Barkborrarna kan ge oss torr ved till vintern

Exempel på granar angripna av barkborrar.

Många skogsägare har tvingats tidigarelägga avverkningar och det har skapats många nya hyggen. Landskapet förändras drastiskt. Men trots de många avverkningarna står det mängder av torrgranarna kvar. Ingen vacker syn.

Samtidigt ökar oron i många familjer för hur man ska klara uppvärmningen i vinter utan att bli ruinerad. Det gäller alla de som fortfarande har direktverkande el. Men också de som skaffat bergvärme får en oväntat hög elräkning. En del har lyckats beställa en pelletskamin, men har svårt att få tag på pellets.

Många har möjlighet att elda vanlig ved, i vedpannor, vedspisar, kaminer och kakelugnar. Vedeldningen kan minska elräkningen mer än de flesta andra besparingsåtgärder som nu föreslås i massmedia. Veden är billig i förhållande till de elpriser som väntas i vinter. Men det börjar bli brist på torr ved. I artiklar i lokaltidningarna vittnar vedhandlare om att lagren sinar.

Fokus på problem istället för lösningar

Dessutom sprider TT en artikel där Naturvårdsverkets expert är oroad för att mer vedeldning ska ge sämre luft lokalt. Det gäller särskilt om man eldar med dåligt torkad ved som eldas i gamla anläggningar.

Effektiva vedpannor med ackumulatortank och eldning med torr ved ger marginella utsläpp. Moderna pannor och kaminer uppfyller kraven i EU:s ecodesign-förordning och är inte heller något problem.

Istället för att se att småskalig användning av biobränslen ger lindring i krisen, har medierna fokuserat på problemen: Brist på ved och risk för luftföroreningar. Låt oss istället se på vad som nu kan göras och vilka möjligheter som finns.

Barkborrarna ger oss ved

Barkborrarna bjuder oss på en möjlig lösning. Torrgranarna är en resurs som vi kan ta vara på under hösten för att använda som energi i vinter.

Jag vet inte hur stora volymerna är, men jag är övertygad om att det handlar om stora energimängder i barkborregranarna. De borde kunna skördas och användas både för att göra brännved för enskilda hushåll och för att bli råvara för pelletsindustrin, som nu måste gå på högvarv för att klara efterfrågan på pellets, både i Sverige och i våra grannländer.

Efter några år med urstark konjunktur för sågverken vänder nu konjunkturen nedåt och man sågar mindre. Det ger mindre mängder spån för pelletstillverkning och då kan man behöva flisa stamved. Torrgranarna kan vara en utmärkt råvara och komplement till spånet.

Dyrare pris

Hur ska det gå till rent praktiskt? Kan vi lita på att marknaden löser problemet och ser till att torrgranarna avverkas och bearbetas så att de landar som ved och pellets hos hushållen?

”Marknaden”, det är de enskilda skogsägarna, skogsägarföreningarna, skogsbolagen, entreprenörerna, bränslehandlarna, pelletsfabrikerna, energiföretagen och slutanvändarna – småhusägarna. Varje länk i kedjan måste fungera, och troligen måste priset upp för slutanvändarna för att man ska kunna ersätta arbetet i alla led.

Veden kommer att kosta lite mer än normalt i år, och ingen vedeldare kan räkna med att energiministern kompenserar vedkostnaden på samma sätt som elkunderna och gaseldarna i Sydvästsverige ska kompenseras.

Improvisation och lokalt engagemang

Kanske borde någon hjälpa till lokalt för att mobilisera resurserna och kanske måste man också improvisera. Om det inte finns ledig kapacitet hos skogsentreprenörerna kanske det finns andra som kan hjälpa till med de här småskaliga avverkningarna.

Vi är trots allt i ett krisläge, faktiskt i ett krigsläge, som vår nuvarande statsminister Magdalena Andersson konstaterat. Putin bedriver energikrig mot EU, och vi måste försvara oss och hela EU genom att ta vara på våra energiresurser på ett effektivt sätt.

Man kan jämföra med den mobilisering av inhemskt bränsle som Sverige gjorde under avspärrningen under andra världskriget. Kol och koks ersattes av ved. Vedtravarna tornade upp sig längs Stockholms kajer.

Vad handlar det om rent praktiskt?

• Det handlar om att genomföra begränsade avverkningar av torra granar på många olika platser under hösten.
• Det handlar om att upparbeta stockarna till användbar ved, att kapa i rätt längder och klyva veden, precis som med all annan ved.
• Det handlar om att transportera och distribuera och att leverera till tiotusentals hushåll. Kanske också förpacka i storsäckar eller på annat sätt.

En del av de torra stammarna kan behöva gå till pelletsindustrin. Det kan också bli leveranser av flisad torr ved och torr grot till värmeverk.

Kompetensen finns

Kompetensen att göra jobbet finns i hela landet. En flaskhals kan vara maskinkapacitet, särskilt för avverkningarna. Det finns problem med reservdelar och komponenter när saker går sönder. Företagsamma entreprenörer kan göra en insats.

I slutändan av kedjan finns småhusägarna.  Det finns totalt drygt två miljoner småhus (2 039 000 i senaste statistiken från 2021). Av all energi som används i småhus för värme och varmvatten är 50,4 procent el, totalt 16 TWh, vilket motsvarar drygt 11 procent av all elanvändning i Sverige. Tyvärr är denna elanvändning mycket ojämnt fördelad över året, vilket skapar effektproblem under kalla vinterdagar.

8 procent av elen från biokraft

Biobränslen svarar för hela 28,7 procent av småhusens värme och varmvatten, och fjärrvärme, som till största delen kommer från biobränslen, svarar för 18,6 procent.

Man kan förenklat säga att hälften av villavärmen kommer från el och nära hälften från biobränslen. Eftersom 8 procent av vår elproduktion är biokraft blir bioandelen faktiskt över 50 procent. Det här är nog inte många medvetna om, varken bland allmänhet, medier eller politiker.

Av de två miljoner småhusen har 611 000 enbart elvärme: 261 000 har bara direktverkande el och 350 000 har enbart vattenburen el. Det är de här hushållen som är mest sårbara vid höga elpriser. Men hela 905 000 småhus använder biobränsle i någon form. De allra flesta av dessa kombinerar ved med någon annan uppvärmning.

346 000 av har kombination med direktverkande eller vattenburen elvärme och 212 000 har kombination med bergvärme. Det är bland de här hushållen som det är lättast att kapa kostnaderna med ökad vedeldning. Hela 708 000 småhus har någon annan typ av vedeldning än en ved- eller pelletspanna: De har kakelugn, braskamin, vedspis eller öppen spis. Här är det särskilt angeläget att veden är torr.

// Kjell Andersson

Läs tidigare blogginlägg här.