Global grön statistik ger hopp om framtiden

De energislag som finns med i den globala handeln. De etablerade energislagen. Därför fångar man upp kärnkraft, vattenkraft och vindkraft, men man har inga siffror på biobränslen som används för matlagning, husuppvärmning och i industrier jorden runt.

När man slår upp ”bioenergi och geotermisk energi”, som klumpas ihop (!) i BP:s tabeller hittar man för Sverige siffran 10,5 TWh och minus 7,6 procent 2014. Vad som noteras i BP:s tabell är biokraftproduktionen, och den gick ner 2014 eftersom Sverige hade ett varmt år med låg produktion i kraftvärmen. I tabellen ”biofuels production” noteras bara produktion av biodrivmedel, som dessutom verkar vara kraftigt underskattad, men det finns inga siffror på den stora konsumtionen av biodrivmedel i Sverige. Av den svenska användningen av biobränslen i fjärrvärme, skogsindustri och hushåll finns inga spår i statistiken. Av våra 130 – 140 TWh bioenergi är det bara en bråkdel som finns med i BP:s siffror. Och denna statistik används som sagt ofta av olika energiexperter.

Det sker nu en hel del arbete för att lyfta fram den förnybara energin i statistiken. Men också när detta görs är det många som tonar ner bioenergin och främst tar fram siffror på ”sol, vind och vatten”.

Det finns ett globalt nätverk där alla de förnybara energislagen finns med. Det heter REN21 (Renewable Energy Policy Network for the 21^st Century). REN21 ger ut en årlig rapport om utvecklingen för förnybar energi. Här är de förnybara siffrorna bra mycket högre än hos BP. REN21 hävdar att de förnybara energislagen 2013 svarade för 19,1 procent av den globala slutanvändningen av energi.

Rapporten har ganska kraftig slagsida mot elproduktion, och tonar i motsvarande grad ner värme och transporter. Märkligt nog nämns ingenting om koldioxidskatter eller utsläppsrättshandel i avsnittet om styrmedel. Istället finns en förkärlek för direkta stöd och regleringar som feed-in-tariffer och kvotsystem. I de statistiska jämförelserna mäter man ofta ”kapacitet” (installerad effekt) snarare än energiproduktion. Det ger överdrivet höga värden för vindkraft och solenergi, som bara kan producera under en begränsad del av årets timmar, och undervärderar bioenergin (och geotermisk energi), som kan producera året runt, både natt och dag.

Trots sina brister är ändå REN21:s rapport en stor tillgång. Bara genom att varje år sammanställa siffermaterial för alla förnybara energislag kan man så småningom tränga igenom informationsvallen och bli synlig. Men också REN21 ägnar ganska lite utrymme år bioenergin. Men helhetsbilden visar ändå bioenergins centrala roll inom den förnybara sektorn (siffrorna gäller 2013, allt uttryckt i procentenheter av totalen):

• Av den totala globala energianvändningen kommer 78,3 procent från fossila bränslen, 2,6 procent från kärnkraft och 19,1 procent från förnybara energikällor. Av det förnybara är 9 procent ”traditionell biomassa” (bränslen främst för matlagning). 10,1 procent är ”moderna förnybara”, varav 4,1 procent är ”biomassa, geotermi och solvärme” (modern förnybar uppvärmning, oklart varför de klumpas ihop), 3,9 procent är vattenkraft, 1,3 procent är annan förnybar el (vindkraft, solkraft, biokraft och geotermisk kraft), och 0,8 procent är biodrivmedel.
• Av den totala elproduktionen kommer 77,2 procent från fossila bränslen och kärnkraft och 22,8 procent från förnybara källor. 16,6 procent är vattenkraft, 3,1 procent är vindkraft, 1,8 procent biokraft och 0,9 procent solceller. Alla övrig förnybar elproduktion gav 0,4 procent.

Det är svårt att summera bioenergin i REN21:s bilder och tabeller. Om man vill ha en bättre samlad bild av bioenergins roll och tillväxt under de senaste åren (från 2000 till 2012), kan man ta del av den statistikrapport som World Bioenergy Association nyligen publicerade. Det är en imponerande sammanställning av siffror från en lång rad olika källor, tillsammans med eget unikt material.

WBA:s statistik visar att bioenergin stod för 65 procent av ökningen av förnybar energianvändning mellan 2000 och 2012. Den förnybara energin ökade med 37 procent under perioden, och bioenergin stod alltså för två tredjedelar av tillväxten. Rapporten visar också att biokraftproduktionen mer än fördubblades under perioden, från 170 TWh till 439 TWh. Vindkraften har växt ännu snabbare, och passerat biokraften – den växte från 31,4 TWh 2000 till 521 TWh 2012. Men biokraften ger mer än fyra gånger så mycket el som solceller (sol-PV) som 2012 producerade 97 TWh globalt.

Det är ett angeläget arbete som görs av WBA. Bioenergistatistiken är undermålig i de flesta länder och siffrorna är ofta osäkra. Troligen underskattar man kraftigt bioenergins storlek och roll i de flesta länder. WBA har granskat tre länder mer i detalj: Kenya, Malaysia och Sudan. Sådana detaljstudier borde göras av vartenda land. Men det kräver resurser. Så länge de inte tas fram, och så länge statistiken är lika bristfällig som idag kommer stora delar av bioenergin att vara osynlig, och mäktiga aktörer som BP kan fortsätta att ge en missvisande bild av energiläget i världen.

/Kjell