Vi måste få en global debatt om koldioxidskatter

För att motverka den här utvecklingen måste man nu passa på att införa avgifter och skatter på koldioxid. Det har också kommit igång en global debatt i den här frågan. Svenska politiker och ekonomer måste engagera sig i frågan.

I USA har det kommit igång en sådan debatt. Den amerikanska bensinen är mycket lågt beskattad och en nedgång i priset på olja slår snabbt igenom i kraftigt sjunkande pris vid bensinstationerna. Bensinpriset är också en symboliskt laddad sak för den amerikanska allmänheten. Nästan alla är bilberoende, alla vet vad bensinen kostar, och priset annonseras alltid ut med stora tydliga skyltar utanför mackarna. För ett par år sedan var det allmänt missnöje när priset låg kring 4 dollar/gallon (cirka 8 kr litern), och idag har priset i vissa delar av USA sjunkit under 2 dollar/gallon!

Flera tunga debattörer har börjat diskutera koldioxidskatt och framför allt beskattningen av bensinen i USA. En av dem är Lawrence Summers, som i Washington Post 4 januari skrev under rubriken ”Oil’s swoon creates an opening for a carbon tax”. Summers är inte vem som helst. Han var finansminister under Bill Clintons sista två år som president, därefter rektor för Harvard och under 2009 – 2010 ekonomisk rådgivare till president Obama. Hans argument är de välkända: att betala för utsläppen och påskynda den omställning som är nödvändig för att klara klimatet. Dessutom skulle en koldioxidskatt tillföra den federala budgeten stora ökade inkomster, idag utan att drabba konsumenterna, och därmed få bort de stora budgetunderskotten. Summers landar på en skattenivå på 25 dollar/ton CO₂, vilket är ungefär en femtedel av den svenska koldioxidskatten.

Det är inte bara liberala och demokratiska politiker i USA som förordar höjd skatt på bensinen. Också en mycket konservativ debattör, Charles Krauthammer, argumenterar starkt för höjd bensinskatt. Han vill ha en skatt på 1 dollar/gallon. Han vill göra skattehöjningen som del av en skatteväxling, där man samtidigt sänker skatten på arbete, ett grepp som prövats med framgång i Sverige. Som alla andra republikaner är han rädd för höjda skatter i allmänhet, och det är förstås inte syftet med koldioxidskatter att höja det allmänna skattetrycket, utan att styra om beskattningen från skatt på arbete till skatt på miljöpåverkan.

Tyvärr har debatten i Europa gått i motsatt riktning. För några år sedan pågick en process i EU för att utarbeta ett nytt energiskattedirektiv, som skulle ge EU en lägsta gemensam koldioxidskatt. Den processen avstannade sedan vissa länder, främst det kolberoende Polen, motsatt sig alla sådana åtgärder. Många länder motsätter sig också alla gemensamma skatteinitiativ – det gäller inte minst Storbritannien. När den nya EU-kommissionen i december förra året publicerade sitt arbetsprogram för 2015 visade det sig svart på vitt att man nu helt gett upp försöken att få fram ett nytt energiskattedirektiv med möjligheten att på ett logiskt sätt beskatta energiinnehåll och koldioxidutsläpp. Kommissionens motiv för att ge upp är: ”Rådets förhandlingar har lett fram till ett förslag som totalt urvattnat substansen i kommissionens (ursprungliga) förslag. Ändå har man inte lyckats nå enighet om denna kompromiss.”

Ingen vill ta fajter som man vet är förlorade på förhand. Men utan pris på koldioxidutsläppen är EU:s klimatpolitik utan trovärdighet. Förutom avsaknaden av koldioxidskatter har EU utformat ett utsläppshandelssystem som ger mycket låga kostnader för utsläppen från kraftverk och tung industri.

Vad kan Sverige göra? De svenska politikerna måste förnya sina ansträngningar i EU för att få till stånd ett pris på koldioxidutsläppen. De låga oljepriserna ger nya goda argument.

Svenska ekonomer kan fortsätta argumentera i internationella fora och facktidskrifter. En utgångspunkt kan vara den utmärkta rapport som koldioxidskatter som SNS tog fram härom året med ekonomiprofessorerna John Hassler och Per Krusell som författare.

I Sverige bör vi passa på att göra den skattehöjning på fossila drivmedel som för flera år sedan föreslogs av en klimatutredning och som alla partier då var överens om. Att lägga på en femtioöring eller en krona på bensin- och dieselpriserna vid pump är inget problem för de svenska bilisterna.

Man måste också riva upp de beslut som på senare år tagits med hänvisning till ”överkompensation” för vissa biodrivmedel och biooljor. Det gäller den färska skatten på biodiesel och den avskaffade koldioxidskatten på värmeverk och kraftvärmeverk.

/Kjell