Donald Trump har rätt, för en gångs skull och i stora drag

Foto: Pixabay

Han får nu mycket kritik och hån i pressen, i kabel-TV och inte minst i sociala media för sina uttalanden, och i Finland går man ut i skogen med krattor, räfsor och dammsugare(!) och lägger ut på Youtube.

Men, för att använda ett slitet uttryck, även med ursprung i Finland: ”Något tålte han skrattas åt, men mera hedras ändå” (slutraderna i dikten Lotta Svärd i Fänriks Ståls sägner av Johan Ludvig Runeberg). För Trump har i stort sett rätt, även om han uttrycker sig förenklat och använder fel vokabulär. Det är klokt att städa mer i skogen för att minska problemen med skogsbränder.

Finlands president, som Trump talade med i anslutning till minnesceremonierna i Paris med anledning av första världskrigets slut, har dementerat en del av det Trump sagt, men också bekräftat en del. Enligt Dagens Nyheter har Niinistö bekräftat att han pratat med Trump om finländsk skogsvård och Finlands effektiva övervakningssystem för skogsbränder, och sagt ”we take care of our forests”.

Troligen är det här som missförståndet och Trumps förenkling har sitt ursprung. Trump, som växt upp i New York, och tillbringat sitt liv i storstadsmiljön och på golfklubbar, har naturligtvis inte mycket personlig erfarenhet av skog och skogsarbete. När Niinistö talat om att sköta skogen, och möjligen sagt något om röjning och gallring (det kan vi inte veta) har Trump tolkat det som att städa. I nästa led har det blivit att kratta eller räfsa (”rake”, samma term i engelskan för bägge). Och så framstår bilden av Donald Trump som inget begriper. Något som dessutom förstärks av att han inte kan hålla reda på namnet på den stad som just utplånats av Kaliforniens mest våldsamma brand i modern tid. Han kallar Paradise för Pleasure ända till en av hans medarbetare lyckas rätta honom.

Dessutom vägrar han fortfarande medge att det finns ett klimatproblem orsakat av mänskliga aktiviteter. Med mycket stor sannolikhet finns klimatförändring med som en faktor bakom den ihållande torkan i Kalifornien och den ökade brandfrekvensen.

Men samtidigt: Hur man driver skogsbruk och synen på skogen har också betydelse för vilka problem man får med bränder. Och här är Trumps argument relevant, även om det är förenklat.

Att Finland, och Sverige, har mycket färre skogsbränder än västra USA är ett faktum. Man kan förstås spekulera i orsakerna, men en viktig faktor är att vi i Norden har ett aktivt skogsbruk på nästan alla marker (”managed forestry”), medan man i västra USA skyddar den mesta skogen som nationalparker eller reservat – det mesta som ”National forests” där man inte alls bedriver något skogsbruk. Skogen lämnas i fred och det ansamlas stora mängder torr död ved, till stor del som torrt ris och torr undervegetation. Bra för den biologiska mångfalden, men med negativa effekter för klimatet, eftersom naturliga skogar ofta brinner och släpper från sig stora mängder koldioxid.

Om man istället använder skogen, röjer och tar vara på biobränslet, kan man dels minska risken för bränder och reducera effekterna av bränder, och samtidigt få biobränslen som kan ersätta fossila bränslen.

Röjning och gallring, det som Trump trodde var att kratta, är en viktig del av den här aktiva skogsvården.

En del påstår att man inte kan jämföra de torra skogarna i Kalifornien med Finlands blöta skogar, med mycket kärr och myrar. Det är sant. Men man kan jämföra med skogarna kring Medelhavet, och här pågår en fortlöpande diskussion om hur man kan minska problemen med skogsbränder genom att röja bort undervegetation och torr växtlighet för att minska riskerna och spridningen av bränder. Det man röjer bort kan användas som biobränsle. Ett exempel som lyfts fram av Bioenergy Europe är Serra utanför Valencia i Spanien, där man röjer för att begränsa brandrisken och tillverkar pellets för lokal användning (sid 18-19 i 41 European Bioenergy Stories).

Man kan också jämföra Finland, och Sverige, med Kanada, där man har mycket bränder i skogarna, trots att man också har mycket myrmarker, precis som i Norden. På somrarna blir det ibland mycket torrt. Det räcker sedan med ett blixtnedslag för att starta en brand.

Också i USA finns det många som förespråkar mer röjning i skogarna för att motarbeta bränder. Bill Holmberg, som under många år var med i styrelsen för World Bioenergy Association som amerikansk representant, talade ofta om behovet av att röja undervegetation för att också få biobränslen.

Vet man med säkerhet att det brinner mindre i våra skogar därför att vi bedriver ett aktivt skogsbruk? Ja, det vet vi faktiskt.

För några år sedan gjordes en noggrann studie i ett skogsområde i västra Hälsingland på uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län (rapport: En brandhistorisk analys av Rossenområdet i Västra Hälsingland, Rapport 2008:1). Man tog 2002 – 2003 prov i markerna på döda och levande träd och stubbar och kunde mycket exakt kartlägga skogsbränder i området ända sedan 1200-talet. Syftet var att visa vilken betydelse skogsbränderna har för skogsekologin, för att också kunna ge råd för styrd bränning i naturreservat, något som är nödvändigt för att gynna vissa rödlistade arter som är beroende av skogsbrand för sin överlevnad, som slät respektive grov tallkapuschongbagge och svedjenäva.

Resultatet var att området brann i genomsnitt vart 40:e år fram till slutet av 1800-talet. Den sista stora skogsbranden inträffade 1843. De senaste 150 åren har det inte brunnit alls, men i somras var det nära – de stora skogbränderna kring Kårböle var en bit norrut.

Förklaringen till att skogsbränderna i stort sett upphört är i första hand att man vid ett aktivt skogsbruk har bättre uppsyn över skogen. Man röjer och gallrar. En stor andel av skogen är ungskog. Med brandflyg har man kunnat upptäcka bränder snabbt, och nätet av skogsbilvägar har gjort att man lättare kunnat komma ut och släcka.

Aktivt skogsbruk, med röjning, gallring och brandskydd räcker förstås inte hela vägen för att stoppa alla bränder när klimatet blir allt varmare och vi får återkommande torrperioder. Men det hjälper en bit. Och andra kan faktiskt lära sig av Finland, och Sverige.

Kalifornien kunde skicka en delegation hit och lära sig av våra erfarenheter. De kunde också lära sig en del kring bebyggelseplanering, t ex låta bli att ge bygglov till hus som ligger mitt ute i den torraste skogen. Istället för att håna Donald Trump på Youtube borde man titta på vad som ligger bakom hans förenklade argument. Även en blind höna finner som bekant stundom ett korn.

/Kjell