Tillbaka

En grön giv som saknar det gröna

Joe Bidens vinst i det amerikanska presidentvalet har fått många kommentatorer att dra slutsatser om en nytändning i USA:s klimatpolitik. Det kan naturligtvis inte bli värre än under Donald Trump, och man måste glädjas åt att USA återigen kommer att spela en aktiv roll i det globala klimatarbetet. Men det finns också anledning att varna för alltför stora förhoppningar kring vad en Biden-administration förmår åstadkomma under de närmaste fyra åren.

USA Kjell

Bidens program för energi och klimat är ambitiöst och kostar 2 000 miljarder dollar under fyra år. Men det är inte alls lika långtgående som den gröna nya giv som hans radikala partikamrater presenterat, och som har fått stor uppmärksamhet och fungerat som en inspiration för EU:s gröna giv. Tyvärr är både den gröna nya given och Bidens handlingsprogram kliniskt rena från åtaganden kring bioenergi. De är det avseendet till och med sämre än den gröna giv som presenterats i Bryssel.

Kommer Biden att kunna genomföra sin politik? Det blir inte så lätt.

Återinträdet i Parisavtalet är det enklaste. Det har Biden lovat att göra dag ett, alltså den 21 januari. Han kommer också att ge resurser till de världsledande klimatforskare och institutioner som arbetar med klimatfrågan i USA, som rymdstyrelsen NASA och vädermyndigheten NOAA. Det är slut med nedvärderingen av vetenskap.

Biden stöd för Parisavtalet ger inspiration till progressiva politiker runtom i världen och gör det svårare för klimatskeptiska ledare som Scott Morrison i Australien, Jair Bolsonaro i Brasilien och Vladimir Putin i Ryssland att obstruera i klimatförhandlingarna, som man gjorde tillsammans med USA vid klimatmötet i Madrid förra året. USA kommer också åter att hjälpa till med finansieringen av den gröna klimatfonden.

Men vad kommer att hända på hemmaplan i USA?

För ett år sedan lanserades den gröna nya given. I valrörelsen presenterade Joe Biden sitt handlingsprogram som han kallade ”Bidens plan för att bygga en modern, hållbar infrastruktur och en rättvis ren energiframtid”.

Idén med den gröna nya given är att återstarta den amerikanska ekonomin med stora satsningar på gröna investeringar, på samma sätt som Franklin D Roosevelt på 30-talet ville dra landet upp ur depressionen med hjälp av stora infrastrukturprojekt och stimulanspolitik. Projektet finns beskrivet i en resolution i representanthuset, Resolution 109 av den 7 februari 2019, undertecknad av 69 demokratiska kongressledamöter (totalt har demokraterna omkring 220 platser) med vänsterflygelns stjärnskott Alexandria Ocasio-Cortez från New York som första namn. Dokumentet är ett program för att uppfylla USA:s del i att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål och nettonoll-utsläpp 2050. Det är också ett åtgärdsprogram, som till stora delar är mycket konkret. Det är inte bara ett program för ny energiteknik, utan i lika hög grad ett socialt program. Prislappen är astronomisk.

Joseph Bidens program kan beskrivas som en lättversion av den gröna nya given. Många punkter känns igen, men mycket har rensats bort och kostnaden är därför mycket mindre.

Det kan ändå bli mycket svårt för Biden att genomföra programmet. Mot sig har han sannolikt en senat där republikanerna har en majoritet på ett eller två mandat. I representanthuset har demokraternas majoritet krympt. Det försvårar hans möjligheter att få igenom en budget som rymmer klimatåtgärderna.

Biden har fått ett starkt personligt mandat från väljarna, men demokraterna misslyckades med att dra nytta av Bidens framgång i valen till kongressen. Och redan om två år är det val igen. Det är inte många av de nu valda politikerna som är beredda att satsa på klimatåtgärder som ger väljarna ökade kostnader eller inskränker deras vardag. Republikanerna kommer att skrämmas med höjda bensinpriser och påstå att hamburgaren och steken på grillen är hotade av demokraternas politik.

Vad innehåller då den gröna nya given och Bidens program?

Den första punkten gäller omfattande investeringar i underhåll och upprustning av USA:s infrastruktur: vägar och broar, elnät och bredband. Sedan följer förslag om att satsa på bilindustrin för att tillverka elbilar, kollektivtrafiksatsningar i alla städer över 100 000 invånare, snabbtåg och ”infrastruktur för fotgängare och cyklister”. Elförsörjningen ska bli CO2-föroreningsfri till 2035. Fyra miljoner byggnader ska rustas upp och två miljoner familjebostäder ska tilläggsisoleras. En satsning på innovation ska ge billiga batterier, negativa utsläpp, nya byggmaterial, förnybar vätgas och avancerad kärnkraft. Inom jordbruket nämns markvård och lagring av kol i marken, och 250 000 jobb ska skapas genom att plugga igen gamla olje- och gaskällor för att förhindra föroreningar.

Visionen är ett samhälle där den mesta energin kommer från sol och vind, men också från ny kärnkraft och formuleringen om ”carbon pollution free power sector by 2035” antyder att den också inkluderar fossila kraftverk med koldioxidinfångning (CCS), annars hade man skrivit fossilfritt.

Inget nämns om pris på koldioxid, inte i något av dokumenten, vilket är förvånande eftersom koldioxidbeskattning är bästa sättet att få ner utsläppen. Skälet är nog att en sådan skatt skulle märkas på bensinpriset och priset för den naturgas som värmer de flesta amerikanska hem. Den debatten klarar inte någon politiker i USA ännu.

Ingenstans, vare sig i Ocasia-Cortez gröna nya giv eller i Bidens valdokument, nämns bioenergi. När jordbruket nämns handlar det om att vårda mark och lagra kol i marken. Detsamma gäller skogen. I den gröna nya given skriver man om att lagra kol genom att restaurera naturliga ekosystem och genom beskogning.

Det finns inga formuleringar om att jordbruket och skogsbruket ska producera förnybara nyttigheter, förutom någon rad om ”hälsosam mat”. Biodrivmedel nämns inte alls. Majsodlarna och etanolfabrikerna finns i Trump-land och det är långt till nästa omgång primärval då man återigen måste fjäska lite för Iowas väljare.

Man förutsätter att personbilarna ska elektrifieras och inget sägs om flyg, marina transporter eller tunga fordon.

Kort sagt: demokraterna har en blind fläck när det gäller bioenergi och rationellt jord- och skogsbruk och partiet låter sig styras av de miljöorganisationer som idag har räknat bort bioenergin. Partiets väljargrupper finns i städerna och deras vision om jobb på landsbygden inskränker sig till att man ska städa upp efter olje- och gasindustrin. Det är inte så förvånande att Trumps republikaner tar 75 – 80 procent av rösterna på landsbygden i Mellanvästern.

/Kjell Andersson

Vi använder oss av cookies. Läs mer