Tillbaka

Energimyndighetens prognos – duger att slå in fisk i

Annie Lööf försökte i TV4:s partiledardebatt lämna fram Energimyndighetens Långsiktsprognos 2012 till Stefan Löfven, och han ville inte ta emot den. ”Typisk ungdomsförbundspolitik”, sa han, och det blev den stora politiska snackisen.

Ingen bryr sig förstås om att läsa Långsiktsprognosen i den politiska hettan i valspurten. Vi på Svebio har läst och jämfört, och förundras över en del som står i Långsiktsprognosen.

I huvudsak tycker vi att Stefan Löfven har rätt. Det är stor skillnad att passivt göra en prognos och att göra en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken, som bygger på en gemensam analys av vilka ändringar i styrmedlen som är möjliga. Kort sagt: en ny Energikommission med politiker från alla partier och en bred samling expertis kan komma fram till helt andra saker än det som står i Energimyndighetens korta rapport.

Vad är då Energimyndighetens Långsiktsprognos 2012?

Så här skriver man i förordet: ”Prognosen utgår från gällande styrmedel, vilket innebär att rapportens resultat inte ska betraktas som en regelrätt prognos över det framtida energisystemet utan som en konsekvensanalys av gällande styrmedel givet olika förutsättningar…”

Läs det igen: ”Ska inte betraktas som en regelrätt prognos”. Det är alltså inte ens en prognos, än mindre en analys.

Myndigheten har tagit med alla styrmedel som fanns på plats till och med årsskiftet 2011/2012 och har därefter matat in alla siffror i sina modeller, men utgått från att det inte görs några som helst förändringar i styrmedlen till 2020 och 2030. Redan här är beräkningen helt orealistisk.

Det är en mekanisk beräkning som inte innehåller några antaganden om den politiska utvecklingen och de politiska möjligheterna. Man har en referensbana, dvs den mest troliga utvecklingen. Man har också gjort två alternativa prognoser, en som utgår från högre fossilbränslepriser, och en som utgår från högre ekonomisk tillväxt än referensbanan.

Redan ett par år efter att prognosen gjordes har verkligheten sprungit förbi prognosen. Här är några exempel (vi jämför med den Kortsiktsprognos Energimyndigheten lade fram 15 augusti – det är de senaste siffrorna):

  • Långsiktsprognosen säger att energianvändningen ska öka, från 391 TWh 2007, till 398 TWh 2020. Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos blir energianvändningen i år 373 TWh, och ligger också de två kommande åren under värdet för 2007. Alltså, minskad energianvändning i verkligheten, inte ökad.
  • Enligt Långsiktsprognosen ska industrins energianvändning öka relativt kraftigt till 2020, från 140 TWh 2007 till 171 TWh 2020. Enligt kortsiktsprognosen ligger industrins energianvändning år efter år stilla och pendlar kring 139 – 140 TWh alla år 2013 – 2016. Mellanskillnaden på 30 TWh är stor.
  • Långsiktsprognosen säger att användningen av biobränslen (inkl torv och avfall) ska öka från 121 TWh 2007 upp till 150 TWh 2020. Men redan 2016 kommer vi upp i 147 TWh enligt den senaste Kortsiktsprognosen. Utvecklingen för bioenergi går alltså snabbare i praktiken än prognosen visar.
  • Prognosen räknar med kraftigt stigande biobränslepriser till 2020 och till 2030. I verkligheten har priserna sjunkit kraftigt sedan prognosen publicerades.
  • Långsiktsprognosen räknar med 11,3 TWh vindkraft 2020, och 12 TWh 2030. Här visar Kortsiktsprognosen att vindkraften redan i år når 12 TWh och ökar till 15 TWh 2016. Vi har alltså nått prognosens värde för 2030 redan 2014! Prognosmissen är grov.
  • Långsiktsprognosen räknar med svagt minskad oljeanvändning: 184 TWh 2020 och 180 TWh 2030. Men enligt Kortsiktsprognosen ligger oljeanvändningen i år på 159 TWh, dvs 25 TWh under prognosen för 2020. Det finns inga styrmedel eller omvärldsfaktorer som motiverar att oljeanvändningen skulle öka, utan den minskar stadigt. Prognosmissen är grov.
  • När det gäller användning av biodrivmedel räknar Långsiktsprognosen med att vi 2020 skulle använda 8 TWh, och 2030 knappt 9 TWh. Enligt Energimyndighetens rapport Hållbara drivmedel använde vi redan 2013 mer biodrivmedel än så, eller 9,7 TWh. Vi har alltså redan överskridit prognosens värde för 2030. Prognosmissen är grov.

Det finns en klar tendens i Långsiktsprognosen att underskatta tillväxten för förnybar energi och att överskatta ökningen av energibehovet.

Vi tycker att Långsiktsprognosen borde revideras. Den duger inte som underlag för en seriös analys. Framför allt är den inte något sanningsdokument om framtiden, som näringsministern ville ge sken av. Stefan Löfven gjorde rätt i att avvisa den, och han behöver inte läsa den.

Som en kvicktänkt informationssekreterare en gång sa om en annan utredningsrapport: ”Den duger att slå in fisk i”.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer