Forskarna tycks mer oroade av kondensstrimmor än av fossil koldioxid
Handen på hjärtat! Är det någon som på allvar tror att mänskligheten kommer att flyga mindre i framtiden än idag? Eller att svenskarna kommer att flyga mindre på utlandsresor i tjänsten eller som turister om tjugo år? Om man ärligt medger att flygandet kommer att öka, och att vi kan göra mycket lite för att ändra den prognosen, då måste vi diskutera flygplanens fossila drivmedel. Då får vi inte prata om annat, som kondensstrimmor.
Fyra forskare som utrett flygets miljöpåverkan åt Naturvårdsverket hade i lördags en debattartikel i Svenska Dagbladet, där de över huvud taget inte nämnde frågan om flygplanens drivmedel, men desto mer diskuterade hur man ska kunna påverka folks flygande. Hur är det möjligt att debattera flygets klimatpåverkan utan att ens nämna ordet biodrivmedel?
De fyra forskarna, Jörgen Larsson, Anneli Kamb och Johan Nässén från Chalmers och Johan Åkerman från KTH, har skrivit en rapport som heter ”Klimatpåverkan från svenska befolkningen internationella flygresor”.
Rapporten är på 21 sidor och den är lättläst och läsvärd. Den ger en bra bild av hur svenskarnas flygande påverkar klimatet. Men rapporten har också en märklig syn på biobränslen. Jag återkommer till det. Först något om den allmänna bilden:
- Svenskarna internationella flygande har ökat med 3,6 procent i snitt sedan 1990. Flygandet dämpades under början av 90-talet (ekonomisk kris), efter 11 september, och i samband med finanskrisen 2009. I övrigt har vi sett ett konstant ökning.
- Inrikesflygandet har däremot stagnerat, och leder bara till en tiondel så mycket klimatpåverkan som vår internationella flygande.
- Flygets utsläpp per personkilometer har under tiden minskat med 1,9 procent per år, varav 0,8 procent beror på att man idag fyller planen bättre (kabinfaktorn) och 1,1 procent beror på effektivare plan, gröna inflygningar mm.
- Netto blir det en ökning av klimatpåverkan med 2 procent om året, från omkring 6 miljoner ton CO2-ekvivalenter 1990 till omkring 11 miljoner ton idag. En mycket stor del av den ökningen ägde rum mellan 1993 och 2000. Därefter har utsläppen legat i stort sett på samma nivå. Utsläppet per personkilometer har nästan halverats under perioden.
- Om trenden fortsätter, och om vi samtidigt lyckas reducera de inhemska utsläppen av växthusgaser med 85 procent till 2045, som Miljömålsberedningen föreslår, så kommer vår klimatpåverkan via internationellt flyg att passera alla våra andra utsläpp före 2040.
Forskarna tror på långsamt ökande utsläpp från flygandet framöver. Bland annat kan man inte förbättra kabinfaktorn över en viss nivå; till sist blir alla flygstolar fyllda.
Av flygets klimatpåverkan räknar forskarna med att utsläppen av koldioxid från förbränningen av flygbränsle står för drygt hälften. Man räknar med 3,15 kg CO2 per liter flygbränsle. Det är ingen livscykelsiffra utan gäller bara utsläppet från förbränningen. Detta värde multipliceras därefter med 1,9 för att få totala klimatpåverkan.
Inom detta fördubblade värde finns bland annat klimatpåverkan genom att planen släpper ut vattenånga som bildar kondensstrimmor (tunna moln), och genom utsläpp av kvävedioxider på hög höjd. Det råder stor osäkerhet om exakt vilken klimatpåverkan de här utsläppen har. De har mest betydelse när planen flyger på hög höjd, över 10 000 meter. Inrikesflyget är i det här avseendet lite klimatvänligare eftersom man inte går upp på lika hög höjd.
Jag ska inte här ifrågasätta teorierna kring kondensstrimmorna, även om jag tycker att man först borde fokusera på utsläpp som är otvetydiga, som från förbränningen av fossila flygbränslen, och fästa mindre avseende vid de mer osäkra klimateffekterna, som kondensstrimmorna. Men även utgår från forskarrapportens siffror kommer mer än hälften av klimatpåverkan från det fossila flygbränslet.
Trots det tycker inte forskarna att biodrivmedel är en lösning. I debattartikeln i Svenska Dagbladet nämns biobränslen inte alls. I rapporten avfärdas de i ett enda kortfattat stycke i den 21-sidiga rapporten:
”En möjlighet är att använda biobränslen för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta skulle minska CO2-utsläppen, men det skulle inte nämnvärt påverka övriga klimatpåverkande utsläpp. En global introduktion av biobränslen kan också vara etiskt problematisk på grund av konkurrens om mark för matproduktion och nettoeffekten för klimatet kan också vara problematisk då det kan minska utrymmet för att ersätta fossila bränslen med biobränsle i andra sektorer. Dessutom skulle biobränslen i flygsektorn kräva mycket starka styrmedel då kostnaden för dessa är mycket högre än för fossilbaserade flygbränslen.”
Stycket saknar helt referenser, och är alltså, som så ofta när forskare skriver om biodrivmedel, ett fritt tyckande. Det gäller inte minst det ständigt återkommande argumentet att det saknas mark för att producera biobränslen.
Särskilt märkligt är argumentet att man skulle minska utrymmet att ersätta fossila bränslen med biobränsle i andra sektorer. Är inte flyget i en klass för sig genom att det saknas andra alternativ? Vill vi ställa om flyget för radikalt mindre klimatpåverkan under de närmaste årtiondena finns det inga andra tekniska lösningar än att byta bränsle. Alternativet är att flyga mindre. I en alltmer globaliserad värld är det tyvärr en illusion att tro att flygandet ska minska.
För det svenska inrikesflyget, där kondensstrimmorna har liten betydelse, diskuteras nu införandet av flygskatt. Frågan utreds av en särskild utredare, men politiker och näringslivsföreträdare runtom i Sverige mobiliserar nu mot en sådan skatt. Häromdagen ordnades ett möte på Stadshuset i Luleå där kommunalrådet Niklas Nordström bjudit in Fly Green Fund för att redovisa hur man istället skulle kunna satsa på bioflygbränsle. Niklas Nordström, tidigare SSU-ordförande, är förutom ledande kommunpolitiker i Luleå också ordförande i föreningen Svenskt Flyg.
/Kjell