Sveriges elförsörjning 2013 fördelad efter kraftslag. Källa: Svebio, bearbetning av Energimyndighetens statistik. 

Biokraft – på tredje plats

När man producerar elektricitet med biobränsle kallas det biokraft. Då kombineras en turbin där el genereras och överskottsvärmen i kylvattnet används i ett fjärrvärmesystem  till uppvärmning av lokaler och bostäder. Vanligen utnyttjas mer än 90% av energiinnehållet i jämförelse med t ex ett kärnkraftverk där endast ca 20% av den tillförda energin används, eller den kolkondenskraft som vanligen används under vinterns allra kallaste perioder och där spillvärmen som motsvarar ca 65 - 70% försvinner med kylvattnet eller går ut genom skorstenen.

El producerad med biobränslen, torv och avfall – biokraft – är den tredje största formen av elproduktion i Sverige efter vattenkraft och kärnkraft. Det finns idag 197 produktionsanläggningar för biokraft i drift och ytterligare cirka 35 är under uppbyggnad eller planering. Den totala installerade effekten är drygt 4 300 MW. Ett så kallat normalår kan biokraften ge cirka 16 TWh elenergi. Det motsvarar en drifttid på i genomsnitt drygt 3 700 timmar per år, det vill säga mindre än hälften av årets timmar. Biokraften har en potential att generera mer än 30 TWh per år. I praktiken är elproduktionen från biokraft i dagsläget runt 11 TWh, beroende på de ekonomiska förutsättningar som gäller för närvarande. Se tidningen Bioenergis årliga Biokraftkarta.

Svebio uppmärksammar