Tillbaka

Vart tog bioenergin vägen på Energimyndighetens webb?

Sverige är bäst i Europa på bioenergi, men på Energimyndighetens hemsida finns det inte ens en antydan om det.

Under hösten kommer de europeiska bioenergiorganisationerna att bedriva en kampanj för att visa vilken stor betydelse bioenergin har för EU:s energiförsörjning. Bioenergi står för 60 procent av all förnybar energi i EU: 11 procent av all använd energi, jämfört med 7 procent för alla andra förnybara energikällor. Man kan också uttrycka det så här: från 21 november till nyår använder EU bara bioenergi.

Därför har AEBIOM, den europeiska bioenergiorganisationen, utropat 21 november till European Bioenergy Day.

Med samma logik kommer vi på måndag, den 21 augusti, att fira den svenska Bioenergy Day. Bioenergin klarar nämligen 36 procent av den svenska energianvändningen. Det motsvarar 132 dagar, dvs hela tiden från 21 augusti till nyår.

Förnybar energi som andel av slutlig energianvändning i Sverige. Källa: Eurostat, bearbetning av AEBIOM/Svebio

Förnybar energi som andel av slutlig energianvändning i Sverige. Källa: Eurostat, bearbetning av AEBIOM/Svebio

Vi behöver berätta för hela svenska folket att bioenergi är Sveriges största energikälla, svarar för mer än en tredjedel av våra energibehov, och ger mer energi än alla andra förnybara energislag tillsammans. Vi måste också berätta detta för Energimyndigheten. För på myndighetens webb är bioenergin i stort sett frånvarande.

Följ med på en tur till www.energimyndigheten.se!

På den hemsidan borde man kunna få en bra bild av den svenska energiförsörjningen och få veta allt om bioenergins roll i det svenska samhället

  • Vi börjar med förstasidan. Här finns överst fem rullande teman: solforum, strategi för havsenergi, laddinfrastruktur, samt två om energieffektivisering. Bland nyheterna och övriga puffar finns en nyhet från juli om att myndighetens kortsiktprognos visar att det blir allt vanligare med biodrivmedel i vägtrafiken. Ingen rubrik som leder till någon allmän beskrivning av det svenska energisystemet.
    Det finns däremot rubriker som Forskning & Innovation, Förnybart, Klimat & Miljö, Statistik och Hållbar Energiförsörjning. På alla områden borde det väl finnas en hel del om bioenergi?
  • Låt oss börja med att klicka på ”Förnybart”. Här hittar vi följande inledande text:

Förnybar energi ökar i Sverige. Vindkraften står för en snabbt växande andel av eltillförseln och sol ökar, om än från en låg nivå. Energimyndigheten har flera uppdrag från regeringen när det gäller förnybar energi.
Därefter en uppgift om att myndigheten utreder havsbaserad vindkraft.

Så långt: förnybart är vind, sol och havsenergi (den rullande banners som fortfarande följer med).

  • Till vänster på sidan finns ett antal underrubriker som man kan klicka på. De heter i tur och ordning: Vindkraft, Solenergi, Vattenkraft, Elcertifikatsystemet, Ursprungsgarantier, Hållbara bränslen, Riksintressen för energiändamål, Certifiering av installatörer för förnybar energi och Stöd och bidrag på förnybartområdet.
    Medan sol, vind och vatten får tydliga egna rubriker döljs bioenergin bakom den abstrakta rubriken Hållbara bränslen.
  • När man går till sidan Hållbara bränslen visar det sig att den bara handlar om lagstiftningen kring biodrivmedel – hållbarhetslagen och drivmedelslagen. Det finns ytterligare information förslaget till reduktionsplikt för biodrivmedel och statsstödsregler. Men inget om biobränslenas roll i övrigt i samhället, inom uppvärmning, industri och elproduktion.
    Rubriken ”Förnybart” gav alltså inte mycket information om bioenergi.
  • Låt oss gå vidare till ”Klimat & Miljö”. Här måste det väl finnas något? Den stora omställningen från fossila bränslen till biobränslen är trots allt en huvudförklaring till att Sverige lyckats bra med att minska utsläppen av klimatgaser och har de lägsta utsläppen per capita i EU.
    Nej, inte heller här finns några tydliga fakta om bioenergi. Underrubrikerna handlar bland annat om utsläppsrättshandel (men inte koldioxidskatt, det viktigaste styrmedlet i Sverige), om internationella klimatinsatser och mycket annat. En underrubrik är ”Fossilfria transporter”, men inte ens där används ordet biobränslen, utan man använder det mer abstrakta begreppet ”förnybara drivmedel”, men skriver en hel del om batterier, laddinfrastruktur och elbussar.
  • Men knappen ”Trygg energiförsörjning” måste väl ändå nämna att vi har fått en allt tryggare energiförsörjning genom att använda inhemska biobränslen? Nej, också här lyser bioenergin med sin frånvaro. De olika underrubrikerna handlar om El, Olja och drivmedel, Naturgas och Fjärrvärme. Texten om fjärrvärme tar bara upp risker för avbrott och störningar, inget om tryggheten i att ha ett inhemskt bränsle. Inte ett ord om att 75 procent av fjärrvärmen är biobaserad.
  • Först under knappen ”Statistik” hittar vi uppgifter om bioenergi. När man sökt sig fram till ”Energibalans” och ”Bränslen” får man till sist en bild av att biobränslen har en mycket stor roll i det svenska energisystemet. Men tyvärr redovisar Energimyndigheten i första hand ”Energitillförsel” för att ge den övergripande bilden, och eftersom kärnkraften räknas efter energiinnehållet i kärnbränslet, inte efter sin elproduktion, ger den här statistiken en missvisande bild: kärnkraftens roll övervärderas, och alla andra energislag, inklusive bioenergin, undervärderas i motsvarande grad. Bioenergin svarar bara för 26 procent av vår energianvändning i Energimyndighetens diagram, istället för den mer rättvisande bild som AEBIOM redovisar – 36 procent. Det senare är också EU:s sätt att räkna i Förnybartdirektivet, och från Eurostat, EU:s egen statistikmyndighet.

För att få veta att Sverige klarat EU:s mål om förnybar energi måste man lusläsa texterna under rubriken Energiindikatorer. Att Sverige är bäst i EU både på förnybart totalt och på bioenergi, det får man inte veta på Energimyndighetens hemsida.

Slutsatser:

  • Att Sverige är ledande i Europa och i världen i att använda bioenergi återspeglas inte på något sätt på Energimyndighetens hemsida.
  • Att bioenergi är den största energikällan i den svenska energianvändningen framgår inte på Energimyndighetens hemsida.
  • Vi behöver AEBIOM och andra utomstående aktörer för att lyfta fram bioenergins roll i Sverige. De svenska Energimyndigheten klarar inte av den uppgiften.

Det är därför bra att AEBIOM anordnar European Bioenergy Day!

/Kjell

Vi använder oss av cookies.Läs mer