Tillbaka

Dubbelräknade gamla bullar, bra men också en statistisk bluff

Oljebolaget St1 har invigt en mindre etanolfabrik i Göteborg för att tillverka etanol av kasserat bröd. Man ska tillverka 5 000 kubikmeter om året i anslutning till St1 oljeraffinaderi på Hisingen, och utnyttjar restenergi från raffet för att driva den nya etanolfabriken. Ett utmärkt projekt på alla sätt, som St1 ska ha all heder av. Tekniken kallas Etanolix, och har utvecklats inom bolaget, och det finns redan några liknande anläggningar i Finland.

Brödet ska samlas in av Suez environnement (det stavas så, bolaget är franskt), tidigare SITA Sverige. De tar också gärna emot gammal choklad och annat som innehåller socker och stärkelse och är bra råvara för etanol.

Parallellt med denna nyhet kom nyheten att Preem och Ragn-Sells samarbetar för att ta fram överbliven frityrolja och matfettsrester för att göra biodiesel. Alltså ytterligare ett samarbete mellan oljebolag och avfallsbolag för att göra biodrivmedel av avfallsprodukter.

Det är knappast någon slump att detta händer strax efter det att EU-parlamentet tagit sitt så kallade ILUC-beslut. Inte så att bolagen bestämt sig för sina projekt efter att ha läst parlamentets protokoll. Men de har märkt vartåt det lutat under många år. Politikerna vill att vi i första hand ska använda avfall och restprodukter, inte åkergrödor, för att göra biodrivmedel. Därför satte de ett 7-procentstak för åkergrödor och har infört dubbelräkning för en rad olika råvaror. Det senare har redan tidigare funnits i regelverket. Dessbättre lyckades kloka förhandlare avvärja införandet av fyrdubbelräkning (!) för en del råvaror, men istället har vi fått femdubbelräkning för förnybar el till elbilar och 2,5-räkning för förnybar el till tåg, spårväg och tunnelbana.

Tanken är att man genom att dubbelräkna ska stimulera användningen av dessa ”prioriterade råvaror”. Finland tillämpar dubbelräkning inom sitt stödsystem för biodrivmedel. I Sverige används dubbelräkningen bara i statistiken, inte i stödsystemen. Därför kommer etanolen från Göteborg att fraktas till Finland och användas där istället för att gå till St1:s mackar i Sverige (!).

Dubbelräkningen är bluff och båg, ett sätt att lura allmänhet, media och politiker. Här är några konsekvenser av dubbelräkningen:

  • Sverige har med hjälp av dubbelräkningen redan nått en ”andel förnybart i transportsektorn” på 18,7 procent, enligt Energimyndighetens årsrapport om transportsektorns energianvändning 2014. Men detta är räknat enligt EU:s Förnybartdirektiv. I verkligheten var andelen förnybart 12 procent. Men enligt EU:s bluffmetod hade vi 18,7 procent förnybart och 88 procent fossilt i de svenska transporterna, dvs totalt 106,7 procent. Man måste inte vara smartare än en femteklassare för att förstå att den matematiken är fel.
  • St1:s bulletanol kommer med EU-metoden att vara dubbelt så mycket värd som Agroetanols spannmålsetanol från Norrköping. Om man låter vetet omvandlas till bröd med hjälp av en betydande energiinsats för bakning, lagring och distribution får det alltså dubbelt värde som energi enligt EU. Man kan också säga att St1 gör sin etanol, inte bara av kasserade bullar, utan också av ”virtuella spökbullar”.
  • Dubbelräkningen skapar stora risker för bluff och snedvridning på marknaden. Det är uppenbart och förekommer redan när det gäller återvunna fetter och oljor. Produkter som skulle kunna användas, till exempel som foder, blir istället råvara för drivmedel.

Man skulle kunna tänka så här istället:
Låt oss använda all den åkermark vi har till att odla spannmål och andra grödor. Använd sedan så mycket som behövs för att göra bröd och andra livsmedel och utfodra djur för kött och mjölk. Använd sedan den spannmål som inte behövs som livsmedel och foder till att göra biodrivmedel. Reducera spillet och svinnet i livsmedelsbutiker, restauranger och hushåll så långt det är möjligt. Ta hand om det ”brödavfall” som trots det uppkommer och gör etanol och biogas utan dubbelräkning eller särskilda andra stimulanser. Låt spannmålsbaserade och avfallsbaserade biodrivmedel konkurrera på lika villkor. Betrakta både oanvänd och underutnyttjad åkermark och avfall som resurser som kan användas rationellt i klimatpolitiken för att ersätta fossila drivmedel.

Sluta med snedvridande detaljreglering, och tillämpa marknadsekonomi (EU:s grundtanke).

Inse att ett samhälle inte kan drivas enbart av energi från sina avfallsprodukter. Det behövs också jungfruliga energiråvaror från skog och åkermark om man ska kunna ersätta betydande volymer fossila drivmedel. Agroetanols fabrik i Norrköping kan göra 200 000 kubikmeter etanol av spannmål, medan St1:s bullfabrik i Göteborg tillverkar 5 000 kubikmeter.

Och framför allt: sluta bluffa med statistiken.
De enda som vinner på dubbelräkning är oljeindustrin, som kan fortsätta leverera de fossila drivmedel som måste ersätta mellanskillnaden när en rad av EU:s medlemsländer med hjälp av bluffstatistiken hamnar långt under 10-procentsmålet 2020.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer