Tillbaka

Inget klimatproblem att äta älgkött, eller nötkött

Älgjakten startar denna vecka i södra Sverige. Påpassligt publicerade Svenska Dagbladet på måndagen en debattartikel om älgkött och klimat.

Rubriken på artikeln, ”Myt att älgkött är miljövänligt”, sammanfattar budskapet från artikelns författare, Hans-Örjan Nohrstedt. Artikeln är ytterligare ett exempel på en klimatdebatt som hamnat alldeles snett och ägnas åt petitesser. Lugn, alla älgjägare! Skjut älg och ät älgkött, och känn ingen klimatångest för den sakens skull.

Nohrstedt skriver sin artikel i polemik mot WWF, Världsnaturfonden, som har gett ut Köttguiden, där man ger konsumenterna råd om vilket kött man ska välja. Köttguiden har tre färger, precis som trafiksignalerna.

  • Rött betyder: Undvik! Påverkan på planeten är alldeles för hög.
  • Gult betyder: Var försiktig! Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.
  • Grönt betyder: Ät måttligt! Om du äter kött, välj ur denna kategori. 

Varje kategori kött bedöms ur fem aspekter: biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurens välfärd, klimat och antibiotika. Det kan alltså bli grönt för en aspekt, men samtidigt rött för en annan, och ett totalomdöme där man väger samman.

Alla typer av nötkött och lammkött får rött på klimat – sannolikt för att djuren släpper ifrån sig metan (rapar och fiser), medan grisköttet får gult och kycklingköttet grönt ur klimatsynpunkt. Men samtidigt kan olika kategorier av nötkött och griskött få andra bedömningar på andra faktorer och därmed varierande totalt omdöme. Sämst totalt omdöme får kycklingkött från Asien och nötkött från USA och Sydamerika, alla med fyra röda signaler.

Bäst, med bara gröna signaler, får viltkött (älg, rådjur, vildsvin och hjort), fast WWF har bara bedömt tre aspekter – biologisk mångfald, bekämpningsmedel och klimat. På ”djurens välfärd” har man bara satt ett streck, kanske med insikten att en älg som tvingas leva på naturens villkor och går under av svält en snövinter eller dödas av en varg kanske inte har det så bra med välfärden. Men varför har man också satt ett streck på ”antibiotika”? Inte matar vi väl våra älgar med antibiotika?

Nohrstedt har framför allt hängt upp sig på att man gett en grön klimatsignal för älgköttet och det andra viltköttet. Han har tre argument:

  • Viltet orsakar stora skador på skogsträden. Det ger sämre tillväxt och sämre kvalitet på virket. Man kan räkna med en förlust på en miljon kubikmeter per år i Sverige orsakad av älgskadorna. Om man räknar om detta bortfall av biomassa på älgköttet blir det 100 kg koldioxid per kg kött, enligt Nohrstedt. Enligt WWF måste köttproduktionen orsaka mindre än 4 kg koldioxid per kg älgkött för att det ska bli grön signal.
  • Jakten sker till stor del av storstadsbor som jagar i glesbygd. Det leder till mycket bilresande med fossildrivna bilar fram och tillbaka till jaktmarkerna. Nohrstedt räknar med 100 mil per jägare vilket ger 1 kg koldioxid per kg älgkött.
  • Älgarna är, precis som nötboskapen, idisslare och producerar därför metan. Det ger en klimatpåverkan som kan vara lika stor som påverkan på skogstillväxten.

Nohrstedts slutsats är att älgkött ur klimatsynpunkt är mycket sämre än nötkött, och att WWF:s grönmärkning är felaktig och illa underbyggd. Vi får se vad WWF säger till sitt försvar.

För egen del tycker jag att bägge parter har fel fokus. WWF:s köttguide ger en falsk föreställning om vetenskaplighet, som Nohrstedt på ett fyndigt sätt punkterar. Han använder WWF:s egen metodik och finner att älgköttet inte alls är bättre än annat kött. WWF:s köttguide innehåller en del värdefull information om skillnaden i antibiotikaanvändning, djurskydd och användning av kemiska medel, även om man kan tycka att det är otillfredsställande att man generaliserar om produktionen i hela länder och världsdelar. Men klimatdelen är missvisande och irrelevant, och det gäller både WWF:s analys och Nohrstedts kritik.

Idisslare ”producerar” metan, men de utnyttjar samtidigt cellulosahaltiga växter, grovfoder, som vi människor inte kan äta. De tar vara på gräs och andra foderväxter. Älgarna äter till och med tallskott och björksly. Den här omvandlingen, från cellulosa till metan, är precis lika naturlig som andra naturliga delar av kolcykeln, inbindning av koldioxid och frigörelse av koldioxid vid förbränning, nedbrytning av växtrester i sumpmarker och mycket annat. Det har funnits idisslare som äter växtmaterial i tusentals år, buffelhjordar på prärien, elefanter, antiloper, bufflar och flodhästar i Afrika, älgar och hjortar i Europa, osv. Växtligheten har alltid konsumerats och omvandlats till koldioxid, metan och andra kolföreningar som en del av kretsloppet.

Idag betraktas metan från husdjur som ett ”antropogent utsläpp av växthusgaser”. Hans-Örjan Nohrstedt vill nu också inordna älgarnas utsläpp av metan i denna antropogena (av människan orsakade) kategori av utsläpp. Hans argument är att älgstammen inte är naturlig utan skapad av oss svenskar. Älgtätheten är tio gånger så hög i Sverige som Nordamerika och Ryssland, skriver Nohrstedt. Därmed är också älgarnas skogsskador en av människan skapad klimatpåverkan.

Så här kan man hålla på, och räkna på alla tänkbara aspekter och hur de påverkar klimatet.

Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske och andra biobaserade näringar har påverkan på flöden av klimatgaser, ofta olika i korta och långa perspektiv. Det är inte helt enkelt att säga vad som är antropogen påverkan och vad som är ”naturliga” förlopp. I det långa loppet jämnar det ut sig. Särskilt om man ser till att vårda de produktiva krafterna, håller marker och skogar i god form.

Det är inte odling och djurhållning som har skapat den storskaliga klimatförändringen. Det var först i och med industrialismen och den enormt ökade förbränningen av fossila bränslen, först stenkol, sedan olja och naturgas, som den globala klimatförändringen tog fart. Användningen av fossila bränslen innebär en ständig transport av kol som tidigare låg bundet i jordskorpan, upp till atmosfären och biosfären. Det är detta flöde som måste stoppas.

Älgarna är inget att oroa sig för. De har aldrig hotat klimatet och kommer inte att göra det i framtiden heller, och om vi jagar älg ska vi naturligtvis äta upp köttet. Vi ska också äta det nötkött och lammkött som kommer från de betande djur som vi vill ha omkring oss i landskapet. Men jägaren ska sluta köra bil med fossilt bränsle. Det kan han fixa redan idag, eller åtminstone till nästa års älgjakt.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer