Tillbaka

Dansk solenergi avsaltar vatten på Maldiverna

I danska tidningen Politiken läser jag om ett spännande danskt projekt på Maldiverna. Det handlar om avsaltning av havsvatten med hjälp av solenergi. Det får mig att fundera på dels hur vi prioriterar energiforskning, dels hur vi prioriterar utvecklingsstöd, med tanke på den krypande klimatkrisen.

Så här ser projektet på Maldiverna ut:
Maldiverna måste avsalta havsvatten för att klara försörjningen med färskvatten. Idag sker det med el från dieselgeneratorer. Dieseln måste importeras och frakterna är kostsamma, inte minst för att distribuera oljan ut till öarna. Dessutom ger dieseln utsläpp av koldioxid, och det är knappast trovärdigt för en av de mest utsatta önationerna att själv bidra till de fossila utsläppen.

Dieselgeneratorerna ska nu ersättas med solcellsanläggningar som ska levereras av Nordic Power Partners som är ett samarbete mellan European Energy och den danska Klimainvesteringsfonden. Finansieringen står den danska staten för via IFU, Investeringsfonden for Utviklingslande. Jag gissar att IFU är den danska motsvarigheten till Swedfund.

Tidningen Politiken har inte fått fram vad elen från solcellerna kommer att kosta, men man säger att kostnaden blir lägre än de 1,60 kronor/kWh som strömmen från dieselgeneratorerna kostar. Det betyder att danska staten inte behöver skjuta till några gåvomedel; hela projektet vilar på en kommersiell kalkyl. Maldivernas vattenmyndighet kommer att få sitt färskvatten till lägre kostnad än idag och betala för vattnet.

Maldiverna är ett av de länder som drabbas hårdast av klimatförändringen. Landets högsta punkt ligger bara ett par meter över havsytan. De nya larmrapporter som kom härom veckan om att höjningen av havsytan kan komma snabbare än man tidigare trott är förstås ett skräckscenario för ett land som Maldiverna. Landet har rätt att kräva snabba och kraftfulla åtgärder av alla andra länder, men måste också självt agera.

Solenergi för avsaltning är en perfekt användning av solenergi. Jag vet inte varför man går omvägen över el, men kanske måste det vara så. Solen skiner ju bara halva dygnet. Det är en komplikation om man ska ha solen för elförsörjning. Man måste ha batterilagring eller en kompletterande energikälla. Båda sakerna kostar.

Att producera avsaltat vatten istället för el är ett klokt alternativ. Vattnet kan lagras och användas vid behov. På Maldiverna ska sötvattnet användas i vattennätet bland annat i huvudstaden Mahe. I andra länder kan man använda avsaltat vatten för odling, av livsmedel och av energigrödor.

Man borde idag ägna stora forskningsresurser åt att utveckla tekniken för avsaltning med hjälp av solenergi. Jag såg ett TV-program om Mauretanien för några dagar sedan. Landet har en låglänt lång kust längs Atlanten. Klimatet är öken och stäpp. Potentialen för att odla med bevattning måste vara mycket stor, förutsatt att man kan få fram tillräckliga mängder vatten till tillräckligt låg kostnad. Det finns en rad länder som har liknande förutsättningar.

Man borde också lägga forskningsresurser på att utveckla teknik för att framställa kvävegödsel med hjälp av vindkraft och solenergi. Eller varför inte med hjälp av bioenergi. Varje plats där man skulle kunna producera billig förnybar el borde vara ett bra läge för en kvävegödselfabrik. Man säger alltid att produktion av konstgödsel är mycket energikrävande. Det är sant, men om energin är förnybar är det inget problem. Man utgår alltid från att tillverkningen sker med fossil energiinsats och utsläpp av växthusgaser. Så måste det inte alls vara.

Danskarna gör det helt rätta på Maldiverna. De verkar också ha de rätta institutionerna på plats – klimatfond och investeringsfond, och en biståndsmyndighet som satsar på förnybar energi. Vi svenskar borde ha samma administrativa infrastruktur på plats, och vi borde inte minst ha en rad projekt på gång kring bioenergi i utvecklingsländer. Varför bioenergi? Därför att bioenergi är den förnybara energikälla där vi är världsledande.

Svebio lämnade häromdagen in ett remissvar om energiforskning. Vi ställde oss positiva till att Energimyndigheten nu vill satsa mer på internationalisering. Men vi borde ha skrivit ännu mer om hur Sverige nu borde satsa på att forska och samarbeta med utvecklingsländer som vill utveckla sin förnybara energiförsörjning. Det internationella forskningssamarbetet ska inte bara och i första hand ske med IEA och EU, utan med ut vecklingsländerna och inte minst de länder som är mest utsatta för effekterna av klimatförändringen. Sida och Swedfund måste vara aktivt med. Kanske måste det tillskapas ytterligare institutioner som snabbt kan slussa pengar till bra projekt.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer