Tillbaka

Avskogningen i Amazonas och DN – del 3

Nu vet vi hur det gick till när DN publicerade en grafik som överdriver avskogningen i Amazonas tio gånger om. Det handlar om misstolkad information och föråldrad statistik.

I grafiken i förra söndagens tidning påstod DN att det sker avskogning av 4,9 miljoner hektar i Amazonas. Det motsvarar 11 procent av Sveriges yta, eller Götaland söderifrån upp till en linje genom Jönköping, så som det framställdes i DN. Aktuell statistik grundad på satellitövervakning visar att avskogningen i brasilianska Amazonas i verkligheten bara är cirka 5000 kvadratkilometer, eller 0,5 miljoner hektar, ungefär som halva Skåne.

Jag kontaktade DN:s källa, forskaren Martin Persson på Chalmers, som är expert på avskogning. Han svarade så här:

Hej Kjell,
Förstår att det är förvirrande! Delvis beror det på att DN ställt till det lite – siffran 4,9 Mha är för avskogningen i hela Latinamerika (inte bara Amazonas) under perioden 2000-2005 (inte förra året). Det betyder att under den perioden, innan avskogningen hade börjat minska i Brasilien, stod landet för ca hälften av den totala avskogningen i Latinamerika. 

Hoppas det klargjorde!
Mvh Martin

Så var det alltså med de 4,9 miljonerna hektar. Inte Amazonas, utan hela Latinamerika. Inte i år, utan medelvärdet för åren 2000 – 2005. Under den perioden var avskogningen i Amazonas omkring 2,5 miljon hektar per år – en mycket hög siffra, som dessbättre nu sjunkit till 0,5 miljoner hektar per år.

DN har inte dementerat den felaktiga uppgiften.

Man ska i sammanhanget veta att Amazonas regnskogar totalt omfattar ungefär 700 miljoner hektar. 0,5 miljoner hektar avskogning är 0,5 miljoner hektar för mycket, men det är ingen katastrofal nivå. Det finns också områden i Brasilien där skogsarealerna ökar.

Varför tjata om det här? Det finns flera skäl:

  • Tidningsredaktionerna målar gärna upp en mer drastiskt bild än den verkliga. Och de har ofta en färdig bild som ska bekräftas: ”I Amazonas hugger dom ner regnskogen”.
  • Det är svårt att rapportera om en positiv utveckling. Det är svårare att ge Brasilien beröm för att man lyckats vända utvecklingen än att anklaga landet för miljöförstörelse.
  • Avskogningen i Brasilien och de historiska höga värdena är en central komponent i forskarnas ILUC-modeller, de beräkningar där man försöker sätta värde på koldioxidutsläpp från indirekt markanvändning, som på senare år varit ett huvudargument för att begränsa användningen av biodrivmedel i EU. I de här modellerna faller det ofta ut stora koldioxidutsläpp via avskogning i Brasilien. Baserat på historiska samband, gärna från tiden före 2005.
  • Ytterst handlar det om vilken strategi vi ska använda för att skydda tropisk regnskog. Ska vi göra det i respektfullt samarbete med de berörda länderna? Och ska vi försöka hitta framkomstvägar som ger ekonomisk utveckling i befolkningen i området? Till exempel genom att utveckla skogsbruk i området så att det blir både hållbart och produktivt.
  • Kan det vara så att forskare och miljöjournalister vet att de överdriver, men att de tycker att ”ändamålet helgar medlen” i detta fall. Att skydda regnskogen är ju alltid en god sak.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer