Med E85 genom majsbältet
Jag har varit några veckor i USA i sommar. Familjen landade i Atlanta och hyrde en bil av Alamo, ett av de rikstäckande biluthyrningsföretagen, för att sedan köra via Nashville till Kansas City och Colorado, och så småningom flyga tillbaka från Chicago. Det blev några hundra mil, till stor del genom Mellanvästerns majsdistrikt.
När vi valde ut bilen på Alamos parkering i Atlanta tänkte vi mest på utrymmet i bilen för familjemedlemmar och väskor, och funderade inte på bränsle och bränsleekonomi. Bensinen är ju nu extremt billig, på många håll under 2 dollar/gallon.
När jag skulle tanka första gången fick jag se att bilen, en Illinois-registrerad Chevrolet van, var en flexifuelbil, som kan tankas både med bensin och med etanol. Det var en glad överraskning och under resten av resan höll jag ögonen öppna för att se om jag kunde tanka E85.
Det gick inte så bra i Georgia, Tennessee, Kansas och Colorado, men när vi senare körde genom Iowa, Minnesota, Wisconsin och Illinois fanns det plötslig E85 på ganska många mackar. Vi tankade så småningom en full tank E85 i Plainview, en liten stad i det sydvästra hörnet av Minnesota, och betalade 1,69 dollar/gallon. När vi körde vidare såg vi en annan mack, där etanolen kostade bara 1,49. Det gick förstås lika bra att köra på E85 som på bensin. En gallon är 3,79 liter. Med en dollarkurs på 8,45 betyder det att vår E85 kostade 3,76 kr/liter.
När jag kom hem till Sverige gick jag ut på nätet och försökte kartlägga E85-marknaden i USA. Det finns flera sajter som berättar om E85 och redovisar var det finns mackar. En av dem är Alternative Fuels Data Center som publiceras av det amerikanska energidepartementet. Där påstår man på förstasidan att det finns 2 787 mackar som erbjuder E85. Men går man in i deras statistik visar det sig att det förra året fanns 2 990 tankstationer med E85. Antalet har ökat år för år. 2015 tillkom 150 nya E85-mackar. Man kan gå in på kartor över de olika delstaterna och se exakt var de olika tankställena finns. Stationsnätet är tätt i majsbältets delstater med en särskilt stor koncentration i södra halvan av Minnesota, i Iowa och i Illinois. Men det finns E85-stationer i de flesta delstater, även om nätet är glest på många håll. Det finns säkert någon app som man kan använda för att hitta pumparna; det borde vi ha förstått, så att vi hade kunnat tanka klimatvänligt hela vägen.
Varför är det en sådan ansamling av E85-mackar i Mellanvästern? Och varför installeras det hela tiden nya E85-mackar? Området med mycket E85-mackar sammanfaller med den region där de flesta av USA:s drygt 220 etanolfabriker ligger, och där det mesta av råvaran, majsen, odlas. Hela 40 procent av den amerikanska majsskörden används idag till etanolproduktion. Utan etanolfabrikerna skulle man ha ett stort majsöverskott och pressade priser. Det finns potential att öka produktionen av majsetanol, men för några år sedan slog man i ”inblandningstaket” (the blending wall). Då hade huvuddelen av all amerikansk bensin fått 10 procents etanolinblandning. Bilindustrin och oljeindustrin lobbade hårt för att förhindra ännu högre inblandning. Men halt har de inte lyckats; det finns faktiskt också en del E15 på marknaden.
För att kunna öka den totala volymen började man från etanolproducenterna och böndernas organisationer arbeta för att etablera en E85-marknad. För ett par år sedan fick man aktivt stöd av jordbruksministern Tom Vilsack, som införde ett särskilt stöd för etanolmackar. Vilsack har förresten tidigare varit guvernör i Iowa, den delstad som är som ett enda stort majsfält, avbrutet bara av sojabönsodlingar.
Min egen misstanke är att många av bönderna och böndernas barn, liksom många med koppling till jordbruksnäringen i de här trakterna skaffar en flexifuelbil och kör på E85.
Man kan jämföra med Sverige. Vi har världens mest effektiva och klimatsmarta etanolproduktion, i Norrköping. Men hur många veteodlare kör flexifuelbil och tanker konsekvent E85?
Det är mycket lättare att tanka E85 i Sverige. Här finns det drygt 1 800 mackar som erbjuder etanolbränslet, av totalt cirka 2 600. I USA finns det alltså knappt 3 000 E85-pumpar, men det totala antalet mackar är hela 115 000, enligt USA:s statistikmyndighet.
På många håll i Mellanvästern kostade alltså bensinen omkring 2 dollar/gallon. Det lägsta priset vi såg var 1,92 dollar, men ofta låg priset på 2,10 – 2,20 dollar. Med en dollarkurs på 8,45 innebär det ett bensinpris på 4,50 – 4,90 svenska kronor per liter, alltså en tredjedel av det svenska bensinpriset. Konsekvensen av det låga bensinpriset är att man kör mycket och skaffar stora bilar. Hela samhället är byggt på bilen och att alla har bil. I den pågående valkampanjen är det ingen som vågar knysta om att lägga på lite mer skatt på de fossila drivmedlen. Om någon politiker talar om klimatpolitik handlar det möjligen om kolkraftverk, och alldeles säkert om solceller, som ju är positiva och okontroversiella. Men ingen vågar nämna biltrafiken och de fossila drivmedlen.
En ytterligare konsekvens att det mycket låga olje- och bensinpriset är att det är svårt att konkurrera för etanolen. Etanolindustrin är dessutom ständigt attackerad, inte bara av oljebolagen och bilindustrin, utan också av en stor del av miljörörelsen. Det kan man läsa om i en aktuell artikel på EESI:s hemsida (Environmental and Energy Study Institute i Washington). Där hävdar man att den amerikanska biodrivmedelsindustrin skapat en bioekonomi på 369 miljarder dollar/år och minskat klimatgasutsläppen med 400 miljoner ton CO2 om året, cirka åtta gånger så mycket som de svenska utsläppen.
/Kjell