Tillbaka

Stockholm – världens biohuvudstad

Jag utnämner Stockholm till världens biohuvudstad. Och då menar jag inte bio som i biograf, utan bio som bioenergi.

Strax före jul kom beskedet att Fortum ska bygga sitt nya kraftvärmeverk i Värtan för biobränslen, flis från skogen. Det blir den hittills största investeringen i Sverige i biokraftvärme. 4,4 miljarder kostar bygget, och det sker mitt inne i storstaden Stockholm. Bränslet ska komma med tåg och båt – miljövänliga transportmedel som kan hantera de mycket stora volymer bränsle som ska försörja den nya stora pannan.

Bio kommer från det grekiska ordet bios, som betyder liv. Den här förleden finns i en mängd ord. Biografen visar levande bilder. Bioenergi handlar om att använda energi som skapats av levande organismer. I praktiken handlar det om att utnyttja växternas fotosyntes, den fantastiska process som med hjälp av solens energi skapar energirika kemiska föreningar i växternas celler. Med solenergi, vatten och näringsämnen skapas bioenergi. Växterna är våra levande och billiga solfångare. Förnybart med god ekonomi.

När jag började jobba på Svebio för snart tio år sedan sa mina barn, som då var små: ”Vad kul pappa, då får vi gå på bio!” ”Nej, tyvärr”, svarade jag. ”Det handlar inte om den sortens bio, utan mer om uppvärmning.” ”Det är också bra”, sa min son Philip, ”för jag tycker att uppvärmning är det bästa på gymnastiken.”
Svenskarna i stort är ungefär lika okunniga om bioenergin – det visar de Sifomätningar som vår tidning Bioenergi gör varje år.

Nu ska alltså Stockholms innerstad värmas med färsk, förnybar bioenergi istället för gammalt kol som bildades av växter för ett par hundra miljoner år sedan. Istället för att pumpa upp fossilt kol ur berggrunden som sedan hamnar i atmosfären som växthusgasen koldioxid kommer stockholmarnas värme att bli en del av det naturliga kretsloppet. Solenergi från skogen blir koldioxid som träden tar upp igen.

Redan nu försörjs stora delar av Stockholm med bioenergi. Hässelbyverket i väster eldas med pellets och ger värme till förorter som Hässelby, Vällingby, Tensta och Rinkeby. Hur många av de boende känner till att de får sin värme av ved från skogen? Knappast några – och ingen berättar det för dem. Högdalen använder avfall, där det mesta är ”bio” (papper, papp, trä, textilier, matrester) för de södra förorterna. Runtom i förorterna finns ytterligare en rad pannor som eldar flis, pellets, briketter och andra biobränslen. Flera av värmeverken tillverkar också el. Faktum är att det i Stockholmsregionen produceras 1,5 TWh (terawattimme) biokraft – lika mycket som invånarna i Stockholm kommun förbrukar som hushållsel. Biokraft är den stora hemmagjorda, förnybara elen i Stockholm. Okänd för de flesta.

Jag vill påstå att ingen annan stad i världen har så mycket bioenergi som Stockholm. Det är en positiv sanning som det är värt att berätta för stockholmarna om. För de flesta är det idag en väl förborgad hemlighet.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer