The Economist ifrågasätter bioenergin - och föreslår koldioxidskatt

Den ansedda globala ekonomitidningen the Economist har i veckans nummer ett par artiklar om bioenergi. De är inte smickrande för vår näringsgren. Den ena artikeln illustreras med en grottman som tänder eld på en torr trädstam och har den ironiska rubriken ”trä – framtidens bränsle” och underrubriken ”miljövansinne i Europa” (Environmental lunacy in Europe). Den andra artikeln, en ledare, har rubriken ”brasa av subventionerna” (Bonfire of the subsidies).

Budskapet är entydigt negativt. Det projekt som angrips är planerna på att använda träpellets istället för kol i Storbritanniens största kolkraftverk, Drax anläggning i Selby i norra England. Det kommer att leda till att man måste använda skog motsvarande hela landskapet West Riding, det kommer att konkurrera ut möbelindustrin och pappersbruken, leda till stora utsläpp av koldioxid osv… Det som vinner mest på EU:s beslut om att öka andelen förnybar energi är ”bränsle från förindustriell tid”.

Artiklarna använder samma argument om att bioenergi inte är koldioxidneutralt som vi mött från ett antal miljöorganisationer i Bryssel, och återigen citeras den amerikanske forskaren Tim Searchinger, som påstår att användning av biomassa ger större utsläpp än att använda kol. Då räknar han på avverkning av enstaka träd och inte skogen totalt.

The Economist för också fram ekonomiska argument. Stödet till förnybar el från biomassa är högt, och kan ge Drax en betydande vinst. Den här delen av kritiken är lätt att förstå och instämma med. Att elda biobränslen i kondenskraftverk med låg verkningsgrad och spilla värmen är knappast ett smart sätt att utnyttja förnybara resurser. Men detta systemfel har England ägnat sig åt sedan ett par hundra år tillbaka – fast med kol.

Lösningen heter förstås kraftvärme och fjärrvärme, i stort sett ett okänt begrepp i Storbritannien, och för the Economist. Det ger radikalt förbättrad energihushållning, vare sig man använde kol eller biobränsle.
Att subventionera biobränsle med osmart teknik är förstås fel. Där har the Economist rätt.

I slutet av ledaren argumenterar the Economist för införandet av koldioxidskatt, och att marknaden bestämmer vilka tekniska lösningar som är bäst. Vi kan bara hålla med.

/Kjell