Sveriges elförsörjning 2013 fördelad efter kraftslag. Källa: Svebio, bearbetning av Energimyndighetens statistik. 

Biokraft – på tredje plats

När man producerar elektricitet med biobränsle kallas det biokraft. Då kombineras en turbin där el genereras och överskottsvärmen i kylvattnet används i ett fjärrvärmesystem  till uppvärmning av lokaler och bostäder. Vanligen utnyttjas mer än 90% av energiinnehållet i jämförelse med t ex ett kärnkraftverk där endast ca 20% av den tillförda energin används, eller den kolkondenskraft som vanligen används under vinterns allra kallaste perioder och där spillvärmen som motsvarar ca 65 - 70% försvinner med kylvattnet eller går ut genom skorstenen.

El producerad med biobränslen, torv och avfall – biokraft – är den tredje största formen av elproduktion i Sverige efter vattenkraft och kärnkraft. Det finns idag 201 produktionsanläggningar för biokraft i drift och ytterligare cirka 31 är under uppbyggnad eller planering. Den totala installerade effekten är knappt 4 400 MW. Den så kallade normalårsproduktionen för dessa biokraftverk är cirka 16,5 TWh. Det motsvarar en drifttid på i genomsnitt cirka 3 750 timmar per år, det vill säga mindre än hälften av årets timmar. Den teoretiska maximala produktionen av biokraft skulle kunna vara närmare 35 TWh. I praktiken var elproduktionen från biokraft under 2013 drygt 10 TWh beroende på de ekonomiska förutsättningarna med relativt lågt elpris och lågt pris på elcertifikat samt beroende på att ett antal anläggningar är för gamla för att få elcertifikat.Se tidningen Bioenergis årliga Biokraftkarta.

Svebio uppmärksammar