Tillbaka

OK för EU att stötta dyr kärnkraft, men biodieseln ska svältas ut

Tillämpningen av EU:s statsstödsregler liknar ett politiskt skämt. Nu har EU-kommissionen bestämt att det är OK för Storbritannien att ge ett högt garantipris under 35 år för kärnkraftsel från två reaktorer i Hinkley Point.

Det strider inte mot EU:s statsstödsregler, trots att stödet ger kärnkraftsbolaget ett pris som är dubbelt så högt som dagens marknadspris. Sverige tvingas samtidigt av samma EU-kommission och med stöd av samma statsstödsregler att införa en särskild skatt på rapsdiesel.

Enligt de statsstödsregler som kommissionen antog i våras ska man inte kunna ge något stöd alls till biodrivmedel från jordbruksgrödor efter 2020. Men till den brittiska kärnkraften går det bra att ge omfattande subventioner i 35 år från 2023, dvs till 2058!

Det beslut som tagits av EU-kommissionen visar att det i EU, som i många andra politiska sammanhang, inte handlar om logik och rättvisa utan om makt. Makt utgående från en stor medlemsstat och från en stark industrilobby. Det skulle vara intressant att veta hur den svenska liberala kommissionären Cecilia Malmström ställde sig i den interna omröstning som gjordes i kommissionen. Det har var ju inget liberalt beslut, precis.

Kommissionen säger i sitt beslut att man genom kommissionens intervention har modifierat stödet, till glädje för de brittiska skattebetalarna. På den grunden, och efter en noggrann undersökning, har man bestämt att stödet (subventionen) är i överensstämmelse med EU:s statsstödsregler.

Modifieringen gäller bara mindre justeringar av stödet, och inte de avgörande delarna. Fortfarande gäller att den brittiska regeringen ger ett garantipris på omkring 1 kr/kWh under en 35-årsperiod med index. Dessutom garanterar man projektets alla skulder. Kommissionen skriver också att stödet hanterar ett ”genuint marknadsmisslyckande”: ”the promoters of the project would not be able to obtain the necessary financing due to its unpecedented nature and scale”.

Alltså, de som vill bygga kan inte fixa finansiering därför att projektet är så stort och ”oöverträffat” (ordboken ger också översättningarna ”aldrig tidigare skådat”, ”makalöst” och ”exempellöst”) och då är det OK med statsstöd. Om inte bankerna eller andra finansiärer vill vara med och ta risken, då är det enligt EU-kommissionen rätt att det enskilda medlemslandet subventionerar.

Det är detta som är marknadsmisslyckandet: projektet är så stort och riskfyllt att det inte går att finansiera över den normala kapitalmarknaden. 

Men varför ska skattebetalarna i Storbritannien då stå för notan? Varför ska EU-kommissionen öppna dörren för subventioner till kärnkraft runtom i unionen? Och varför ska alla andra elproducenter acceptera att bli undanträngda på den brittiska elmarknaden?

Det finns många andra alternativ som är billigare än de nya reaktorerna. För billiga blir de inte. Bygget av de två reaktorerna på sammanlagt 3 300 MW kommer att kosta 24,5 miljarder pund eller 31,2 miljarder euro, dvs med dagens kurs cirka 283 miljarder kr (enligt kommissionens pressmeddelande). Det ger en investeringskostnad på 86 000 kr/kW. Det kan jämföras med kostnaden för det nya biokraftvärmeverket i Värtan i Stockholm, som ska ge 130 MW el och totalt 330 MW el och värme. Räknat på eleffekten blir det 34 000 kr/kW i investering. Om man räknar på totaleffekten, el och värme, blir investeringen dock bara 13 300 kr/kW. Enligt Elforsks rapport ”El från nya och framtida anläggningar” ska kärnkraft kosta cirka 28 000 kr/kW i investering. Elforsk kommer om snart med en uppdaterad rapport. Vi får se vad de anger för siffra i år för ny kärnkraft.

Hinkley Point är alltså ett extremt dyrt och riskabelt projekt. Det kan man däremot inte säga om alla de biodieselfabriker som byggts eller kan byggas runtom i Europa för att göra miljövänligt bränsle av oljeväxter. Sådana grödor, som raps, rybs, solrosor och sojabönor, kan odlas på de miljonstals hektar åkermark som ligger outnyttjade runtom i vår världsdel. Men i det här fallet tycker EU-kommissionen att det finns anledning att hålla hårt på statsstödsreglerna och förhindra varje tendens till ”överkompensation” i staternas stöd. Dessutom vill kommissionen stoppa allt stöd till biodrivmedel från åkergrödor från 2020.

Österrike har redan anmält att man tänker ta frågan om kärnkraftsstöd till EG-domstolen. Den svenska rödgröna regeringen bör göra detsamma.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer