Norge går före med biobränslekvot i flyget från 2020
Medan den avgående svenska rödgröna regeringen lade frågan om bioflygbränsle i en statlig utredning, och istället införde flygskatt, inför den norska blåblå regeringen en kvot för bioflygbränsle från 2020. Kvoten blir visserligen låg, bara 0,5 procent första året, men ambitionen är att den ska höjas till 20 procent 2030. Synd att vi svenskar inte kunde bli först.
Istället har många svenska politiker, debattörer och forskare under valrörelsen ägnat sig åt att på olika sätt dissa biobränslen för flyget.
Finska Neste, som redan är störst på biodiesel i världen, lovade snabbt att producera allt det flygbränsle som krävs för den norska kvoten. I svenska massmedia har jag inte hittat en rad om detta initiativ, unikt i den globala klimatpolitiken, som finns med i den statsbudget som den konservativa norska Erna Solberg-regeringen lade den 8 oktober.
Det norska skarpa förslaget gäller bara de första 0,5 procenten, men det finns också ett uttalande om att kvoten bör höjas till 20 procent 2030. Det är mindre än 1 procent 2020 och 30 procent 2030, som man tidigare talat om. Men det första formella steget är taget, och det är viktigt.
Dessa första 0,5 procent ska komma från ”avancerade biobränslen”. Så här skriver regeringen på sin hemsida. Låt det bli en läsövning i nynorsk:
”Regjeringa varslar i statsbudsjettet at det skal innførast eit omsettingskrav på 0,5 prosent avansert biodrivstoff til luftfart frå 2020. Miljødirektoratet har rekna ut at dette vil gi ei reduksjon i globale klimagassutslepp på 14 000 tonn CO2-ekvivalentar. Gjennom å utsette innføringen til 2020 og å varsle dette i god tid får bransjen forutsigbarheit og tid til å tilpasse seg.”
Syftet med förslaget är inte bara att minska utsläppen från flyg, utan också att stimulera till produktion av biodrivmedel från norsk skog. Så här säger klimat- och miljöministern Ola Elvestuen:
”Når regjeringa vektlegg avansert biodrivstoff, bygger dette opp under norske planar om å produsere meir avansert biodrivstoff frå skog. Ved å sikre at det finst ein marknad for alternative drivstoff til luftfart legg vi til rette for teknologiutvikling og næringsutvikling i Norge.”
Därefter konstaterar man att det bara finns en begränsad produktion av skogsbaserat biodrivmedel vid Borregaard i Sarpsborg idag, men spännande planer av Biozin i Åmli, St1 tillsammans med Treklyngen och Viken Skog i Follum och Silva Green Fuel (där Södra är partner) i Tofte.
Den norska regeringen skriver också att man tittar på att ställa högre krav på inblandning av avancerade biodrivmedel också till vägtransporter.
Inblandningskravet gäller uppenbarligen all tankning av flyg i Norge, både för inrikes och internationellt flyg. Enligt Norges statistiska centralbyrå är användningen av flygbränsle i Norge 1,13 miljoner kubikmeter (2017). Förbrukningen har varit i stort sett konstant de senaste fem åren. Det innebär att 0,5 procent motsvarar 5 650 kubikmeter, med ett energiinnehåll på 54,2 GWh (0,0542 TWh).
Det är ingen stor bränslemängd, men en början.
Neste har påpassligt skickat ut ett pressmeddelande och lovar att tillhandahålla allt det bioflygbränsle som behövs för den norska kvoten. Så här skriver Neste 12 oktober:
”Det kommer att finnas tillräcklig kapacitet på marknaden för att leverera de förväntade volymerna jetbränsle till Norge. Neste har kapacitet att tillverka den mängd Norge behöver till 2020, och volymerna kan ökas under kommande år.”
Neste lovar alltså att leverera allt det flygbränsle Norge behöver 2020 och antyder att man kan klara kvoten framöver också. För 2030 handlar det om 200 000 – 250 000 kubikmeter.
Den svenska användningen av flygbränsle är något högre än den norska: 1, 2 miljoner kubikmeter för utrikesflyg och 240 000 kubikmeter för inrikesflyg, totalt 13,8 TWh flygbränsle.
Tillsammans tankades 24,6 TWh flygbränsle i Sverige och Norge 2017. Det kan jämföras med den svenska förbrukningen av biodiesel, som var 16,6 TWh 2017.
Det kan tyckas självklart att Sverige snabbt också bör införa en kvot. Vi ska inte vara sämre än oljelandet Norge.
Den numera avsatta rödgröna regeringen satsade istället för biobränslekvot på flygskatt för att minska flygets klimatpåverkan. I våras tillsattes dock en utredning för att titta på bioflygbränsle, ledd av Maria Wetterstrand. Den ska lägga förslag senast 1 mars 2019. I bästa fall kan det bli riksdagsbeslut i budgeten för 2020. Sedan behöver flygföretagen lite tid för introduktionen. Kan vi hoppas på en svensk kvot från 1 juli 2020?
Under det senaste året och under valrörelsen har en lång rad politiker och debattörer ägnat sig åt att diskreditera bioflygbränsle. Argumenten är att det inte finns någon produktion och otillräckligt med råvara, att bränslet blir dyrt, och att klimatpåverkan från flyget blir stor även om man använder biobränslen. Det är ingen hejd på eländesbeskrivningarna.
Ett bra att exempel är den debattartikel om utbyggnad av Arlanda som fanns i Aftonbladet den 9 oktober, alltså dagen efter att den norska budgeten presenterats. Här ges bilden av att produktionen av bioflygbränsle bara finns på forskningsstadiet, att verkningsgraden blir låg och att det är osäker tillgång på råvara. En lång rad miljöorganisationer har skrivit under.
Neste borde skicka sitt pressmeddelande till alla de här debattörerna ”med vänlig hälsning”, för att visa att det inte behöver vara så svårt.
Ingen svensk tidning eller nyhetskanal i radio eller TV har berättat om den norska kvoten för sina läsare, lyssnare och tittare. Det är märkligt med tanke på det stora utrymme som ägnats åt debatten kring flygets klimatpåverkan, för och emot flygskatt och bioflygbränsle.
Kanske är det mer ett symptom för den usla svenska nyhetsbevakningen av våra nordiska grannländer än ointresse för sakfrågan. Eller kan det vara så enkelt att man på redaktionerna inte tycker om just denna nyhet? Nu när man ställt in sig på att klimatfrågan ska hanteras i första hand genom privat flygångest och köttångest.
/Kjell