Tillbaka

Klimatrisken med en Trump-regering ska inte underskattas

Under de senaste dagarna har det kommit oroande signaler om att Donald Trump faktiskt skulle kunna hamna i Vita Huset efter årsskiftet. Hillary Clintons kampanj ”hackar” medan Donald Trump placerar sig själv i debattens centrum varje dag genom sina drastiska utspel.

En Trump-regering skulle få allvarliga följder för klimatpolitiken, vid sidan av en mängd andra konsekvenser, som vi här bortser ifrån. Michael Finnegan i Los Angeles Times har skrivit en bra artikel om Trump och klimatfrågan, som jag skulle vilja referera för att visa var vi kan stå om några månader.

Rubriken på artikeln är ”Trump’s climate science denial clashes with reality of rising seas in Florida” (Trumps förnekande av klimatvetenskap kolliderar med verklighetens stigande havsyta i Florida). Utgångspunkten för artikeln är uttalanden som Donald Trump gjorde på ett hotell i Miami, med innebörden att han ”inte tror på mänskligt orsakad klimatförändring”, och Finnegan har påpassligt noterat att man för inte så länge sedan hade stora problem med högt vattenstånd bara några kvarter från hotellet.

Det var förra året vid den här tiden som havsvattnet bröt igenom de fördämningar som finns för att hindra inströmning av saltvatten vid extrema högvatten. Bara för några dagar sedan hade vi åter en extrem springflod. Vi kunde själva se den extra starka fullmånen, det som engelsmännen kallar en Harvest Moon, den skördemåne som infaller närmast höstdagjämning. Traditionen säger att den kan ge så starkt ljus att man kunde skörda även på natten.

Vid fullmånen blir tidvattnet extra starkt, och om det samtidigt är lågtryck och vattnet pressar upp mot land i kombination med pålandsvind når havsytan ett maximum. Då har det stor betydelse om den generella nivån på havsytan har stigit med ett par, tre decimeter. Det var precis vad som hände för ett år sedan i Miami. Vattnet strömmade in och stoppade trafiken på några av de allra viktigaste genomfartsvägarna i södra Florida.

Vattnet pressades också upp genom avlopps- och dagvattenledningar, och föroreningarna spreds. Folk paddlade kanot på gatorna, och i mängder av butiker och hem i gatunivån stod vattnet högt, förutom att alla källare vattenfylldes. Skadorna var omfattande.

Miami satsar nu 500 miljoner dollar på ett program för att höja gatunivåerna i de mest utsatta områdena. Det är en åtgärd som kan fungera för trafiken under de närmaste åren, men som inte räddar husen. Och om höjningen av havsytan fortsätter, kommer det inte att räcka.

Artikeln på Los Angeles Times hemsida innehåller en interaktiv karta där man kan följa hur stigande havsyta leder till översvämning av allt större ytor i Miami-området. Vid en och två fots höjning är det bara områden längs strandlinjen som berörs, men när ytan stiger med tre fot börjar mycket stora områden långt in i land att täckas av stigande vatten. Idag ligger den allmänna höjningen av havsytan sedan förindustriell tid kring två decimeter, dvs en knapp fot. Redan nu blir det alltså allvarliga effekter vid extremt högvatten. Lokala meteorologer har mätt upp en ökning av havsytan med 7,5 cm sedan 1992 och räknar med en höjning med 15 – 25 cm till 2030 jämfört med 1992.

Florida är en viktig delstat i presidentvalet, den största av de delstater som brukar betraktas som ”battleground states”. Florida är USA:s fjärde största delstat efter Kalifornien, New York och Texas, och elektorerna från Florida kan avgöra utgången i valet, som de gjorde 2000, när George W. Bush vann Florida före Al Gore, vicepresidenten som var en av arkitekterna bakom Kyoto-avtalet.

Den gången stoppades ratificeringen av Kyotoavtalet i den amerikanska senaten, med röstsiffrorna 98 – 2, har jag för mig. Den här gången har president Obama ratificerat Parisavtalet som ett ”exekutivt beslut”; han har som president skrivit på å hela landets vägnar, tillsammans med Kinas president, som inte behöver bekymra sig om någon demokratiskt vald församling. Min tolkning är att Donald Trump kan vidta en egen exekutiv åtgärd och i slutet av januari 2017 skicka ett meddelande till FN om att USA inte längre står bakom Parisavtalet.

Trump har inte alltid ifrågasatt mänsklig klimatpåverkan. 2009, inför klimatmötet i Köpenhamn, var han med och skrev under en helsidesannons i New York Times där ett antal företagsledare uppmanade till ”meningsfulla och effektiva åtgärder för att möta klimatförändringarna”. Ett motiv för att han medverkade den gången var att han äger ett antal hotell i Florida! Men det var då det. Nu handlar det om att värva röster bland konservativa väljare, som kör bil och inte vill ha högre bensinskatt, eller som jobbar inom olje- och kolindustrin. Trump vill satsa på olje-, kol- och naturgasindustrin och stoppa planerna på att avveckla kolkraftverken.

Därför kallar Trump nu klimatlarmen för påhitt och lurendrejeri (hoax), som vissa vetenskapsmän försöker lura på den amerikanska allmänheten.

Väljarna i Florida är nog inte så lättlurade av Donald Trump. De har sett effekterna av den höjda havsytan med egna ögon, och många är rädda för att förlora värdet av sina fastigheter. De förstår att det möjligen går att höja en del gator, men att man inte kan höja en hel stad, och att skyddsvallar knappast är en garanti. Men tyvärr är det inte bara klimatfrågan som bestämmer väljarnas val i Florida. Och folk som är bosatt i deltat i Bangladesh, på öarna i Stilla Havet eller längs andra kuster jorden runt har ingen rösträtt i det amerikanska presidentvalet.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer