Tillbaka

Världens klimat räddas inte med grönkål utan med att bränna mindre kol

Svenska Dagbladet publicerar en artikel som man påstår har koppling till klimatmötet COP19. Den är mysig men irrelevant för klimatfrågan. Att odla grönkål för den lokala marknaden i Alaska är inte något bidrag till att lösa klimatkrisen.

I ingressen till artikeln står det att familjen som reportaget handlar om har valt ”att leva grönt bortom el- och vattennätet”. Man kan känna stor sympati för familjen, som valt en annorlunda livsstil, men när man läser vidare hittar man följande:

  • För att komma till gården/nybygget måste man åka sex kilometer från huvudvägen på en skumpig väg (det tar 25 minuter). In till närmaste stad är det 13 kilometer. Det är tydligt att familjen, efter de första årens fotvandringar, byggt en väg för att kunna ta bilen. En rejäl fyrhjuling? Annars klarar man knappast skumpig väg i Alaska i längden. Vi får inte veta, för redigeraren och fotografen undviker att ha med någon bil på bilderna.
  • Att familjen åker en hel del bil förstår man av att grönsakerna säljs på Bondens marknad i staden två dagar i veckan, och att man dessutom levererar till ett antal restauranger (här behövs nog en ordentlig bil att lasta i).
  • Dessutom visar det sig att den hemskolade sonen efter att ha pluggat fyra timmar hemma på förmiddagen ska in till staden på simträning.
  • Familjen eldar ved, men har också en solpanel – på 80 Watt (som ett par glödlampor, när solen skiner under sommarmånaderna). Men för att klara ”tyngre uppgifter” som att driva tvättmaskinen och torktumlaren (!) behövs det en bensindriven generator.

Min egen slutsats är att familjen kör åtminstone 130 km i veckan med en stor SUV, och att man i huvudsak klarar sin elförsörjning med en bensingenerator med relativt låg verkningsgrad (spillvärmen kan man inte utnyttja). Familjen har nog ett högst ordinärt ”carbon footprint”. Och detsamma gäller säkert också de ekologiskt odlade grönsakerna.

Våra massmedia är fulla av den här typen av välmenande reportage, om människor som vill lösa klimatkrisen med en egen sund livsstil. Det liknar i mycket 1970-talets trend att flytta ut på landet och starta getfarm. Bytet av livsstil kan säkert vara utmärkt för många – frisk luft har inte skadat någon. Men som lösning på klimatfrågan är det helt irrelevant.

Inte heller kommer vi att lösa klimatfrågan genom att äta mindre ost, som Livsmedelsverket vill få oss att tro.

Idag kom nya siffror från Global Carbon Project. Utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen ökar i år med 2,1 procent till 9,9 miljarder ton kol (36,3 miljarder ton CO2). Fossila bränslen och cement står för 92 procent av alla koldioxidutsläpp. Avskogning står för 8 procent.
Ökningen gäller framför allt kolförbränning. Också Sverige bränner mer kol i år än förra året – eftersom kolpriserna är låga och utsläppsrätterna nästan gratis, och vår regering och riksdag dessutom bestämt sig för att ta bort koldioxidskatten på kraftvärmeverk.

Klimatfrågan löser vi genom att sluta bränna fossila bränslen, och sluta ta upp fossila bränslen ur marken (kolgruvor, olje- och gaskällor). Var och en kan förstås hjälpa till genom att minska sin egen förbrukning av fossila bränslen – men huvudansvaret ligger hos våra politiker, som måste se till att det blir dyrt att förorena och spela roulette med vårt klimat, genom att införa koldioxidskatter och utsläppstak och sluta subventionera fossila bränslen.

Lösningen handlar om hur vi ser på fossilt kol, inte grön kål.

/Kjell

Vi använder oss av cookies.Läs mer