Boverket har hittat på en egen definition av förnybar energi som utesluter biobränslen

Följden är att man mönstrar ut bioenergin som uppvärmningskälla i nya bostäder, förutom att man missgynnar fjärrvärmen. Istället för regelverket från Bryssel håller vi på att få ett regelverk från Karlskrona (där Boverket håller till). På Svebio föredrar vi i det här fallet att styras från Bryssel hellre än från Karlskrona.

Den förra bloggen handlade om Trafikverket, som inte kan läsa statistik, och som inte kan läsa innantill i tunga statliga utredningar. Den här bloggen handlar om Boverket, som inte kan läsa innantill i EU-direktiven.

Man kan förstås hävda att vi i Sverige kan göra egna tolkningar av EU-direktiven, och inte alltid följa dem till sista kommatecknet. Det är en klok linje, ibland. Men att helt och hållet avvika, det är mindre klokt.

I Sverige har vi använt biobränslen för att värma våra bostäder i årtusenden. Det finns idag effektiv och miljövänlig eldningsteknik med träbränslen (ved och pellets) med mycket låga utsläpp. Biobränslen är bra för bostadsuppvärmning, därför att de är lagrad solenergi, skapad av träden under sommarens växtsäsong och kemiskt bunden för att kunna utnyttjas när det blir kallt på vintern. Veden är precis lika förnybar som solfångarna och vindkraften. Den har dessutom fördelen att kunna användas när den bäst behövs. Det är komplicerat och framför allt dyrt att lagra solenergi från sommar till vinter på annat sätt än som bränsle. Utöver den här fördelen är biobränslen också relativt billiga.

EU-direktivet som Boverket försöker tillämpa kallas för Direktivet om byggnaders energiprestanda (Direktiv 2010/31/EU). Där står det bland annat om nära-noll-energibyggnader. Texten definierar en sådan byggnad så här:

”En byggnad som har mycket hög energiprestanda. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten.”

Det är det här kravet som Boverket ska tillämpa i Sverige. Det gjorde man första gången förra året, i ett förslag som Svebio då lämnade in ett remissyttrande över. I början av den här veckan har vi åter skickat in våra synpunkter på ett annat regelverk som också styrs av samma direktiv. Det här är Boverkets tolkning:

”Som ett sätt att uppfylla energiprestandadirektivets intention att särskilt främja användningen av energi från förnybara energikällor föreslås att fritt flödande energi, som omvandlas till värme, el eller kyla på plats eller i närheten, inte ingår i den mängd energi som energiprestandakravet ställs på. Med fritt flödande energi menas energi från sol, vind, mark, luft och vatten. Med uttrycket på plats eller i närheten menas att anläggningen, under vissa förutsättningar, kan vara placerad på en plats utanför tomtgränsen.”

Alltså: Den förnybara energi som omvandlas till värme, el och kyla inom tomtgränsen kan användas istället för att bygga ett energisnålt klimatskal, men det gäller bara ”fritt flödande energi”, som av Boverket tolkas som energi från sol, vind, mark, luft och vatten. Det betyder att värme från en pelletskamin eller vedpanna inte får räknas med, men det får däremot ”frivärmen” från marken eller luften till en värmepump.

Vad säger då EU-kommissionen om begreppet ”förnybar energi”? Vi går till Förnybartdirektivet (2009/28/EG) från 2009. Där står följande definition för ”energi från förnybara energikällor” (artikel 2, definitioner, punkt a):

”Energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (luftvärme), geotermisk energi, hydrotermisk energi (vattenvärme) och havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas.”

Biomassa definieras i punkt e i samma artikel 2 på följande sätt:

”Den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall”.

Det är i och för sig stökiga definitioner, men alldeles uppenbart att biobränslen som ved och pellets är förnybar energi. Begreppet ”fritt flödande energi” hittar man däremot inte någonstans i detta eller andra EU-direktiv.
Att den egna nya definitionen kan uppfattas som problematisk inser nog också Boverket. För att möta kritiken mot att biobränslen inte inkluderas har man tillfogat en fotnot i anslutning till att man påstår att den fritt flödande energin är gratis energi för fastighetsägaren:

”Användningen av ved från egen fastighet kan vara utan kostnad för fastighetsägaren. Användningen av ved och andra biobränslen får trots det inte tillgodoräknas i systemgränsen eftersom sådana bränslen har en alternativ användning.” 

Här blandar Boverket in irrelevanta saker.

Frågan om vilken energi som kostar pengar kan inte vara avgörande för om den är förnybar (eller fritt flödande) eller icke- förnybar. Också ”fritt flödande” energi kostar pengar i form av investeringar i utrustning. Även om det inte finns en direkt bränslekostnad. Inget är gratis här i livet.

Frågan om ”alternativ användning” är inte heller relevant. Själv använder jag ved som jag omöjligt skulle kunna sälja på marknaden, men det saknar betydelse.

Bioenergin är, liksom solenergin och vindkraften, förnybar oberoende av kostnad och alternativ användning, punkt slut.
Boverket måste sluta med hemmasnickrade definitioner.

Vi har i Sverige ett unikt kunnande kring användning av biobränslen för uppvärmning och detsamma gäller våra högeffektiva fjärrvärmesystem. Boverket borde arbeta för byggregler som gör det möjligt att fortsätta värma de svenska husen med den förnybara, klimatsmarta energikällan biobränslen, som vi har i överflöd och till låg kostnad, som fångar solens energi på sommaren och kan användas på vintern.

/Kjell