WSP-rapport blir rödmärkt av oss
Konsultbolaget WSP har fått ett uppdrag av Naturvårdsverket att utvärdera Klimatklivet. Det har resulterat i en rapport som innehåller märkliga slutsatser om bioenergi. I rapporten arbetar man bland annat med att sätta färger på olika åtgärder för att visa på deras miljöeffekter. Rött betyder ”försämring”, och WSP har rödmarkerat det mesta som har med bioenergi att göra (!). För egen del tycker vi att hela WSP-rapporten bör rödmarkeras och helst läggas i papperskorgen.
Försämrar miljön, enligt WSP. Foto: Kjell Andersson
Rapporten heter ”Klimatklivet – en utvärdering av styrmedlets effekter” och har publicerats på Naturvårdsverkets hemsida 9 mars. Rapporten har tagits fram av WSP i samråd med några personer på Naturvårdsverket.
Huvuddelen av rapporten handlar om kostnaden för att spara koldioxid med olika åtgärder inom Klimatklivet, det program som vår rödgröna regering sjösatt. Man sprider genom Klimatklivet ett par miljarder av skattemedel under de närmaste åren för att genomföra klimatåtgärder som inte är lönsamma ens med den svenska koldioxidskatten, världens särklassigt högsta.
Slutsatsen är att alla åtgärderna har klimatnytta, men till varierande kostnad. Dyrast är det att stödja laddstolpar för elbilar, räknat per besparat kilogram koldioxid. Ändå har man bara beviljat stöd till de billigaste laddningsprojekten.
Mest pengar har gått till att stödja biogas, både produktion och distribution. En hel del pengar har också gått till pumpar för HVO (biodiesel) som används för tunga fordon. En del pengar har gått till att byta bränslen, från fossilt till biobränslen, och att bygga fjärrvärme.
Vid sidan av klimatnyttan har man också tittat på ”övriga effekter”: effekter på teknikspridning och marknadsintroduktion, på sysselsättning, och på miljömål och hälsa.
Det är på den senare punkten som det gått snett.
På sidan 56 i rapporten finns en tabell 15 där man försökt sammanfatta effekterna av åtgärderna, relaterat till elva av våra 16 miljökvalitetsmål. Man använder en tregradig skala: grönt för förbättring, grått för ingen förändring och rött för försämring. Nästan hela tabellen är grön eller grå.
De flesta åtgärderna ger alltså ingen eller positiv förändring också för andra miljöaspekter än klimatnytta (Miljömål 1 är ju ”Begränsad klimatpåverkan). Bara två åtgärder får röda markeringar. Bägge handlar om användning av bioenergi. För åtgärder ”Anläggning för energiproduktion” lyser i stort sett alla rutor i tabellen ilsket röda, och för ”Fjärrvärmenät” är en ruta röd. Inga andra åtgärder inom Klimatklivet har några röda plumpar i protokollet.
Vad handlar nu detta om? Så här skriver man:
”Typåtgärden (alltså, ”Anläggning för energiproduktion”) innebär att förbränning av fossila bränslen ersätts med biobränslen i energiproduktionen. Enligt Naturvårdsverket ger förbränning av biobränslen generellt upphov till mer utsläpp av föroreningar än förbränning av olja. Detta påverkar miljömålen Ingen övergödning (genom utsläpp av kväveoxider och ammoniak), Frisk luft (genom utsläpp av partiklar och kolväten), Giftfri miljö (utsläpp av tungmetaller och dioxiner), samt Bara naturlig försurning (genom utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider) negativt.”
”God bebyggd miljö påverkas negativt då transporter av biobränslet kräver en större mängd transporter vilket genererar mer buller. Slutligen påverkas miljömålet Ett skyddande ozonskikt då utsläppen av lustgas ökar.”
Därefter har man ett långt stycke kring negativa effekter av uttaget av biomassa från skogen, näringsförlust och uttag av död ved som många arter är beroende av, åtgärder som motverkar målet Levande skogar.
Alltså får alla rutorna röda plumpar.
Också typåtgärden ”Fjärrvärmenät” får samma röda plump för att man gynnar uttag av skogsbränsle, som motverkar målet Levande skogar.
Underlaget för analysen är dels en tolv år gammal och kortfattad rapport från Naturvårdsverket (Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering, Branschfakta mars 2005), dels en enstaka, åtta år gammal, rapport från två forskare på SLU om effekter av grotuttag. Om den förra kan man säga att den inte visar några större skillnader mellan eldning med olja och biobränsle (tabell 4, sidan 17). Om den senare kan man tycka att det vore mer rimligt att hänvisa till de uttömmande sammanställningar av forskningsresultat som Energimyndigheten gjort efter att ha lagt ut omfattande forskningsuppdrag om uttag av biobränslen från skogen. Så här skriver Energimyndigheten i syntesrapporten ”Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle” 2012 (ER 2012:08):
”Resultatet visar att det finns en stor potential att öka skogsbränsleuttaget utan att det försvårar möjligheten att nå miljö- och produktionsmål. Från dagens ca 14 TWh finns det åtminstone utrymme att öka till drygt 24 TWh. Minst problematiskt är grot, medan det fortfarande finns en del frågetecken kring konsekvenserna av stubbuttag.”
Sedan dess har man forskat ännu mer på stubbar och insett att man också skulle kunna skörda en hel del stubbar utan några allvarliga miljökonsekvenser.
WSP:s rapport återspeglar en tendens idag. Man ser förbränning som problematisk, vare sig det sker i en panna eller i en motor. El framställs däremot en ren energiform. Mycket lite sägs i WSP-rapporten om miljöeffekter av elproduktion (kolkondens eller fossil gas på marginalen, högaktivt kärnkraftsavfall mm).
Man har inte heller insett att bygget av ett värmeverk för biobränsle och utbyggnaden av ett fjärrvärmenät ersätter många mindre oljepannor, kanske också vedpannor, och att förbränningen alltid är mer effektiv och reningen bättre i den nya större pannan. Med den insikten blir alla de röda rutorna i tabell 15 gröna.
/Kjell