Tillbaka

Hur ska Norge göra? Borra efter mer olja eller använda skogen?

Den 22 juni ordnade KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, ett seminarium om kolbalans i skogen och användning av bioenergi.

Akademien grundades för drygt tvåhundra år sedan av Jean Baptiste Bernadotte, Karl XIV Johan, som såg behovet av att utveckla de svenska naturresurserna för att ge svenska folket tillräckligt med mat. Idag handlar det mer om att utveckla de svenska naturresurserna för att lösa klimatfrågan och ordna vår energiförsörjning. Matfrågan är inte längre kritisk, men klimatet är det.

En av talarna på seminariet var Bjart Holtsmark. Han är en av de forskare som företräder kolskuldsteorin, och han har nyligen lagt fram en doktorsavhandling där han presenterar beräkningar som visar att det är sämre att använda biobränslen än att använda fossila bränslen. Man kan komma fram till sådana resultat om man räknar från det man fäller ett träd eller ett bestånd av träd och inte uppnår kolbalans förrän ett nytt träd eller trädbestånd nått samma volym och kolinnehåll. Men som Göran Berndes från Chalmers påpekade i en följande presentation kan man lika gärna börja räkna när trädet börjar växa, eller räkna på hela skogen. Då blir resultatet ett helt annat.

Istället för ”kolskuld” kan då tala om ”kol på kontot”.

Därefter ägnades hela seminariet åt att diskutera olika varianter på om det är bättre att spara mer kol i växande skog eller bättre att använda mer av tillväxten för att ersätta fossila bränslen. ”Det har vi diskuterat i trettio år nu” påminde Göran Berndes i den avslutande paneldebatten.

En stor del av seminariet ägnades också åt en för alla obegriplig modellstudie som gjorts av ett antal forskare under ledning av Max Planck-institutet, och där man kommit fram till att den europeiska skogen i stort sett inte gjort någon klimatnytta sedan 1750. Ett huvudargument är att de ökade arealerna skog (varav mycket är granskog) har minskat den så kallade albedoeffekten, vilket gör att kontinenten värmts upp. Albedo betyder att jordytan kastar tillbaka strålning ut i rymden. Ett snötäckt ljust kalhygge har exempelvis mer albedo än en mörk granskog där snön smält bort. De flesta forskare anser att albedoeffekten, som alla erkänner finns, inte är någon primär faktor i den globala uppvärmningen. Men på KSLA ägnade man några timmar åt att diskutera detta fenomen. Genom att modellen forskarna jobbar med är mycket komplex hamnar debatten över huvudet på de flesta, också på en akademi.

Åter till Norge. Bjart Holtsmark visade bilder där han påstod att biodiesel från skogsråvara har en klimateffekt på 105 – 255 gram CO2 per MegaJoule, jämfört med 88 gram för vanlig diesel. Biodiesel kan alltså vara tre gånger så klimatskadlig som fossil diesel, enligt Holtsmark.

Två fakta om den norska situationen:

  • Den norska regeringen har i vår beslutat att öppna nya områden för undersökningskoncessioner för oljeutvinning, avsevärt längre norrut i Nordatlanten än tidigare.
  • Norges användning av den egna skogen har under senare år minskat kraftigt. Skogsindustrier har lagts ned och den andel av skogstillväxten som skördas har sjunkit . Jämfört med skogarna i Sverige och Finland åldras de norska skogarna snabbt.

Utifrån de forskningsresultat som Bjart Holtsmark redovisar gör den norska staten rätt; man fortsätter att borra efter olja på nya områden, men låter skogen stå.

Men handen på hjärtat, norska vänner, är det klok klimatpolitik ni driver med?

Den fossila olja som pumpas upp från berget under Atlanten har legat där i ett par hundra miljoner år, och kan sannolikt bli kvar där i lika många miljoner år framöver. Det biogena kol som lagrats i den norska skogen har funnits bundet där i hundra år, på sin höjd. Och den kommer i bästa fall att kunna lagras i ytterligare hundra år, innan stormar, bränder och insekter genomför naturlig avverkning.

Om man avverkar och använder de åldrande skogarna kan man ersätta fossil olja, och ge plats för snabbt växande ung skog som tar upp mycket koldioxid ur atmosfären.

Den norska regeringen har trots allt förstått att det finns en del problem med oljeutvinningen, eftersom man anslagit miljardbelopp för att skydda skog i tropikerna och för att utveckla tekniken för koldioxidinfångning och koldioxidlagring (CCS). Det är en slags politisk avlatshandel. Men man blir inte fri skulden. Den verkliga kolskulden skapas nämligen av att man lämnar över koldioxid i överflöd i atmosfären till kommande generationer. Och nettotillskottet skapas genom att man flyttar kol från geosfären (jordskorpan) till atmosfären. Det kol som cirkulerar mellan biosfären och atmosfären är ett kretslopp som inte skadar klimatet, så länge vi ser till att skogarna hålls friska och livskraftiga.

Bjart Holtsmark har kanske räknat rätt i sina kalkyler, men han har räknat utifrån fel förutsättningar.

Det norska folket borde ta bättre vara på sina gröna kolatomer i skogarna och lämna de svarta kolatomerna i Nordatlanten i fred. Norrmännen borde lära av Karl Johan, och utnyttja sina gröna resurser, inte bara för att producera mat och virke, utan också för att rädda klimatet.

/Kjell

Vi använder oss av cookies. Läs mer