Tillbaka

Dags för stora trähus och furumöbler från ”öknen i skogen”

I DN:s kulturdel finns idag en artikel om årets Möbelmässa i Stockholm. Skribenten Sverker Lenas skriver att ”trä har lanserats som framtidens förnybara byggmaterial”. Han har pratat med arkitekten Christian Halleröd som slår ett slag för furu som material för möbler och inredningar på mässan. Vem vet, kanske är det dags för revansch för de furumöbler som kastades ut från vardagsrummen för några år sedan.

För oss som jobbar med bioenergi och bioekonomi är det en självklarhet att trä ÄR det förnybara bygg- och möbelmaterialet. Vad finns det för andra alternativ? Biobaserad plast? Rotting? Åtminstone för husbyggnad är det trä som gäller om vi ska tänka förnybart och hållbart.

Men det kan bli svårt att övertyga de urbana journalisterna och konsumenterna om miljönyttan. Så här avslutar Sverker Lenas sin artikel efter att ha citerat Svenskt Trä, som i ett pressmeddelande framhåller furu som ett förnybart material med korta transportavstånd och ”hållbar” avverkning (Lenas citationstecken):

Att sedan svenska skogar brukas så intensivt att de biologiskt sett har förvandlats till döda öknar är en annan historia.

Skogsbruket har ett informationsproblem och i breda kretsar ett image-problem, kan man lugnt konstatera. Inte minst bland storstadsjournalisterna.

För ett par veckor sedan var jag i Joensuu, en industri- och universitetsstad i norra Karelen i östligaste Finland. Joensuu är ett centrum for skoglig utbildning och forskning, bland annat säte för Europeiska skogsinstitutet EFI och för Luke, som till dels kan jämföras med svenska Skogforsk. Det var hos Luke vi höll till med det nordiska seminarium som jag deltog i.

Luke sitter i ett fantastiskt trähus, som invigdes 2004. Det var då Finlands största trähus, en trevånings kontorsbyggnad som i första hand är byggt i furu, men som innehåller nästan samtliga 24 inhemska finska träslag! Huset hette då Metlahuset (Metla Talo), eftersom Metla då var namnet på skogsforskningsinstitutet. 2015 slogs Metla samman med tre andra institut inom de gröna näringarna till Luke, Luonnonvarakeskus, Naturresursinstitutet. Lukes uppgift är bland annat att utveckla den finska bioekonomin och att hitta nya användningsområden för råvarorna från skog och jord.

Trähuset i Joensuu.

Trähuset i Joensuu.

Lukes trähus är inte det enda exemplet i Joensuu. Strax intill finns en läktare på stadens fotbollsstadion, också helt i trä. Dessutom är sporthallen till stor del byggd i trä.

I Norge finns ett liknande spektakulärt exempel på trähusbyggande – terminalen på Gardemoens flygplats. Ett fantastiskt skyltfönster för nordisk träbyggnadskonst

Finns det något liknande i Sverige?

Svensk Trä delar sedan 50 år tillbaka ut Träpriset för byggnader i trä. I listan på mottagare genom åren finns några fina exempel. Kvarteret Limnologen i Växjö och Strandparken i Sundbyberg är bägge 8-våningars bostadshus helt byggda i trä, som visar att man kan bygga höga hus med trästomme. Annars är 80 – 90 procent av alla svenska trähus småhus. Andra byggen som fått Träpriset är skidhotellet Copperhill i Åre och Universeum i Göteborg, som dock bara delvis är byggt i trä. Min egen favorit är Trägår’n, alltså Trädgårdsföreningens restaurang i den vackra parken i centrala Göteborg.

Men vi saknar en vacker, modern och storslagen träbyggnad i centrala Stockholm. Här har man istället satsat på glas, betong och stål.

Det är hög tid att svenska arkitekter, byggföretag och stadsplanerare lyfter fram trä som det moderna, miljö- och klimatvänliga material det är. Ett land som är ledande exportör av trävaror borde självklart visa upp vad man kan göra med trä, också i det offentliga rummet. Inte minst i huvudstadens centrum.

Det handlar om att driva klimatpolitik i praktiken. Att använda trä som konstruktionsmaterial istället för stål, betong, aluminium eller andra energikrävande material reducerar utsläppen av växthusgaser. Träet binder dessutom biogent kol under sin användningstid. Och när huset rivs kan träet användas som bränsle och ersätta fossilt bränsle. Trähusen är en del av det naturliga kretsloppet.

Detsamma gäller förstås trämöbler, som har samma klimatfördelar gentemot möbler av fossila material eller metall.

När vi planerar ett nytt hus borde vi alltid ställa frågan: kan vi bygga det i trä?

Regeringen har tagit upp frågan i samband med sitt arbete med så kallade strategiska samverkansprogram. Ett av dessa program handlar om cirkulär och biobaserad ekonomi, och ett av programmets fokusområden är träbyggande. Våren 2017 gav regeringen också pengar, 6 miljoner, till ett projekt för att bygga mer i trä.

I januari kom en så kallad lägesrapport från programmet om cirkulär och biobaserad ekonomi. Det var ett tämligen innehållslöst papper på två sidor, fyllt av vackra ord.

Det behövs mer än vackra ord. Det behövs konkreta insatser för att få en ökad användning av förnybara biomaterial som trä.

Det här är en minst lika viktig del av klimatpolitiken som många andra åtgärder regeringen vidtar. Definitivt viktigare än att ge hundratals miljoner i stöd till köp av elcyklar eller skatteavdrag för att reparera gamla kylskåp.

För egen del gläds jag åt att min bokhylla i furu åter kan bli högsta mode. Där lagrar jag ett par kubikmeter biomassa, både i form av hyllor och böcker. Och jag tycker fortfarande att träet är vackert, liksom när jag köpte hyllan för 30 år sedan.

bokkylla

Att trä från skogen är ett miljövänligt material är en självklarhet för mig. Men det är inte lika självklart för många andra, som citatet av Sverker Lenas om ”döda öknar” visar.

/Kjell

 

Vi använder oss av cookies. Läs mer