för 43 procent av våra klimatgasutsläpp, ja rentav 48 procent om man räknar in arbetsmaskinerna. Som andel av koldioxiden är siffran ännu högre. Om man, som David Bryngelsson, räknar bort biodrivmedlen så blir det mycket svårt att göra något åt dessa utsläpp på kort sikt.

Då måste man förstås kräva av folk att de ändrar livsstil och dricker havremjölk istället för komjölk, som en av de intervjuade i Expressen gör som sin personliga klimatinsats. Men tyvärr blir resultatet begränsat. Diagrammet på sidan visar att jordbruket bara står för 11 procent av de svenska utsläppen. Visserligen importeras idag hälften av våra livsmedel, men maten kommer inte i närheten av klimatpåverkan från de fossila drivmedlen.

Påståendet att ”klimatnyttan av bioenergi är tveksam i de flesta fall” är anmärkningsvärt för att komma från en svensk högskola. Om Det är Chalmers position bör man plocka fram forskningsresultat som visar att detta är sant.

Och Expressen måste hjälpa svenska folket att se var de stora möjligheterna finns när det gäller att reducera utsläppen. Att byta bränsle i cementproduktionen är ett bra exempel. Att byta drivmedel är en ännu viktigare åtgärd.

Att göra livsmedelsproduktionen till det stora problemet är däremot vilseledande. Det gjorde också Johan Rockström i lördagens Expressen. Påståendet att livsmedelsproduktionen är ”den enskilt största källan av växthusgaser” är helt enkelt inte sant. Problemet är de fossila bränslena och den koldioxid som släpps ut när de förbränns. Dessbättre argumenterar Rockström också för pris på koldioxidutsläpp, en fråga som jag ska prata om på vår presskonferens i morgon.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer