Dagens Nyheter riktar kritik mot bio-CCS

Den 9 september publicerades en helsida på DN Debatt under rubriken ”Politiker har en orealistisk tilltro till negativa utsläpp”. Och den 5 oktober var det dags igen. På bästa nyhetsplats (sidan 6 – 7) är budskapet ”Kristerssons snabba lösning för klimatet är långt borta”.

Författare är Alexandra Urisman Otto, en journalist som gång på gång skrivit vilseledande artiklar om den svenska klimatrapporteringen och bioenergins roll. Nu jagar hon bio-CCS. (CCS står för Carbon Capture and Storage, avskiljning och lagring av koldioxid).

Åsikter i samklang med aktivistiska miljöorganisationer

Det är trist att Sveriges största morgontidning när det gäller skog och klimat, utvecklats närmast som en avläggare till de mest aktivistiska miljöorganisationerna. När det gäller bio-CCS är det särskilt trist eftersom Sverige ligger i framkant globalt när det gäller möjligheten att binda in koldioxid och skapa negativa utsläpp.

Ett stort antal svenska företag, de flesta av dem medlemmar i Svebio, jobbar nu med att åstadkomma detta revolutionerande inslag i den globala klimatpolitiken. De möts av ett ständigt pågående krypskytte från DN:s redaktion.

Ingen redovisad bioenergiforskning

Men låt oss först börja med EASAC, som stod för debattartikeln 9 september. Undertecknare är professor Lars Walloe, som är ordförande i EASAC:s miljöpanel, och professor Christina Moberg, som är ordförande för EASAC. Bägge är pensionerade professorer utan någon redovisad forskning kring bioenergi. Förkortningen EASAC står för European Academies’ Science Advisory Council och är en samarbetsorganisation för 27 europeiska vetenskapsakademier. En av medlemmarna är KVA, Kungliga Vetenskapsakademien.

I ingressen till debattartikeln uttalar sin Walloe och Moberg för ”Europas vetenskapsakademier, EASAC”, en formulering som ger intryck av att hela vetenskapssamhället i Europa står bakom värderingarna i artikeln.

Så är det naturligtvis inte. Det räcker att gå till klimatpanelen IPCC för att inse att det är Walloe och Moberg som står för de avvikande uppfattningarna om bioenergi och bio-CCS.

EASAC har under de senaste åren använt en stor del av sina resurser till att motarbeta bioenergin. En av författarna till de negativa rapporterna om bioenergi som EASAC gett ut, är en annan pensionerad professor, engelsmannen Michael Norton, som gärna uttalar sig, även i svenska medier.

EASAC gav redan 2018 ut en rapport om olika tekniker för ”negativa utsläpp” där man på punkt efter punkt nedvärderar bio-CCS i förhållande till CCS från fossila bränslen, en obegriplig slutsats eftersom man i stort sett använder samma teknik och fossil CCS inte ger några negativa utsläpp alls!

I våras kom en uppföljning till denna första rapport, en så kallad ”Commentary” från EASAC, som uteslutande ägnas åt att kritisera bio-CCS och användning av bioenergi. Debattörerna på DN Debatt hänvisar till denna rapport.

Stor ensidighet

Gemensamt både för debattartikeln och EASAC-rapporten är ensidigheten. Man radar upp alla tänkbara argument mot bioenergi och bio-CCS och inga argument för. Walloe och Moberg skriver i sammanfattning att ”vetenskapligt stöd för klimatnyttan med omvandling av befintliga storskaliga skogsbiomassekraftverk till bio-CCS saknas”.

De har tidigare i artikeln konstaterat att Stockholm Exergi fått ett bidrag på 180 miljoner euro från EU för att uppföra en anläggning för koldioxidavskiljning som ska fånga in 800 000 ton koldioxid per år. Detta skulle alltså inte ge någon klimatnytta som kan visas vetenskapligt? Kungliga Vetenskapsakademien ligger någon kilometer från Värtanverket där Stockholm Exergis bio-CCS-projekt ska genomföras de närmaste åren. Drar man samma slutsatser på KVA?

Kanske tror debattörerna, precis som Michael Norton skriver i EASAC-rapporten, att de avverkningsrester som används vid Värtan skulle göra bättre klimatnytta om de fick ligga kvar i skogen och ruttna (och underförstått att man lika gärna kunde ha fortsatt elda med kol för centrala Stockholms fjärrvärme).

I EASAC:s commentary finns den här vilseledande bilden av bio-CCS:

Bilden till vänster visar den ”ideala bilden” av bio-CCS. Bilden till höger visar EASAC:s kritiska uppfattning av hur bio-CCS fungerar. Lägg märke till att man i bägge fallen missat att visa att biobränslena ersätter fossil förbränning och stoppar flödet av fossil CO₂ från berggrunden till atmosfären.

Men också i övrigt är bilden till höger gravt missvisande – en ren nidbild. Utsläppen av koldioxid längs försörjningskedjan för biobränslen är i de flesta fall minimala, och inte större än för de fossila bränslen som ersätts. Det gäller inte minst för de svenska kraftvärmeverken, som använder avverkningsrester och biprodukter från skogsindustrin.

Redovisa växthusgasreduktion

Om man bygger ett nytt kraftvärmeverk i dag för att ersätta kol måste man kunna redovisa växthusgasreduktion enligt EU:s hållbarhetskriterier, som finns i Förnybartdirektivet och den svenska hållbarhetslagen.

Där framgår att utsläppen i försörjningskedjan för ”träflis från restprodukter från skogsbruk” är 5 gram CO₂/MJ (typvärde), vilket kan jämföras med utsläppet från det kol som ersätts, som anges till 124 gram CO₂/MJ. De tjocka uppåtriktade pilarna i EASACs bild är alltså i verkligheten mycket tunna.

Det är svårt att förstå att KVA låter EASAC hållas med sin kampanj mot bioenergi och inte protesterar. EASAC:s rapporter ligger så långt från seriös vetenskaplig analys som man kan komma.

Varför utesluta någon lösning?

Artikeln i DN 5 oktober förnekar inte att bio-CCS fungerar och ger negativa utsläpp. Här är istället argumentet att inga anläggningar ”ens börjat byggas”, det vill säga, att lösningen inte kan ge någon klimatnytta på kort sikt. Förhoppningarna om bidrag från bio-CCS för att klara klimatutmaningen kopplas till Ulf Kristersson personligen.

De forskare som uttalar sig i artikeln varnar för att löftena om CCS distraherar från behoven av att genomföra snabba, kortsiktiga utsläppsminskningar under de närmaste åren. Riktigt varför bio-CCS måste stå i motsatsförhållande till andra utsläppsreduktioner framgår inte.

Det är ju dessutom så att alla företag som nu vill gå vidare och tillämpa bio-CCS redan har ersatt nästan alla de fossila bränslen som tidigare användes i kraftvärmeverken och skogsindustrierna. För 40 år sedan var 90 procent av bränslena i fjärrvärmen eldningsolja och kol, och skogsindustrin använde mycket fossilt. I Värtan användes kol.

Bio-CCS ska inte genomföras ”istället för” andra utsläppsminskningar utan ”utöver” de utsläppsminskningar som redan gjorts.

Beträffande Ulf Kristerssons roll: Han är inte ensam om att förorda bio-CCS. Svebio ställde ett antal frågor till de politiska partierna före valet om hur de ser på aktuella bioenergifrågor. En av frågorna gällde synen på bio-CCS. Det var den fråga där vi fick mest instämmanden utan reservationer. Sju av åtta riksdagspartier instämde helt i Svebios påstående ”det är angeläget att snabbt få långsiktiga styrmedel för bio-CCS så att Sveriges stora potential för bio-CCS kan utnyttjas”.

I slutet av artikeln skriver Alexandra Urisman Otto ”DN har sökt Ulf Kristersson”, en formulering som man brukar använda när någon politiker gjort bort sig och håller sig undan. Istället för att ifrågasätta Ulf Kristersson borde DN ifrågasätta vad EASAC med stöd av KVA ägnar sig åt.

Ett tips – läs också de bra repliker som skrevs mot Walloes och Mobergs debattartikel.

// Kjell Andersson

Läs fler blogginlägg här.