Tillbaka

En bra bok, som till och med nämner biokraften

Man blir, som bioenergientusiast, ofta besviken när man lyssnar på debatter och diskussioner, eller läser artiklar, om den framtida svenska elförsörjningen. Alla pratar om kärnkraft och vattenkraft, och kolkraft och gaskraft, och ”sol och vind”, men nästan alla glömmer bort biokraften.

Detta trots att biokraft är den tredje största elproduktionsformen i Sverige, efter vattenkraft och kärnkraft, men fortfarande före vindkraft. Kanske. Biokraft och vindkraft ligger nästan jämsides idag. Men jämfört med solkraft produceras det mer än hundra gånger så mycket biokraft. Ändå pratas och skrivs det en hel del om solceller och nästan ingenting om biokraft.

En som till skillnad från de flesta andra inte glömt bort biokraften är Per Kågeson. Han har skrivit en alldeles utmärkt bok med titeln ”Farväl till kärnkraften?” Lägg märke till frågetecknet. Han är inte helt säker på att det är ett slutligt farväl – han kan tänka sig mindre och säkrare reaktorer med passiva säkerhetssystem förlagda i bergrum. Men dagens åldriga och relativt osäkra reaktorer vill han ha bort.

Nu ska inte detta blogginlägg handla om kärnkraft, utan om biokraft. I sin genomgång av vilka alternativ som står Sverige till buds för den framtida elförsörjningen lyfter Per Kågeson fram biokraften. Han pekar på möjligheterna att utnyttja de befintliga kraftvärmeverken bättre, genom att driva dem under längre del av året, delvis med kondensproduktion. Han pekar också på möjligheten att använda förgasningsteknik, som ger högre elutbyte från en given mängd bränsle.

Det behövs bränslebaserade system som kan klara elförsörjningen när det inte blåser eller är solsken, som kan fungera som balansering i systemet. Kågeson varnar också för att ensidigt satsa på vindkraft, eftersom vindkraften då börjar konkurrera ut vindkraft. När det blåser mycket och efterfrågan är låg sjunker elpriset ner mot noll och vindkraftsproducenterna får uselt betalt för sin produktion.

Biokraften har många fördelar. Den kan både användas som baskraft och reglerkraft. Den kan styras på ett helt annat sätt än vind och sol eftersom den utgår från kemiskt lagrad energi, och den produceras ofta nära konsumtionen, dvs den ger små överföringsförluster.

Per Kågeson kommer till vår konferens Årets Bioenergidagar i Östersund i början av november. Han är en kunnig föredragshållare. Kom till Östersund och lyssna på vad Per har att säga. Eller skaffa hans bok. Den ger en lättläst, men samtidigt insiktsfull, sammanfattning av kärnkraftsfrågan och elförsörjningsfrågan, som gör det lättare att förstå och följa debatten. De som var med i kärnkraftsdebatten för 20 – 30 år sedan har nytta av att bli uppdaterade. De som inte var med då behöver skaffa sig baskunskaper. Boken kostar bara 100 kr inkl moms och porto från Pers eget förlag Nature Associates. Till vardags är Per Kågeson verksam vid KTH och fil dr i miljö- och energisystemanalys.

En rapport som förbigick biokraften med tystnad var den utredning som gavs ut av SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet, alltså den tunga industrin) och som presenterades i början av juni. Rapporten har underrubriken ”En rapport om huvudalternativen för ny produktionskapacitet av baskraft i det svenska elsystemet”, och skrevs av Jöran Hägglund, tidigare statssekreterare i Näringsdepartementet. I Rapporten finns faktiskt inte en rad om biokraft, trots att skogsindustrin själv producerar hälften av landets biokraft i sina egna mottrycksanläggningar, och sannolikt skulle kunna producera mer el. Istället lyfts bara två alternativ fram i rapporten – ny kärnkraft och gaskraft (fossilgas).

Också Jöran Hägglund kommer till Årets Bioenergidagar. Han är nämligen landshövding i Jämtland sedan den 1 april, och bjuder på konferensen oss välkomna till sitt hövdingdöme. Vi får väl passa på och fråga honom varför han glömde biokraften.

Den som vill veta mer om biokraftens utbredning i landet kan läsa tidningen Bioenergi nr 4, där det finns en uppdaterad biokraftkarta, som visar alla de drygt 200 anläggningar i Sverige som producerar biokraft, i kraftvärmeverk, i industrier och i biogasanläggningar.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer