Danmark går före och Norge borde följa

Foto: iStockphoto

1. Det är inte moraliskt rätt av ett rikt och utvecklat land som Danmark att fortsätta pumpa upp olja och gas som blir fossil koldioxid i atmosfären.
2. Det kommer hur som helst inte att finnas en marknad för den danska oljan och gasen om alla länder gör det som krävs och reducerar utsläppen av växthusgaser ner mot noll vid mitten av detta århundrade.
3. Det går inte att försvara dubbelmoralen i att å ena sidan tjäna pengar på att sälja fossil till andra, å andra sidan skryta med att vara mycket klimatvänliga på hemmaplan.
4. Danmark klarar sig sannolikt mycket bra utan olje- och gasinkomsterna. Framtiden ligger i hel annan teknik.

När ska Norge dra samma slutsatser som Danmark och avbryta tilldelandet av koncessioner i Barents hav?

Danmarks ställningstagande, som är en överenskommelse mellan regeringen och i stort sett hela oppositionen, har fått relativt stor global uppmärksamhet. The Guardian har intervjuat klimatminister Dan Jörgensen, och Reuters har spritt nyheten över världen.

Också de svenska tidningarna och etermedia har uppmärksammat nyheten, främst via TT som gjort en artikel som publicerats i många svenska tidningar. Den politiska sajten Altinget har också en bra text om det politiska spelet i Danmark kring beslutet.

Men uppmärksamheten är inte så stor som man kunnat förvänta sig. Detta är nämligen stort. Det är första gången som ett land bestämmer sig för att sluta med oljeutvinning av klimatskäl. Equador lekte med tanken för några år sedan, men ville ha bra betalt av rikare länder för att stoppa borrandet efter olja i sin del av Amazonas. Danskarna gör detta på egen hand och utan att begära att några andra bidrar.

Flera länder har avvecklat sin kolbrytning, men det har inte i första hand skett för klimatets skull. Kolutvinningen är ofta olönsam och beroende av statsstöd, särskilt i Europa. Det är huvudskälet till att kolgruvorna avvecklas.

Danmark är faktiskt EU:s största producent av olja. Detta sedan Storbritannien lämnat unionen. Norge står som bekant utanför EU, även om landet i praktiken måste underkasta sig all EU-politik utan att ha fullt inflytande. EU:s beroende av import, både av olja och fossil gas, är mycket stor och beroendet har ökat på senare år. Det är också ett bra skäl till att Europa ställer om sin energiförsörjning. Förutom klimatet.

Danmarks plan var att genomföra en anbudsrunda för nya licenser, åttonde omgången sedan oljeutvinningen började 1972. Den ställs nu in. Danska staten förlorar en säker inkomst på 13 miljarder danska kronor. Det låter mycket men är växelpengar i den danska ekonomin. Danmarks BNP var 2 325 miljarder danska kronor 2019, och Danmark hade ett överskott i de offentliga finanserna på 3,8 procent av BNP, det högsta av alla EU-länder. Man skulle ha råd att avbryta oljeutvinningen från redan givna koncessioner, även om det skulle kosta den danska staten mycket mer.

Det finns idag 55 olje- och gasplattformar på den danska delen av Nordsjön. Deras produktion kommer att gradvis minska de närmaste åren, precis som trenden redan ser ut. På tio år har den danska oljeproduktionen mer än halverats, från 12,9 miljoner ton 2009 till 5 miljoner ton förra året. Det kan man läsa i BP:s Statistical Review of World Energy, en pålitlig källa när det gäller fossila bränslen, men en usel källa när det gäller förnybart och särskilt bioenergi. Den danska naturgasproduktionen har också minskat, i ungefär samma takt.

Det som verkar vara politiskt möjligt i Danmark är desto svårare i grannlandet i norr.

Norges produktion av olja var 78,4 miljoner ton 2019, mer än 15 gånger så stor som den danska produktionen. Också den norska produktionen har sjunkit en del de gångna tio åren, men inte så kraftigt som den danska. Och den norska utvinningen av naturgas har till och med ökat. Norge har sökt sig allt längre norrut och öppnat nya fält i Barents hav i Arktis. Norge har nyligen genomfört nya anbudsrundor och både regeringen och större delen av oppositionen i Stortinget kör på med oljeutvinningen som om de aldrig skulle ha hört talas om klimatkrisen eller läst IPCC:s alarmerande rapporter.

I Norge är kravet på att avbryta utbyggnaden av olje- och gasutvinningen en fråga som drivs av miljö- och ungdomsorganisationer, Greenpeace och Natur og Ungdom. De har bland valt att driva en rättsprocess, och frågan ligger nu i Norges högsta domstol, som väntas komma med sitt utslag i januari. Deras argument är att utvinningen strider mot en portalparagraf i den norska grundlagen om att skydda kommande generationer mot miljöskador.

Det danska beslutet borde sätta fart på en inhemsk norsk debatt. Det fungerar inte att fortsätta hävda argument av typen ”norsk oljeutvinning ger mindre klimatpåverkan än oljeutvinning i andra länder” och satsa på elektrifiering av oljeplattformarna. Eller att säga att ”om inte vi utvinner olja och gas kommer andra att tillfredsställa efterfrågan” och lägga allt ansvar på köparländerna.

Den norska oljan och gasen ger i användarländerna koldioxidutsläpp som är sju gånger så stora som de svenska växthusgasutsläppen.

Efter Danmarks beslut borde det bli lättare för Sverige att bredda den nordiska klimatdebatten också i mellanstatliga fora till att omfatta Norges expansion av oljeutvinningen i Arktis. Frågan måste upp på dagordningen i Nordiska Rådet, i Nordiska Ministerrådet och i Arktiska rådet. De övriga nordiska länderna måste sluta hymla.

De nordiska länderna vill gärna framställa sig som föregångare i klimatpolitiken. Detta saknar trovärdighet om regionen samtidigt är stor exportör av fossila bränslen som orsakar mycket stora koldioxidutsläpp i andra länder. Norden bör istället utveckla sin biobaserade ekonomi och energiförsörjning, tillsammans med annan förnybar energiteknik. Här är vi redan globala föregångare, men kan bli ännu bättre.

/Kjell Andersson