Ät en klimatkompenserad hamburgare från Max

Max väljer att klimatkompensera. Foto: Max

Stora koncerner, som Ikea, är lika stora eller större ekonomiska enheter än många av de 195 länder som undertecknat Parisavtalet. Vad företagen gör har stort genomslag. Till skillnad från många regeringar och parlament ser företagsledningarna också till att det händer saker i praktiken.

Max är på många sätt ett fantastiskt företag. Familjen Bergfors från Gällivare har med sitt Max slagit sig fram som en stark konkurrent till de globala hamburgerkedjorna. Inget illa sagt om McDonalds. Svenska McDonalds har sedan många år tillbaka profilerat sig på svenska råvaror, miljö och hälsosammare menyer.

Max höjer nu klimatprofilen kraftigt genom att proklamera att deras hamburgare är klimatpositiva och att varje tugga bidrar till ett bättre klimat.

Hur går det till?

Hamburgarna är ju oftast av kött – det som utnämnts till klimatbov nummer ett i den svenska opinionsbildningen.

På Max hemsida kan man hitta ett dokument som förklarar hur man räknar och vad som menas med klimatpositiva burgare. Klimatkompenseringen sker genom trädplantering i utvecklingsländer i Afrika, Latinamerika och Asien. Projekten drivs av PlanVivo och det hela kontrolleras av oberoende granskare, EY (Ernst & Young). Det största projektet finns i Uganda. På PlanVivos sajt kan man läsa i detalj om de olika projekten.

Max har räknat på alla sina utsläpp från transporter, resor, hemleveranser, förpackningar och engångsmaterial, el, värme, köldmedium, växtbaserad mat och olika typer av kött som ingår i maten. Allt ska vara med och man räknar på hela livscykeln.

Därefter köper man klimatkompensation som motsvarar 110 procent av utsläppen. ”Växande träd absorberar koldioxid”, förklarar man pedagogiskt för den som vill läsa och förstå.

Max gör klimatanalyser som inkluderar inte bara den egna verksamheten utan också gästernas klimatpåverkan genom att resa till och från restaurangerna och personalens resor till och från jobbet.

Klimatkompensation kritiseras ofta för att vara en ”avlatshandel”; man betalar för att slippa göra förändringar i den egna verksamheten. Max bemöter den invändningen genom att peka på allt det man i övrigt gör för att minska klimatpåverkan, t ex använda förnybar el, bara använda svenskt kött, plocka bort onödiga förpackningar och återvinna frityroljan till biodiesel.

Trädplantering medför också risker. Hur kan man vara säker på den långsiktiga klimatnyttan? Max ägnar ett helt uppslag i sitt informationsmaterial åt att förklara hur det funkar, med fotosyntesen som förutsättning och grund.

Kommer träden att står för evigt?

Så lyder en av frågorna under Q&A. Svaret: ”Nej. Och det är inte meningen. När ett träd tas ned för att bli till en stol eller ett hus, så planteras nya träd som också binder koldioxid.”

Här kunde man önska att Max gått ett steg längre. Lika avgörande som det är att träden planteras, växer och binder koldioxid, lika avgörande är det att de kan användas för produkter (stolar och hus), men att de till slut också kan användas som energi (ved, träkol eller annat bränsle) istället för ett fossilt alternativ. Då blir klimatnyttan optimal.

Användningen av träden är också avgörande för att de sköts. Om ägaren vet att han kan tjäna pengar på sina träd, och inte bara få betalt för att plantera dem, då kommer träden att bli till långsiktig klimatnytta.

I en av texterna är Max (eller Max reklambyrå, som väl skrivit texten) alldeles ute och cyklar, när man påstår följande:

”På grund av snabb avskogning har skogarna gått från att binda kol till att bli de största utsläppskällorna av växthusgaser.” Livsmedelsproduktionen framhålls som huvudskälet till avskogning.

Sanningen är att avskogning bara står för en tiondel av klimatpåverkan från förbränning av fossila bränslen och cement, och att jordens kvarvarande skogar tar upp nästan tre gånger så mycket koldioxid netto som förloras via avskogning. Med trädplantering, anläggning av nya skogar, tillsammans med stopp för avskogning kan balansen bli ännu bättre, och träden kan vara en viktig del av lösningen på klimatfrågan. Dessutom en billig lösning – ”kostnadseffektivt” som Max skriver i sitt informationsmaterial.

Avskogningen beror dessutom till stor del på annat än odling av mat. Inte minst driver fattigdomen på ohållbar användning av skogen.

Ikeas klimatstrategi

Så till Ikea. Klimatstrategin, som presenterades på Democratic Design Days i Älmhult häromdagen, är inte lika radikal som hos Max. Men å andra sidan blir effekten av varje åtgärd betydande i ett företag med 418 gigantiska varuhus i 49 länder.

När TT skriver om strategin handlar det om att man kommer att plocka bort engångsartiklar av plast senaste 2020 och komplettera menyn i restaurangerna med ”växtbaserade alternativ” men behålla de svenska köttbullarna. Dessutom sälja solfångare.

Det kan verka som ganska ytliga frågor. Men det finns en tyngre strategi bakom plastskedarna och vegobullarna. Ikea skriver också om cirkulära principer, om förnybara och återvunna material. Här kan Ikeas vägval bli banbrytande. Förnybara material – det handlar förstås i första hand om trä och om biobaserade textilier.

Plasten är på väg ut, när det gäller sådant som lätt kan ersättas och som lätt ger nedskräpning, som plastbestick och sugrör. Men plast är också ett mycket användbart material för andra tillämpningar, inte minst i möbler. Och här presenterade finska Neste ett samarbete med Ikea, som blev mindre uppmärksammat.

De två bolagen samarbetar kring förnybar plast tillverkad av biooljor och biogent avfall. En pilotanläggning i kommersiell skala ska köra igång under 2018. Neste är redan idag världens största tillverkare av HVO-diesel, som görs av olika vegetabiliska avfallsoljor och fetter. Nu går bolaget vidare med biobaserad plast, som kan bli stolar åt Ikea.

I en sådan kan man sitta och mumsa på sin klimatpositiva Max-burgare.

/Kjell