Tillbaka

Bra att ha biobränslen nu när kylan biter

Termometern kryper ner mot 15 grader kallt den här veckan, också här i Sörmland. Enligt min SMHI-app ska det bli minus 18 på söndag morgon. Det är ingen extrem temperatur för att vara i Sverige, och de flesta läsare av bloggen från norra Sverige frågar säkert: ”varför ojar dom sig så i Sydsverige när det nyper lite i näsan?”

vinterkyla

Foto: Kjell Andersson

Problemet är inte att det blir kallt, det klarar vi, utan att det blir kallt för väldigt många, och då går det åt mycket energi för att hålla värmen i Sverige. En annan komplikation är att det kommer att vara vindstilla den närmaste veckan. I 10-dygnsprognosen för Floda, där jag håller till, kommer det att bli knappt någon vind alls under perioden.

Det har varit skapligt kallt i norra Sverige redan tidigare i vinter. För den totala energiförbrukningen i Sverige har det mindre betydelse. Det är först när det blir kallt i södra Sverige som det börjar få stor betydelse för energibalansen.

Av Sveriges befolkning på 10,4 miljoner bor ungefär var tredje, eller 3,4 miljoner, i Mälardalen (Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län). Bara 1,2 miljoner, drygt var tionde svensk, bor i de fem Norrlandslänen. Om vi lägger till Dalarna och norra Värmland blir det ändå inte mer än 1,5 miljoner i våra nordliga, kallare landsdelar. Var fjärde svensk bor numera i Storstockholm.

Alla de här stockholmarna ska ha värme och varmvatten. Dessutom ska de ha el. Alltför många har gjort sig beroende av el också för sin uppvärmning, med direktverkande radiatorer och värmepumpar, som ofta slår över på elpatron när det blir riktigt kallt.

De närmaste dagarna kan bli ett stresstest både på hur vi klarar effekten i elsystemet totalt och hur vi klarar kapaciteten i Stockholm och en del andra större städer. Vi får också se hur elpriserna påverkas. Det beror på hur kallt det blir och hur länge det kommer att vara kallt och vindstilla i stora delar av landet.

En koll på SMHI-appen för Norrbotten visar att det inte heller kommer att blåsa särskilt mycket där. Också Gällivare kommer att få nästan vindstilla de flesta dagar, även om det kan bli en och annan vindby. En stor del av den svenska vindkraften finns ju i nordligaste Sverige.

Det känns tryggt att ha biobränslen i det här läget. Själv har jag både en vedspis i köket och en kakelugn i vardagsrummet, som också är min arbetsplats nu under pandemin. Och jag har gott om torr ved i min vedbod. Mest granved efter de två granar som jag högg ner på tomten för ett par år sedan.

Det är tryggt för Stockholm att också ha ett av världens största fliseldade kraftvärmeverk i Värtan, liksom för stora städer som Uppsala, Södertälje, Eskilstuna och Västerås att få det mesta av sin värme från biobränslen och biobaserat avfall. Huvuddelen av befolkningen i de här städerna har ingen aning om att de nu kan hålla sig varma i sina lägenheter därför att vi transporterar flis från skogsbygderna till deras värmeverk.

Den stora andelen bioenergi i det svenska energisystemet ger en grundläggande trygghet för att klara en långvarig köldknäpp. Det gäller särskilt för värmeförsörjningen – värme och varmvatten till bostäder och lokaler.

Men det finns svaga länkar i systemet:

  • Biobränslena kan användas också för att producera el i kraftvärmeverken. Det görs redan, men skulle kunna ske i än större utsträckning. Bristen på elkapacitet i de större städerna är en svag punkt i energisystemet och kommer att testas de närmaste dagarna. Mer lokal elproduktion i kraftvärme skulle vara bra att ha i ett ansträngt läge.
  • Alltför mycket elbaserad uppvärmning som förstärker kapacitets- och effektproblemen. När det blir riktigt kallt är det elvärmen som bygger upp effekttoppen och gör det svårt att få fram tillräckligt med el. Att hänvisa till att vi har överskott av elproduktion under helåret är ingen tröst när det inte finns tillräckligt med produktion när det är som kallast. Att växla över från elbaserad uppvärmning till mer fjärrvärme eller pellets skulle göra systemet mer robust och möta kylan bättre.

Det vi nu har nytta av är bioenergins inneboende egenskap att lagra energi från sommarens växtsäsong och använda till vinterns energibehov. Detta är den stora fördelen med bioenergi i förhållande till andra förnybara energislag. Att bioenergi är lagrad solenergi har man nytta av när det är både mörk, kallt och vindstilla.

Bioenergin är föremål för kritisk debatt dessa dagar. Delar av miljörörelsen ägnar en stor del av sin tid och uppmärksamhet åt att ifrågasätta och kritisera användningen av bioenergi. Nu senast i en film från Greenpeace Norden och Skydda Skogen (se förra bloggen). På insändarsidorna i svenska landsortstidningar drivs en liknande debatt. När Svebios företrädare skriver debattinlägg om att det finns ännu mer bränsle att hämta i skogen möts vi regelmässigt av motinlägg från några mycket aktiva biobränslemotståndare, bland annat från en liten grupp som kallar sig Klimatsvaret.

Ett vanligt argument är att Svebio talar i eget intresse. I Nya Lidköpings-Tidningen och i Skaraborgsbygden skriver t ex Lars Almström följande under rubriken Svebio sprider myter i eget intresse: ”Svebio är en affärsdrivande intresseorganisation som gör god vinst på att lura våra politiker att satsa på ökande användning av biomassa”. Och i Blekinge Läns Tidning skriver Henrik Petrén att Svebio anser att biobränslen är klimatneutrala eftersom ”Svebio tjänar ekonomiskt” på myten om klimatneutralitet. Gång på gång dyker detta argument upp. Inte bara att bioenergibranschen tjänar pengar, utan att vi i Svebio specifikt argumenterar för biobränsle för att tjäna pengar.

Användningen av biobränslen är inte ett egenintresse för en liten grupp företag eller en organisation som Svebio, utan ett samhällsintresse. Det är en del av en energi- och klimatpolitik som det finns bred politisk enighet om. Att den här politiken fungerar bra får vi idag bevis på när kylan biter. Vi håller oss varma med inhemska, i allmänhet lokalt producerade biobränslen, slipper importera eldningsolja som vi gjorde förr och vi påverkar inte klimatet negativt.

Man kan påstå att det är ett egenintresse för alla de entreprenörer, lastbilschafförer, värmeverksarbetare och andra som nu i kylan ser till att folk får trygg värme. De är naturligtvis värda sin lön för ett ofta hårt jobb. Men i första hand är bioenergin ett egenintresse för alla de miljontals svenskar som har det varmt i sina hus och lägenheter.

/Kjell Andersson

 

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer