Baylan vill göra el av svenska skogar, och det vill också Vattenfall
Vi har kommit igång med jobbet efter semestrarna här på Svebio, och det är dags att sammanfatta vad som hänt under sommaren, sådant som har särskild betydelse för bioenergibranschen. Vi kan notera två mycket positiva signaler kring biokraft – från Vattenfall och från energiminister Ibrahim Baylan.
Vattenfall först. Det statliga energibolaget höll en hög profil under Almedalsveckan, med en lång rad seminarier. Ett av dessa, tisdagen den 30 juni, hade rubriken ”Vilka möjligheter och utmaningar finns i ett förnybart energisystem?”. Den inledande presentationen gjordes av Andreas Regnell, som är ansvarig för strategifrågor på Vattenfall, och som redogjorde för en analys som Vattenfall arbetar med kring frågan om ett framtida helt förnybart energisystem. Analysen är inte färdig, men Andreas Regnell berättade om en del tankegångar och slutsatser som man redan nu kan redovisa.
Det är inte så svårt att producera tillräckliga mängder förnybar energi (el, i det här sammanhanget) för att klara våra behov, enligt Andreas Regnell. Vi har redan idag ett stort överskott i elbalansen och det överskottet kommer att bestå ända fram till omkring 2035, även om vi lägger ner fyra reaktorer.
Det som däremot kan ställa till problem är att garantera tillräcklig effekt i alla lägen under året. Sverige har en mycket stor variation i effektbehov, och under de kallaste vinterdygnen (en så kallad 10-årsvinter) behövs 27 GW (27 000 MW). Under sommaren minskar effektbehovet till bara en tredjedel. Vattenkraften kan klara maximalt 13,5 GW. Vindkraften kan inte garantera effekten, eftersom den inte går att styra och man aldrig kan garantera att det blåser när effektbehovet är som störst. När man avvecklar kärnkraft måste man därför ersätta med något annat som är styrbart, menade Andreas Regnell, och det enda förnybara alternativ vi har att tillgå är elproduktion från biomassa, biokraft. Det kommer att behövas betydande volymer, men vi har också ett stort överskott av biomassa i den svenska skogen, menade Regnell.
Regnell, och Vattenfall, räknar också med en hel del vindkraft i systemet. Men eftersom effektfrågan är den avgörande hållhaken måste man nu i första hand satsa på det som garanterar effekt. På en direkt fråga av moderatorn Willy Silberstein om vad som är det största hotet för framtiden svarade han: ”Att vi investerar för mycket på fel energislag – vi måste satsa mer på biomassa än på vind just nu, för effektens skull”.
Andreas Regnell talade inte bara om att bygga biokraftvärme. Han talade också om behovet av att bättre styra efterfrågan på el, och därmed kapa topparna i elförbrukning under vintern (minska effektbehovet), att bygga ut transmissionsnäten och förbindelserna till våra grannländer, och att slå vakt om vattenkraften.
Energiminister Ibrahim Baylan var med på Vattenfalls seminarium, och den 3 augusti publicerades en intervju med Baylan i Dagens Industri under rubriken ”Baylan vill göra el av svenska skogar”. Underrubriken är ”Biomassa kan ersätta kärnkraften”. Intervjun visar att också energiministern har förstått skillnaden mellan effektbehov och energiproduktion, och att han inser begränsningarna med de variabla förnybara energislagen vindkraft och solenergi. Ibrahim Baylan är ju själv ordförande för Energikommissionen, så det lovar gott för den fortsatta analysen och kommissionens slutsatser vad det lider.
Det är inte alla energipolitiker som har förstått. Många vill bygga ut elcertifikatsystemet ytterligare, utan att fråga sig vilka effekterna blir på elförsörjningen i stort, och om det är rätt investeringar som gynnas. När Andreas Regnell säger att vi nu borde bygga biokraft och inte vindkraft, så förespråkar han i praktiken ett nytt eller modifierat styrsystem. Elcertifikatsystemet bygger enbart på energiproduktion. Med Andreas Regnells språkbruk: det belönar hur långt man kör, inte hur många hästkrafter bilen har.
Producenterna av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad megawattimme, vare sig produktionen sker en varm och blåsig sommardag med låg elanvändning och därmed lågt elpris, eller om produktionen sker en kall vinterdag med stor elförbrukning och högt elpris. Elproduktion som på marknaden betalas med nära noll öre, och därmed inte är efterfrågad, får samma stöd som elproduktion som sker när spotpriset är ett par kronor per kilowattimme. Det är inte ett bra styrsystem om vi nu främst vill garantera effektbehovet.
Svebio arbetar aktivt med att utveckla biokraften, just nu med ett projekt som kallas ”Biokraftplattformen”. Om några veckor presenterar vi årets Biokraftkarta i vår tidning Bioenergi. Vattenfall och energiminister Baylan vill ha mer biokraft i systemet, för att garantera effekten och kunna styra elproduktionen. Men kortsiktigt far Sveriges 200 biokraftproducenter illa. Med de mycket låga priserna på el och elcertifikat är lönsamheten usel. De stora investeringar som redan gjorts i biokraft ger idag mycket dålig avkastning. För att nya investeringar ska kunna ske i biokraft måste styrsystemet, prissättningen och marknadsbalansen ändras. Här har Energikommissionen en viktig uppgift.
/Kjell