När biobränslebluffen skulle avslöjas i Katrineholm

Det som lockade mig var inte i första hand att få se solceller och elbilar utan att ta del av det enda inslag i programmet som handlade om biobränslen.

Någon vecka i förväg hade vi fått ett 8-sidigt reklamblad från ETC i vår brevlåda, och studerade innehållet noga. Där fanns många lockande rubriker: provkörning av elbil, tävla mot en solcell, odla svamp i stubbe, ekoglass och mycket annat. Och för barnen ponnyridning, hälsa på fåren, gör ditt eget bihotell, lilla solloppet etc. Allt mycket positivt kring främst sol och miljövänlig odling.

En enda punkt som handlade om bioenergi fanns i programmet: klockan 14.00, med rubriken ”Seminarium, Solhuset, Biobränslebluffen, Beatrice Rindevall berättar”. Det kunde jag ju inte missa.

Beatrice är en bloggarkollega. Hon har en blogg som heter Supermiljöbloggen, som sägs vara Sveriges största miljöblogg, där hon tar upp olika aktuella teman inom miljö och energi. Med ett aktuellt begrepp kan man kalla henne miljöinfluenser, med stort genomslag. Hon ansågs 2018 vara Sveriges 34:e miljömäktigaste person, enligt Aktuell Hållbarhets rankning. Det var ett avancemang från plats 59 året innan. Jag kollade hennes blogg men hittade inte så mycket om biobränslen, frånsett en text i höstas där hon instämde i den så kallade kolskuldsteorin.

Beatrice Rindevall.

Beatrice Rindevall skriver också ledare, bland annat i tidningen ETC.

Jag tog mig alltså till Energikullen. Blev lite konfunderad vid entrén. Jag hade inte noterat det finstilta nederst på reklambladet, att det kostade 250 kronor att komma in. Det kanske var förklaringen till att det inte var så mycket barnfamiljer på området.

I Solhuset skulle Beatrice just börja sin presentation, som hon inledde med att fråga om folk tyckte det är bra med biobränslen. Bara ett par stycken av deltagarna räckte upp handen.

Sedan körde hon igång. Det visade sig att föreläsningen inte alls handlade om biobränslen i allmänhet, utan om biodrivmedel, och särskilt om palmolja, samt om skogsbruk och en rad olika miljöproblem med mer eller mindre tydlig koppling till biodrivmedel. Exempelvis påståendet att insekterna på jorden minskat med 80 procent, en forskarnyhet som spreds för några månader sedan men snabbt dementerades av andra experter.

Beatrice visade ett stapeldiagram över utsläppen från olika biodrivmedel under livscykeln jämfört med bensin och diesel. Jämförelsen visade relativt höga värden, dock bättre än de fossila drivmedlen. Hon hade gjort ett snävt urval, och bara tagit med olika dieselalternativ, men inte exempelvis sockerrörsetanol, som har mycket bättre prestanda. Det fanns inte heller någon källa angiven. Men slutsatsen var entydig: det ger inte mycket klimatnytta att köra på biodrivmedel.

Trafiken står för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser och vi ser bara en minskning med 1 procent om året när vi borde minska utsläppen med 8 procent per år, sa Beatrice.

Slutklämmen var att när vi nu måste minska utsläppen med 70 procent till 2030 är lösningarna i första hand en annan typ av mobilitet, främst mindre bilåkande, mer el och ”bara så mycket biobränsle som är hållbart”. Det är viktigt att veta att biobränslen inte är den ultimata lösningen, avslutade Beatrice.

”Bara så mycket biobränsle som är hållbart”. Det kan också jag skriva under på. Den största skillnaden mellan mig och Beatrice är annars att hon ser moderna skogsbruk och jordbruk mest som ett miljöhot, som minskar biodiversiteten, medan jag ser odling av skog och energigrödor som en viktig resurs för att klara klimatkrisen.

Det bestående intrycket blev att Beatrice pekat på en rad problem kring biodrivmedel, men knappast hade avslöjat någon biobränslebluff. Lite av en Västgötaklimax, kändes det som.

Det som kvarstår är frågan varför Johan Ehrenberg och ETC, som lagt upp programmet för Solfesten, hade bestämt sig för att ett inslag om ”biobränslebluffen” skulle vara det enda som handlade om bioenergi denna dag.

Jag vet på andra vägar att man först övervägde att ha ett inslag om pellets, men den tanken släpptes tydligen. Arrangörerna ville uppenbart istället ge en signal om att bioenergi inte passar in i den egna visionen om ett förnybart energisystem.

Det är tyvärr ett tecken i tiden att fler och fler inom miljörörelsen tar avstånd från bioenergi i olika former, och ägnar mycket möda åt att lyfta fram risker och problem. Det dyker upp allt fler inlägg och insändare i tidningarna med den inriktningen.

Varför inte istället fokusera på möjligheterna?

Vid ETC:s solpark i Katrineholm finns idag ungefär en hektar solceller med en samlad kapacitet på 1000 kilowatt, eller 1 MW, enligt ETC hemsida. På ett år ger det en produktion av ungefär 1 GWh el eftersom man kan ”skörda sol” cirka 1 000 timmar per år.

En kilometer väster om solparken ligger Katrineholms kraftvärmeverk, drivet av Tekniska Verken i Linköping. Där finns en turbin på 5,4 MW, som ger en årlig produktion på cirka 25 GWh om man kör turbinen 4 500 timmar.

Förutom att kraftvärmeverket ger omkring 25 GWh el under årets mörka månader ger det också fjärrvärme till hela Katrineholms tätort. Det är ingen biobränslebluff, utan en biobränslenytta som alla katrineholmare har glädje av.

Solcellerna vid solparken omges så här års av prunkande grönska, en rik lövvegetation av levande solfångare. Själv tycker jag att den gröna bioenergin är vackrare än de mörkgrå solcellerna.

På solparken ägnar man sig också åt bioenergi, även om det inte framgår av programbladet. Man tillverkar eget biokol av flis (biobränsle) i en biokolpanna av modell Biomacon. Pannan ger förutom biokol också värme till växthus och en del av energin blir el i en ORC-turbin från Againity på 49,9 kW. Den har alltså en effekt som är cirka 5 procent av solcellernas, men jag vet inte hur många timmar per år den går, så det är oklar hur mycket el den producerar.

Försäljning av biokol är en viktig del av ETC:s verksamhet vid solparken. 250 kronor får man ge för en säck med 40 liter biokol.

Mitt råd till ETC: visa på ett 100 procent förnybart elsystem där både sol, vind, vatten och bioenergi tar plats och kompletterar varandra. Låt bli att framställa biobränslen som en bluff.

/Kjell