Fjorton kraftvärmeverk istället för ett kärnkraftverk
Jag har varit på Nordic Baltic Bioenergy Conference i Oslo ett par dagar och lyssnar på intressanta föredrag. En av talarna var Martynas Nagevicius från Litauen. I Litauen jobbar de förnybara alternativens organisationer nära tillsammans för att lägga fram konkreta förslag till politikerna.
Litauens politiker hade från början en mycket traditionell inriktning. Vid EU-inträdet var man tvingade att lägga ner det gamla kärnkraftverket Ignalina, som hade samma farliga konstruktion som Tjernobyl. De baltiska regeringarna tänkte sig att bygga en ny gemensam stor reaktor och japanska Hitachi fick uppdraget att utarbeta ett projekt. Men i Litauen växte opinionen mot den nya reaktorn och 14 oktober 2012 genomfördes en folkomröstning där 63 procent av de röstande sa nej till den nya reaktorn. Både i Estland och Lettland är opinionen ljummen till projektet, och det baltiska kärnkraftverket får nu betraktas som avfört från den politiska dagordningen.
Martynas berättade att man nu istället gjort en noggrann analys av hur mycket förnybar el man kan producera, och allra först frågat sig hur mycket el man verkligen kommer att behöva framöver. När det gäller bioenergi har landet stora potentialer och ligger på femte plats i Europa när det gäller skogstillgångar i förhållande till energiförbrukningen (före ligger Finland, Sverige, Estland och Lettland). Litauen har ett stort värmebehov i förhållande till elbehovet, vilket också talar för bioenergi.
Man har gjort en detaljerad analys av förutsättningarna och det är möjligt att bygga biobaserade kraftvärmeverk i fjorton av Litauens städer. De kan producera 2,7 TWh el och 5,3 TWh värme plus eventuellt 1,4 TWh el i kondensproduktion. Kostnaden för elproduktionen från kraftvärmen hamnar under dagens elpris på Nordpool, menar Martynas. Han har då räknat med att man kan få fram flis till kraftvärmeverken för ungefär 140 kr per MWh.
Biokraftvärmen kan klara omkring en tredjedel till hälften av den el som Litauen skulle ha fått från en ny stor reaktor. Till det kommer stora möjligheter att producera vindkraft. Litauen har flera pumpkraftverk som kan hjälpa till med balansering, och dessutom byggs ju elkabeln mellan Sverige och Litauen.
– Vi tackar Gazprom för att de driver på utvecklingen av förnybar energi i Baltikum, säger Martynas. De tar 40 procent mer för gasexporten till våra länder än vad de tar av Tyskland.
Litauen får med den här lösningen en mycket mer robust elförsörjning, med ett stort antal förnybara produktionsenheter istället för en stor reaktor. Det ger också lokal förankring, sysselsättning och inkomster i alla delar av Litauen.
/Kjell