En avfallsskatt som missgynnar återvinning och fjärrvärme

Man kan återvinna pappen i kartongen, men det är mycket svårt att återvinna plasten. På Fiskeby har man försökt hitta en metod i tjugo år. Istället använder man plast-rejektet som bränsle i en panna som ger både ånga och el till bruket. Man kan på så sätt klara 30 procent av brukets elbehov.

Nu vill regeringen lägga skatt på all avfallsförbränning, både i fjärrvärmeverk och i industrier. För Fiskeby bruk betyder det en skatt på 5 miljoner kronor om året. Dessutom kommer man att få betala 2 miljoner kronor i en ny kväveoxidskatt.

Om detta talade Fiskebys tekniska chef Erika Fröjd vid ett seminarium som ordnats av Svensk Näringsliv och Energiföretagen 7 december.

Seminariet belyste konsekvenserna av förslagen från en statlig utredning (Brännheta skatter SOU 2017:83). På regeringens uppdrag har utredningen utformat ett förslag om avfallsskatt. Dessutom föreslår man införandet av en kväveoxidskatt. Förslagen kan få betydande negativa effekter också för fjärrvärmebolagen, liksom för industrier av Fiskebys typ, som återvinner energin ur avfall som inte kan utnyttjas som material.

När det gäller kväveoxiderna finns det idag ett system där företagen byter pengar – de som släpper ut mycket får betala till dem som släpper ut lite. Det har gjort att utsläppen minskat kraftigt genom åren utan att det netto kostat fjärrvärmesektorn pengar. Alla har varit nöjda med systemet och miljön har gynnats lika mycket som om man hade haft en skatt. Med den nya NOx-skatten plockar staten in 1,6 miljarder.

Skatt på avfallsförbränning hade vi för några år sedan, men den avskaffades. Utredaren tycker inte att det är en bra idé, men regeringen har gjort en beställning på skatten, och kanske finns det en underhandsöverenskommelse med Miljöpartiet i regeringen om att skatten ska införas.

För Fiskeby, som började tillverka återvunnet papper av linnelump redan 1637, kan konsekvensen av avfallsskatt bli nedläggning. Fiskeby är ett fristående bruk med en amerikansk ägare.

På seminariet avlades ett antal vittnesmål om hur skatterna slår i praktiken, också för fjärrvärmeföretag. Det som verkar självklar miljöpolitik – att lägga skatt på skadliga utsläpp och förbränning – visar sig i praktiken ge effekter som hotar ett bra system, fjärrvärmen, och i många fall kan leda till sämre miljö.

Peter Johansson, VD i Lidköpings Energi, berättade om effekterna för hans bolag, som förbränner avfall och förser 95 procent av Lidköping med fjärrvärme. Staden har unikt hög anslutning av villor förutom stora leveranser till industrin. Lidköpings Energi kommer att få betala 9,3 miljoner om året i skatt på avfallsförbränningen och 2,6 miljoner i NOx-skatt. Men Peter Johansson var ännu mer bekymrad över ett nytt regelverk för klassificering av aska som kan komma att kosta hans bolag 21,4 miljoner om året. Det finns inget utrymme att höja värmetaxan; man slåss med värmepumpar som går på billig el. Räkningen lär hamna hos Lidköpings skattebetalare genom stora nedskrivningar i bolaget, kanske ägartillskott.

Två styrelseordförande i stora fjärrvärmebolag, Boel Godner från Söderenergi i Södertälje och Rebecka Hovenberg från Tekniska Verken i Linköping, vittnade om effekterna för sina bolag. Bägge är kommunalråd, Boel Godner socialdemokrat och Rebecka Hovenberg miljöpartist, alltså från de två regeringspartier som kommer att besluta om skatterna under de närmaste månaderna. För Söderenergi kommer avfallsskatten att kosta 12 miljoner och NOx-skatten 24 miljoner. För Tekniska Verken blir det en kostnad på 57 miljoner plus 10 miljoner. Rebecka Hovenberg beskrev de nya skatterna som en omfattande överföring av pengar från kommunerna till staten. Boel Godners slutsats var att fjärrvärmekunderna får betala och att anläggningarna blir mindre värda, alltså förluster i kapitalet för ägarna, Södertälje, Huddinge och Botkyrka kommuner.

Boel Godner spädde på med att beskriva andra ekonomiska effekter av den politik som nu förs. Det havererade elcertifikatsystemet, där man idag får bara 6 -7 öre per kilowattimme extra för sin förnybara biokraft från Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje, innebär ett bortfall 55 miljoner, alltså mer än effekten av NOx-skatt och avfallsskatt. Dessutom ger de mycket låga marknadspriserna på el ytterligare problem med att kunna köra elproduktionen i kraftvärmeverket. Bränslekostnaden kommer man ju inte undan.

De låga elpriserna beror på att man i energiuppgörelsen i juni 2016 av politiska skäl valde att både fortsätta utbyggnaden av förnybar elproduktion via elcertifikatsystemet, och att behålla större delen av kärnkraften och stötta den med kraftiga skattesänkningar.

Utanpå de här förslagen finns nya EU-direktiv om utsläpp av partiklar och andra ämnen, som kommer att kräva investeringar i nya reningsfilter på många värmeverk.

Fjärrvärmeföretagen kräver inte att få klara konkurrenskraften på bekostnad av miljön. Tro inte det. Utsläppen ska naturligtvis minskas, steg för steg. Men man kan inte lägga på skatter och nya krav, utöver de gällande miljötillstånden, som gör att fjärrvärmen konkurreras ut.

Eller är avsikten att uppvärmningssektorn ska elektrifieras?

Det anser inte politikerna bakom energiuppgörelsen, för de skriver också att vi ska minska elanvändningen för uppvärmning. Så här lyder en formulering i Ramöverenskommelsen om energin 10 juni 2016:

En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den förnybara el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar.

Öppen fråga till Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna, ni som skrev på energiuppgörelsen 10 juni 2016:

Vad tänker ni göra för att fjärrvärmen ska klara konkurrensen med elvärmen? Hur tänker ni fullfölja energiuppgörelsen i den här delen? Kommer ni att medverka till att fjärrvärmen slås ut av nya skattepålagor och en hopplös konkurrenssituation? Och tycker ni att man ska beskatta energiåtervinning?

/Kjell