Tillbaka

Anders Wijkman kan visst inte stava till bioenergi

”Europa bör låta bli skiffergasen”. Under den rubriken har förre EU-parlamentarikern Anders Wijkman skrivit en bra debattartikel som finns i Svenska Dagbladet idag.

Han argumenterar klokt och initierat för att Europa inte ska följa det amerikanska exemplet och satsa på utvinning av skiffergas. Istället bör vi effektivisera och bygga ut de förnybara energikällorna. Men enligt Anders Wijkman handlar det då om ”sol och vind” och vattenkraft för att jämna ut när solen och vinden inte producerar. Bioenergin finns inte med i Anders Wijkmans resonemang.

Det här är bara ett i raden av utspel och debattinlägg kring förnybar energi där bioenergin glöms bort, eller avsiktligt utelämnas.

Ändå är det förstås bioenergin som ligger närmast till hands när EU-länderna vill göra sig mindre beroende av rysk gasimport. Importerad naturgas handla inte bara, eller främst, om elproduktion. Det handlar lika mycket om värme och industriella processer, liksom om fordonsdrift (naturgasdrivna bussar ser man lite varstans på kontinenten). Gasen används som bränsle, och det mest naturliga är förstås att ersätta den med andra bränslen, förnybara bränslen, dvs biobränslen.

Vi på Svebio hjälpte för några veckor sedan våra kollegor i Lettland med att göra ett underlag till debattartiklar som kom in tidningar i Riga i samband med ett svenskt statsbesök. I den engelskspråkiga The Baltic Times” blev det ett par artiklar under rubrikerna ”The future lies in biofuel” och ”Bioenergy – Renewable energy that can supply a city”.

Den senare artikeln är en berättelse om framgångsreceptet från Stockholm, som skulle kunna användas också för Riga. Vi räknade samman den senaste statistiken från Svensk Fjärrvärme och kom fram till följande: I Storstockholm produceras idag cirka 12,2 TWh fjärrvärme och 64 procent av det tillförda bränslet är biobränslen, inklusive avfall. Bara 8 procent kommer från fossila bränslen, främst kol i Värtanverket. Andelen biobränslen kommer att öka när Fortum får sitt nya kraftvärmeverk i Värtan klart och när E.on har byggt sina nya kraftvärmeverk i Hagby och Högbrotorp norr om Stockholm.

I Stockholms kraftvärmeverk produceras idag 1,7 TWh biokraft. Det är tillräckligt mycket el för att förse alla hushåll i Stockholms stad med hushållsel. Också biokraften kommer att öka med de nya anläggningarna.

Man skulle kunna göra samma sak i Riga, där man idag bränner naturgas för sin fjärrvärme.

Lettland importerar idag cirka 7 TWh fossil gas från Ryssland. Landet exporterar samtidigt cirka 7 TWh biobränslen, pellets, flis och annat, både till Sverige, Danmark och andra länder. Priset för gasen är mer än tre gånger så högt som exportintäkten från de biobränslen som exporteras, enligt Didzis Palejs, som är ordförande i Latbioma, Svebios motsvarighet i Lettland.

Naturligtvis ska Lettland i första hand satsa på bioenergi för att ersätta sin gasimport. Resurserna finns. Tekniken finns. Åtgärderna är lönsamma. Bioenergi är lika bra förnybar energi som sol, vind och vatten, fast billigare.

Estland, Litauen, Polen, Slovakien, Rumänien och Bulgarien kan göra precis samma sak. Ersätta importerad gas med egna bioenergiresurser. Ukraina har stora bioenergiresurser både i skogen och på övergiven åkermark. Det finns enligt en nyligen publicerad forskningsrapport 9,2 miljoner hektar övergiven åkermark i Ukraina. Det är mer än tre gånger den svenska åkerarealen.

Vi använder oss av cookies. Läs mer